Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare väljer och beskriver att de arbetar med skönlitteratur i relation till gymnasieskolans värdegrund (Gy11). Studiens två frågeställningar är ”Vilka didaktiska resonemang ligger till grund för svensklärarnas val av skönlitteratur i relation till värdegrunden?” och ”Hur beskriver svensklärare sitt arbete med skönlitteratur vid värdegrundsarbete?” De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är det sociokulturella perspektivet samt Molloys (2003) teori - läsning om skönlitteratur eller läsning genom skönlitteratur. För att uppnå studiens syfte genomfördes åtta intervjuer med svensklärare med inriktning gymnasiet. Resultatet i denna studie visar att svensklärarna resonerar över att boken ska vara intressant för eleverna, att val av bok behöver anpassas utifrån elevernas kunskaper, att eleverna ska kunna relatera till boken, att boken ska ha en aktuell koppling, att läraren är bekant med boken, att boken kan verka allmänbildande samt att ekonomiska faktorer påverkar val av skönlitteratur. Resultatet visar även att svensklärare vill att skönlitteraturen ska öka elevernas empati och medkänsla, verka språkutvecklande samt att läsningen ska väcka läslust. Vidare visar resultatet att det vanligaste arbetssättet med skönlitteratur är läsning och diskussion av det lästa.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur gymnasieungdomar som uppskattar skolans litteraturundervisning beskriver engagerande litteraturundervisning för att utifrån deras beskrivningar diskutera hur en litteraturundervisning som är engagerande kan organiseras. För att uppfylla detta syfte genomfördes en småskalig intervjustudie med sju gymnasieelever. Det transkriberade materialet som studien gav upphov till tematiserades till ett antal kategorier och dessa analyserades sedan med hjälp av studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att de engagerade eleverna uppskattar om litteraturundervisningen utgör ett gemensamt arbete med samtal kring texter som kan relateras till ungdomarnas vardag eller livsvillkor. Studien visar också att de engagerade eleverna upplever att de är i minoritet i undervisningen. Med hjälp av tidigare forskning på området diskuteras en litteraturundervisning som har potential att engagera fler elever. En sådan undervisning bör erbjuda fler vägar in i undervisningens samtal, exempelvis genom att eleverna läser texter av olika svårighetsgrad på samma tema eller genom att samtalen också kretsar kring andra medieformer än skönlitterära texter. En sådan litteraturundervisning kan sägas skilja sig från elevernas fritidsläsning men en slutsats i föreliggande arbete är att det snarast kan vara en fördel då det har potential att göra skolläsningen till något som är stimulerande och meningsfullt i sig.

Uppsatsen är en undersökning av skönlitteraturs användning i det tanzaniska skolsystemet. I sex stycken kvalitativa intervjuer undersöks lärares attityder till och värdering av litteratur. Specifikt i synen på kanonbildning och geografisk representation inom denna kanon. Intervjuerna komplementeras vidare med studium av styrmedel och nationella prov. Postkolonial kritik ligger till grund för den avslutande disskusionen som ämnar föra in lärarnas svar i en historisk och politisk kontext. Uppsatsen syftar till en djupare förståelse för den tanzaniska litteraturundervisningens förutsättningar samt lärares attityder till skönlitteraturens didaktiska funktion.

This essay examines how local literature from the region of Västerbotten in Sweden can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. A postcolonial perspective is used in an analysis of three novels and two short stories from the region. The works in focus of this analysis is The Tar Still(1953) by Sara Lidman,The march of the musicians(1978) by P O Enquist, Hash(2002) by Torgny Lindgren and two short stories from Beasts and Other Stories (2015) by Stina Stoor.The analysis focuses on how the construction of center and periphery is constructed in these stories. Then it is discussed how the concept of center and periphery can be used in the teaching of values. The result shows that the use of language, the attitude towards different geographical places and the constant negotiations of power in relationships, are areas where these novels and short stories relates to a postcolonial writing tradition. The values system in the Swedish school contains writings about cultural identity and democratic values that can be addressed through teaching local literature using a postcolonial perspective. These themes are to be found at different levels in these stories, in the stylistics as well as in the plot. The essay uses theories by Louise Rosenblatt, Martha Nussbaum and Gunilla Molloy to discuss the possibilities with this sort of literary teaching. Representation and a broadening of literary experiences is discussed as two of the foremost advantages with this type of local literary teaching.

