Sedan tidigt 90-tal har det pågått en diskussion om den evidensbaserade praktikens vara eller inte vara inom socialtjänsten. Evidensbaserad praktik är en metod där den bästa tillgängliga evidensen, den egna erfarenheten samt klientens preferenser utgör grunden för professionella beslut. För att möjliggöra en sådan praktik måste bedömningar och dokumentation inom socialtjänsten utföras mer standardiserat. Förespråkarna, däribland Socialstyrelsen, menar att arbetets och insatsers effekt måste kunna mätas för att förbättras. Importen av evidensbaserad praktik i socialtjänst är dock förknippat med en rad svårigheter och vissa menar att det är ett hot mot de professioner som finns inom det sociala arbetet. Syftet med denna studie är att undersöka vilken inställning yrkesverksamma socialsekreterare har till evidensbaserad praktik. I det här arbetet utgår vi ifrån Lipskys gräsrotsbyråkrati för att undersöka socialsekreterarnas inställning. Teorin ger möjlighet att förklara organisationers beteende utifrån enskilda socialsekreterares yrkesutövning och inställningar. Studien är kvantitativ och data har samlats in via en enkät. Fyra socialkontor deltog i studien, tre från Stockholm och ett från Katrineholm. Totalt besvarade 67 socialsekreterare enkäten och resultaten från undersökningen är ganska lika resultat från tidigare forskning. Resultatet blev en ganska tydlig positiv inställning till evidensbaserad praktik, eller åtminstone till delar av evidensbaserad praktik. En möjlig förklaring till detta är socialsekreterarnas upplevda arbetsbelastning, där hög arbetsbelastning ger en mer positiv inställning till evidensbaserad praktik.

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

Studien handlar om tjänstemannens handlingsutrymme på migrationsverket och dess påverkan på implementeringen av policyn. En kvalitativ studie där det empiriska materialet består av samtalsintervjuer med fem handläggare från olika orter och asylprövningsenheter. Syftet är att undersöka om handlingsutrymmet hos tjänstemännen på Migrationsverket påverkar sannolikheten för en asylsökande att beviljas asyl, samt om arbetssituationen har en extern påverkan. Med hjälp av Lipskys teori och tre möjliga förklaringsmodeller ska vi försöka undersöka vad som påverkar handlingsutrymmet som i sin tur påverkar implementeringen av policyn. Resultatet av studien visar att arbetssituationen inte påverkade handläggarna och deras handlingsutrymme under den undersökta perioden. Samt att avvikelser i handlingsutrymmet mellan asylprövningsenheterna sinsemellan existerade. Utrymme för olika tolkningar av intentionen med policyn var även existerande. Otydlighet i vissa områden med policyn på grund av omfattande förändringar i strukturen. Studiens slutsats var att alla förklaringsmodeller visade indikationer som kan förklara avvikelsen i implementeringen av policyn men där vissa förklaringsmodeller visade tydligare indikationer än andra.

I svenska skolan har lärare ett uppdrag att arbeta förebyggande mot “våldsbejakande” extremism. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare ser på sin roll att arbeta med detta samt hur de menar att deras arbetssituation påverkar deras möjlighet att bemöta extrema åsikter hos elever. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Stockholmsområdet. Dessa har sedan analyserats utifrån Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater som diskuterar lärares arbetssituation, vilken kännetecknas av balans mellan kontroll och frihet (Lipsky 2010). Studiens resultat visar att lärarna upplever det svårt att bemöta extrema åsikter på grund av otydliga direktiv från organisation samt otillräckliga resurser bland annat i form av tidsbrist. De försöker återta kontrollen genom att exempelvis förenkla arbetsuppgifter och hänvisa arbetsuppgifter vidare till en annan instans. Lärarna arbetar utifrån en ambition att bemöta extrema åsikter genom respektfulla samtal. Detta misslyckades dock stundtals, då lärarna upplever brist på tid och verktyg i kombination med krav att hantera extrema åsikter från organisationen. Detta resulterar i att lärarna låter bli att bemöta åsikter alternativt att lärarna, trots ambitionen att bemöta genom samtal, tillgriper tillsägningar och uppfostrande metoder. Lärares arbetssituation har således stor påverkan på deras möjlighet att arbeta mot “våldsbejakande” extremism hos elever. / Teachers in Sweden have an obligation by law to prevent violent extremism. This study aims to examine how teachers experience their work in violent extremism prevention. Our study serves as a window to an understanding of how teachers’ work situation affects their ability to prevent students’ expressing extreme opinions. The empirical data from six interviews with sixth form teachers has been analysed through the lens of Lipsky’s theory on street-level bureaucrats (2010). Street-level bureaucrats are workers such as nurses, police officers and teachers - teachers being the focus of this study. Their work is characterised by a degree of discretion in their power to exercise control over the services they provide to recipients such as students (ibid). The study has mainly shown that teachers experience difficulties managing students’ extreme opinions due to inadequate resources and vague organisational expectations. In order to retake control teachers tend to develop patterns of simplifications in their work duties and referring responsibilities to others. Despite the teachers’ ambition to tackle extreme opinions through respectful conversation, they sometimes fail due to a lack of resources such as time and support, resorting to reprimands. Thus, the teachers role as a street-level bureaucrat has a high impact on their ability to work with violent extremism prevention.

