Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka hur elevernas engagemang i och tolkning av litteratur ser ut när de själva väljer litteratur jämfört med när hela klassen läser en gemensam roman. Fokus ligger på att undersöka skillnaden mellan individuellt vald och gemensam text och på vilka sätt litteraturläsning kan bidra till en ökad läslust bland högstadieelever.Den teori och tidigare forskning som behandlas i uppsatsen är olika teorier som på olika sätt tar upp litteraturläsning. De två huvudsakliga metoderna som används i detta arbete är lärardagbok samt elevhearing i form av utvärderingar och elevintervjuer.Undersökningen visar att det viktiga är hur man arbetar med litteraturen och inte huruvida eleverna läser en individuellt vald text eller en gemensamt vald roman. Om eleverna får arbeta med uppgifter kopplade till läsningen som är roliga och meningsfulla ökar deras engagemang i läsningen. En annan viktig faktor är bokvalet. Oavsett om eleverna väljer en bok själva eller om hela klassen läser gemensamt är det viktigt att det är en bok som passar eleven eller elevgruppen. Det är viktigt att man som lärare öppnar upp för att släppa fram elevernas tolkningar och det går att göra oavsett om de läser en egen roman eller om hela klassen läser en gemensam roman. Dock visar undersökningen att det är lättare att göra det om man läser en gemensam roman eftersom man har möjlighet att diskutera det lästa materialet tillsammans på ett helt annat sätt.

Vår ambition är att undersöka vilka faktorer som påverkar lärarens val av skönlitteratur. Undersökningsmetoden vi har valt är kvalitativa intervjuer med lärare. Vi kom fram till nio faktorer som påverkar valet; eleven, lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning, lärarens syn på svenskämnets uppgift, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur, aktuella händelser och teman, elevens eget val av skönlitteratur samt andras rekommendationer. Vi drar slutsatsen att faktorerna kan delas in i tre grupper: Grupp ett, med eleven, lärarens ämneskombination, tillgången till litteratur och aktuella händelser och teman, är stommen som undervisningen utgår ifrån. Grupp två, med lärarens elevsyn och syn på skolans uppgift, lärarens syn på litteraturläsning och lärarens syn på svenskämnets uppgift, genomsyrar alla val läraren gör. Grupp tre, med elevens eget val av skönlitteratur och andras rekommendationer är faktorer som läraren mer eller mindre själv bestämmer hur mycket de ska påverka.

SammanfattningSyftet med mitt arbete har varit att undersöka vad barn i den s.k. slukaråldern läser, vad som påverkar deras val av böcker och vilken betydelse fritidsläsningen har för hur de förhåller sig till läsningen i skolan. Dessa tre frågeställningar kan hjälpa oss förstå hur vi lärare kan uppmuntra och stimulera elever till läsning.Detta examensarbete anknyter till tidigare forskning och beaktar kursplanen i svenska. Vidare bygger det på mina egna empiriska undersökningar: en enkätundersökning bland 71 elever på två olika skolor samt på intervjuer med sex barn och en skolbibliotekarie.Sammanfattningsvis visar mitt resultat att barn föredrar att läsa fantasy och spännande böcker och att de i hög grad påverkas av hemmets utbud av böcker. Majoriteten av mina informanter ägnar mycket tid till läsning både i skolan och på fritiden. Läsning av skönlitteratur bör vara ett naturligt inslag i skolarbetet och på detta sätt fungera som kunskapskälla. Till skillnad från tidigare undersökningar framgår det av mitt resultat att Astrid Lindgrens böcker inte är lika populära som förut.Nyckelord: fritidsläsning, litteraturläsning i skolan

Vår undersökning ämnar undersöka i vilken utsträckning och i vilka sammanhanglitteraturläsning sker i förskolan samt hur följs den upp. För att genomföra vår studie har vi besökt en förskola där vi observerat verksamheten samt intervjuat två pedagoger. Vi har tillämpat kvalitativa metoder för att nå vårt resultat. I resultatet ser vi att pedagogerna inte arbetar med skönlitteratur på ett sätt som främjar barnens språk- och kunskapsutveckling och verkar inte medvetna om dess relevans. Den information som de intervjuade pedagogerna uppgav om verksamheten kunde vi inte se i observationerna. Således uppfattar vi inte att deras retorik och praktik stämmer överens.