Syftet med studien är att undersöka grundskollärares erfarenheter av arbetet med läsläxor. Frågeställningarna för studien handlar om vilka syften och motiv som framträder i lärarnas utsagor om läsläxor, hur lärarna organiserar arbetet med läsläxor avseende planering, genom- förande och uppföljning, samt vilka olika dimensioner av ämnet litteratur och läsning som framträder i deras beskrivningar av arbetet med läsläxor. Kvalitativa intervjuer utfördes med sex lågstadielärare som fick återge hur de organiserar sitt arbete med läsläxor exempelvis genom planering, genomförande och uppföljning. Läxor är något som har använts i skolan under lång tid och det har diskuterats fram och tillbaka om läxors positiva och negativa aspekter för elevers inlärning. I dagens läroplan finns det inga krav på att ha läxor. Detta resulterar i att lärare själva får ta beslutet om de ska ha läxor och på vilket sätt dessa ska genomföras. Denna studie har avgränsat sig till läsläxor eftersom läsin- lärning är en central del i svenskundervisningen i årskurserna 1-3. För att kunna analysera och tydligt beskriva vad lärarna väljer att lyfta fram i undervisningen och vilka delar som hamnar i bakgrunden används Caroline Libergs begrepp den didaktiska reliefen. Därefter kategorise- ras och beskrivs undervisningens innehåll genom Libergs fem innehållsdimensioner. I re- spondenternas utsagor kan man urskilja olika teman som exempelvis att använda läromedel som verktyg för att nivåanpassa läsläxor för eleverna. Resultatet visar att svenskämnets hu- vudsakliga uppgift, enligt respondenterna, är läsförståelse och att eleverna ska få goda förut- sättningar att klara sig i vardagen. Det finns många yttre och inre faktorer som påverkar läx- ornas utformning och användningen av dem, exempelvis elevernas hemförhållanden och vårdnadshavarnas engagemang.

<p>Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare. Genom att dessutom ställa frågor om den del av skrivandet då texterna tar form konstateras att majoriteten av författarna inte tänker över hur deras text kommer att uppfattas utifrån tankarna om hög respektive låg litteratur. Undersökningen visar att det verkar som om kampen mellan högt och lågt mest är något för litteratur- och kulturkritiker av olika slag. Att skriva upplever författarna som en slags konstnärlig process som inte låter sig störas så lätt av utifrånkommande krav. Undersökningen visar också på att skolan och svenskläraren, enligt författarna, har en viktig roll och att de i viss mån bör försöka att locka elever att läsa olika sorters litteratur och inte bara den mest lättsmälta.</p>

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare. Genom att dessutom ställa frågor om den del av skrivandet då texterna tar form konstateras att majoriteten av författarna inte tänker över hur deras text kommer att uppfattas utifrån tankarna om hög respektive låg litteratur. Undersökningen visar att det verkar som om kampen mellan högt och lågt mest är något för litteratur- och kulturkritiker av olika slag. Att skriva upplever författarna som en slags konstnärlig process som inte låter sig störas så lätt av utifrånkommande krav. Undersökningen visar också på att skolan och svenskläraren, enligt författarna, har en viktig roll och att de i viss mån bör försöka att locka elever att läsa olika sorters litteratur och inte bara den mest lättsmälta.

Skönlitteraturen har en stor roll i svenskundervisningen. Vilka titlar eleverna läser i sin utbildning kan påverkas av skolans skönlitterära utbud. Syftet med denna studie är att undersöka vad svensklärare anser vara de främsta faktorerna som påverkar det skönlitterära utbudet i undervisningen samt hur lärarnas motiveringar stämmer överens med styrdokumentens riktlinjer. Denna fallstudie baseras på fyra kvalitativa intervjuer med gymnasielärare i svenska från olika gymnasieformer i olika kommuner. Undersökningens resultat visar utifrån lärarna perspektiv att skolans ekonomi, styrdokument och gymnasieprogram är faktorer som påverkar det skönlitterära utbudet. Skolbibliotek och arbetslag är andra faktorer som refereras till, dock inte lika homogent. Resultatet visar vidare att lärarnas motiveringar för det skönlitterära utbudet påverkas av ytterligare faktorer som lärarnas litteratursyn, skolans kultur och tolkningar av styrdokumenten.

No description available.

Lärare har svårt att välja och motivera sina val av litteratur i svenskundervisningen. Frågan är om de ska använda sig av endast kanonlitteratur, eller även populärlitteratur som skräck och fantasy. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om och diskutera vad forskningen uttrycker om fantasy- och skräcklitteratur i gymnasieundervisningen, samt vilka möjligheter och problem sådan litteratur kan medföra. Arbetet bygger på dessa frågeställningar: – Hur ser forskningen på användandet av fantasy och skräck i litteraturundervisningen? – Kan lärare öka elevers motivation till att läsa med hjälp av populärlitteratur såsom fantasy och skräck, och i så fall hur? – Vad kan litteraturundervisning utifrån elevernas läsvärldar få för konsekvenser? För att besvara frågeställningarna granskades litteratur och forskning från 1980-talet och framåt. Resultat visade att skräck och fantasy ofta ingår i kanonlitteratur och därför inte kan uteslutas ur klassrummet. Lärares litteratursyn påverkar litteraturvalet i stort och därför bör syftet med läsningen vara tydligt. Vidare visar resultatet att det finns flertalet aspekter av fantasy och skräck som kan motivera elever i klassrummet. Däribland metoden språngbräda, där populärlitteraturen fungerar som en väg till kanonlitteratur.