<p>Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län?</p><p>Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället.</p><p>Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.</p>

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län? Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället. Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.

Under de senaste åren har socialtjänsten drabbats allt hårdare av den rådande arbetsmiljön. Arbetsvillkoren har blivit sämre samtidigt som arbetsbelastningen blivit högre. Där av fokuserar denna studie på att undersöka socialsekreterarnas arbetssituation och om det förekommer stress utifrån hur arbetsorganisationen fungerar. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Resultatet visar att det både finns hinder och möjligheter i socialsekreterarnas arbete. Det förekommer upplevelser av att det är en hög arbetsbelastning och att personalantalet är för lågt. En viktig förutsättning som visat sig vara positiv i sammanhanget är att socialsekreterarna har möjlighet att planera sitt arbete relativt fritt och således får vara flexibla. Resultatet visar även att stress upplevs främst på grund av tidsbrist och höga dokumentationskrav. Flexibiliteten i arbetet upplevs av socialsekreterarna som en hjälp i att minska stressen. Summan av dessa faktorer indikerar att problematiken bör lyftas och arbetas vidare med för att minska den negativa utvecklingen inom socialtjänsten. / In recent years, the current work environment has increasingly affected social services. Working conditions have gotten worse while the workload has become higher (Karlsson &amp; Folkesson, 2014). Therefor this study focuses on examining social workers work situation and if there is work related stress based on how the organization functions. The study was conducted using a qualitative approach in which semi-structured interviews were conducted. The result shows that there are both impediments and opportunities in the work of the social workers. There are experiences among the social workers of heavy workload and staffing levels being too low. An important condition, which proved to be positive, is that social workers are able to plan their work relatively freely and thus be flexible. The result also shows that stress is experienced primarily due to lack of time and high documentation requirements. Flexibility of work was experienced by the social workers as an aid in stress reduction. The sum of these factors indicates that the problem should be lifted and further worked with to reduce the negative trends in social services.

Michael Lipsky states through his theory of street-level bureaucracy that teachers, among other street-level occupations, often work under a heavy workload due to parameters built into their occupations characteristics and limited resources. Lipsky says that street-level bureaucrats therefor under the influence of their works natural discretion tend to use client-processing strategies to lighten the pressure to make their work situation bearable. Teachers in Sweden is an occupational group that has an important societal function in educating children, teenagers and young adults for their future social lives. At the same time as they work under a heavy workload. This essay aims to see if teachers in Sweden uses the three client-processing strategies tension between capability and objectives, private goal definition and defense against discretion to modify their work and students, to make their work situation more bearable. This is tested quantitively through Pearsons chi2 test of independence and regression analysis. The conclusion is that even though a tendency towards the use of client-processing strategies can be seen in the results, one cannot conclude that this is actually the case and that further studies has to be done to be able to give a more accurate response to the question.

The aim of this study is to investigate the dossier and delegation selections’ pros and cons and examine how the Swedish Migration Agency, in collaboration with UNHCR, work to ensure impartiality and efficiency. The study is based on two theories: the main one is Lennart Lundquist’s theory of democratic and economic values, which we combine with Michael Lipsky’s theory of “street-level bureaucrats” with the bottom-up perspective. By interviewing six people, differently involved in the selection of quota refugees - experts as well as administrators and managers - we arrive at the result that there are both positive and negative parts of the selections and both methods are needed. Democratic and economic values make the foremost sense and we have found that the Swedish Migration Agency works in a way to find a balance between them. This study provides practical knowledge concerning challenges the people working within this area might meet and how they work to solve them. Hopefully, it will inspire people to do more research within this area of interests for a more effective, democratic and equitable selection of quota refugees in the future.

Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion. / Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.