Med utgångspunkt i genusteori, intersektionalitet och litteraturteori analyserar denna studie två elevvalda böcker från ett bokprojekt i en gymnasieskola; Hungerspelen av Suzanne Collins och Jag är Zlatan Ibrahimović: min historia av Zlatan Ibrahimović och David Lagercrantz, varav en bok är flickvald och en är pojkvald. Böckerna analyseras utifrån genusperspektiv i förhållande till traditionella könsstereotyper, såsom hur de kvinnliga och manliga karaktärerna beskrivs, hur de talar, hur de påverkas av andra aspekter såsom klass och etnicitet samt hur fördelningen av män och kvinnor ser ut. Utöver nykritikens närläsning av litteraturen analyseras de sammanställda listorna med boktitlar som eleverna har valt, för att urskilja potentiella mönster i förhållande till genus, vilket ställs mot de böcker som i en intervju med läraren bakom bokprojektet framkommer att hon skulle välja att läsa i sin klass. Genrer och författare för de elevvalda böckerna analyseras utifrån befintlig forskning för att kunna skönja om det överensstämmer med forskningen, samt huruvida den litteratur som presenteras av läraren stämmer överens med de preferensramar som finns för flickor och pojkars läsning. Resultatet av litteraturanalysen är att huvudpersonerna i böckerna ständigt gör genus, feminitet och maskulinitet, för att uppnå olika mål och till och med överleva. Zlatan vill framstå som tuff och imponera på andra män medan Katniss måste följa de kvinnliga skönhetsidealen i huvudstaden för att få sponsorer. I båda böckerna är karaktärerna i majoritet män, vilket i Zlatans fall beror på hans karriär som är mansdominerad och följer mönstret för medelklassmannen som skapar sin manlighet i en homosocial sfär. I Hungerspelen är de viktigaste personerna som omger Katniss män, men den är i övrigt mer uppblandad och traditionella könskodade yrken är inte lika könskodade. Båda böckerna problematiserar klass och det är stor skillnad på män och kvinnor från arbetarklass och överklass. Både Katniss och Zlatan gör en klassresa igenom boken. När det kommer till elevernas läsning är det endast en av fyra lärarvalda böcker som passar pojkars läsning, övriga tre stämmer bättre överens med flickors val av litteratur. De böcker som valts av eleverna har en jämn spridning av kvinnliga och manliga författare. Pojkar föredrar att läsa deckare, biografier och fantasy, medan flickor hellre läser böcker som handlar om kärlek och romantik.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vår litterära kompetens genom att studera ett litterärt verk. I vår forskning har vi studerat vår egen litterära kompetens genom att läsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjälp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jämfört vår analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jämförelsen har vi valt att använda oss av en teoretisk modell om litterär kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi läser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent använder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar när vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebär ett bredare förhållningssätt till mönster och strukturer. Det här sättet att analysera sig själv som forskningsform ger en god inblick i vad som är viktigt att beröra vid litteraturläsning i undervisningssammanhang.

Drama är en metod som verkar främjande för kommunikativa förmågor på grupp- och individnivå. Det gynnar såväl ämneslärande som social utveckling. Aktuell forskning visar direkta samband mellan drama och ökade kommunikativa förmågor inom flertalet områden, exempelvis läsförståelse och verbal förmåga (Göthberg 2015; Podlozny 2000). Drama kan vara utmanande och kräver en närvarande, bejakande pedagog. Erfarenhet att leda interaktiva skapande lektioner med drama som metod verkar främjande. Pedagogens roll, gruppen som sådan samt yttre faktorer som tid och lokal är alla tre villkor, identifierade av aktuell forskning (Toivanen et.al 2012), som är av betydelse för dramaarbetets utfall.Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera F-3 lärares resonemang kring drama i svenskundervisning. Studien är kvalitativ och datan samlades in genom intervjuer med verksamma och behöriga pedagoger från fyra skolor i Västsverige.Resultaten visar att studiens informanter aktivt väljer att arbeta med drama trots upplevd brist på stöd i styrdokument såväl som tidsbrist. Eget intresse, positiv elevrespons och ökade språkliga förmågor hos elever anges som främst bidragande faktorer. Gemensamt hos informanterna är att de själva involverar gestaltning som uttryck i sitt ledarskap och känner sig bekväma med detta. Att vara en ”kroppen människa” och tendenser att själva lära sig genom att involvera kroppen lyfts; en engagerad kropp ligger i informanternas egna identiteter. Övriga gynnande villkor för drama som metod uppges vara en anpassad lokal, kollegialt stöd samt erfarenhet av drama som metod. Vidare beskrivs hinder för drama vara negativ respons från elever, ovana vid arbetssättet hos elever samt medverkan till ett stimmigt och rörligt klassrum vilket främst beskrivs som ett aber för de vuxna i klassrummet.Arbetet med drama yttrar sig i gruppstärkande övningar, rollspel med utgångspunkt från läsläxa samt gestaltning för perspektivtagande. Generellt förkroppsligas upplevelser för att öka förståelsen. Kroppens betydelse i undervisning lyfts som en inkluderande faktor och kroppslig medvetenhet belyses som en grundläggande förutsättning för utveckling av den kommunikativa förmågan. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning på så sätt att det är samma för- och nackdelar med drama som berörs.

På vilka sätt kan en litterär berättelse beröra läsare och bidra till en medmänsklig personlighetsutveckling i vårt digitala informationssamhälle, är utgångspunkten i denna studie av sjuttiosju gymnasieelevers läsvanor, läslust och litterära kompetens då de deltagit i ett läsprojekt. Studiens syfte är tudelat. Den första delen av studien syftar till att undersöka gymnasieelevernas läsvanor, attityder till skönlitteratur och grundläggande demokratiska värderingar samt deras syn på skönlitteraturens inverkan på medmänsklighet. Dessutom efterfrågas i vilken riktning läsprojektet har påverkat deras läslust. Den andra delen av studien syftar till att beskriva och analysera elevernas litterära kompetens via deras beskrivningar av det de berördes av i den lästa skönlitteraturen samt huruvida de kan ta kritisk distans till densamma. Den valda forskningsdesignen är mixade metoder i en enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. De kvalitativa svaren har analyserats med stöd av tematisk analys. Litteraturdidaktisk forskning och receptionsteorier ligger till grund för studiens källmaterial. Studien ger ett bidrag till kunskap om elevers läsvanor och attityder till att läsa skönlitteratur samt till deras grundläggande demokratiska värderingar. Dessutom presenteras en beskrivning av elevernas litterära kompetens utifrån en modell som bygger på receptionsteorier, vilka erbjuder ett metaspråk om läsförståelse. Denna studies resultat kan användas för att bättre förstå elevernas läsförståelseprocess och utveckla läsdidaktiken. Resultatet visar att samtliga flickor uppger att de har grundläggande demokratiska värderingar och att de tror att skönlitteraturen kan utveckla medmänsklighet, medan några få pojkar inte anser det. Flickor är betydligt mer positiva till att läsa skönlitteratur än pojkar. Läsvanorna skiljer sig mellan program och kön. Många elever på studieförberedande program har förmåga att vidga sin läsrepertoar, medan flertalet pojkar på yrkesprogram läser en begränsad repertoar. En majoritet av eleverna på studieförberedande program läser skönlitteratur på sin fritid, men endast några få elever på yrkesprogram gör det. De flesta elever visar dock förmåga att läsa, förstå och känna inlevelse i en text på en grundläggande nivå. En majoritet av flickorna, men en minoritet av pojkarna visar förmåga att ta kritisk distans till texten. Dessa elever ger prov på att det finns förutsättningar att inta ett metaperspektiv för att nå en medmänsklig personlighetsutveckling via djupare litterär förståelse. Slutsatsen av detta arbete är att lärare behöver flera redskap, metakognitiva, didaktiska och organisatoriska, för att utveckla samtliga elevers litterära kompetens och läslust.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur läsning av litteratur styrs genom samtals- och diskussionsfrågor. Analysen gjordes utifrån en lärobok till gymnasiekursen svenska 2, Svenska Impulser 2. Genom indelning av frågorna i tre övergripande kategorier, textaktiva, biaktiva och transaktiv, analyserade jag hur dessa förhåller sig till relationen text-elev. Analysen gjordes i två delar: Först en kvantitativ analys där samtliga frågor i läroboken kategoriserades, vilket gav en överblick. Sedan en kvalitativ analys utifrån fyra exempel för ett mer nyanserat resultat och se huruvida frågorna samspelade. Dessutom applicerades en teoretisk modell över litterär kompetens för att kunna diskutera vilka kompetenser hos eleven som triggas genom frågornas sätt att styra läsningen. Den kvantitativa analysen visade att frågorna i allmänhet styr läsningen mot textens innehåll och synnerhet frågorna till de äldre litterära epokerna. Den kvalitativa analysen visade att samtliga frågekategorier ges utrymme och att läsningen, på olika sätt, både styrs mot texten och eleven.