Detta examensarbete har som syfte att förstå vad tjejer på yrkesprogram tycker om läsning och vad de eventuellt läser och vill läsa i skolan och på fritiden. Våra frågeställningar är följande: Vad tycker tjejer på yrkesprogram om läsning och vad vill de läsa? Hur skiljer sig tjejernas läsning på fritiden från den i skolan? Vårt resultat är baserat på intervjuer med fyra tjejer på vård- och omsorgsprogrammet som vi analyserar utifrån flera olika teoretiska perspektiv. Vi diskuterar sedan vår analys i förhållande till tidigare forskning och drar därefter slutsatser. Vårt resultat visar att tjejerna vill läsa lättskrivna verkliga berättelser som handlar om tjejer, och inte den litteraturen som de menar att skolan framförallt erbjuder dem som består av en annan sorts berättelser. Vi drar slutsatsen att eleverna i sin läsning framförallt drivs av en yttre motivation och att de inte ser läsning som något givande utifrån programval och framtidsplaner, därför väljer de aktivt bort den. Vi diskuterar och problematiserar sedan resultatet av studien med hjälp av den tidigare forskning vi använder oss av, och resonerar kring vilka konsekvenser våra resultat ger upphov till i vår framtida yrkesutövning. Vårt examensarbete avslutas med en diskussion kring vår metod och ger förslag på vidare forskning på området.

Uppsatsens undersökning är en foucauldiansk diskursanalys av hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning där datainsamlingsmetoden är fokusgruppsintervjuer. Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om hur gymnasieelever talar om praktiken litteraturläsning genom att undersöka vilka mönster som framträder i intervjuerna och hur dessa kan förstås gentemot dominerande diskurser i samtiden. Motiven till undersökningen är bland annat att debatten om ungas läsande har aktualiserats det senaste decenniet, att det finns få granskningar av dominerande uppfattningar som omgärdar praktiken litteraturläsning och att perspektivet hur elevers uppfattningar är konstruerade saknas i forskningen. Två mönster går att urskilja i fokusgruppsintervjuerna. Det ena mönstret är att litteraturläsning som praktik anses ge flera goda effekter såsom större ordförråd och förmågan att se saker ur olika perspektiv. Att läsa anses nyttigt och boken som artefakt äger hög status. Detta mönster utgör en reproducering av den dominerande diskursen om praktiken litteraturläsning där läsning som fenomen och läsande som praktik ses som något oproblematiskt gott. Det andra mönstret som framträder under fokusgruppsintervjuerna är att en motdiskurs etableras. Motdiskursen grundar sig på upplevelsen att läsandet som praktik är kopplat till press, tvång och prestation, och därför något olustigt. Enligt eleverna bör läsandet dels utgå från frivillighet, dels utgå från andra former av läspraktiker, såsom att läsa från mobiltelefonen. Undersökningens didaktiska implikationer är att en inkluderande litteraturundervisning förutsätter ett perspektivtagande där det omkringliggande samhällets värderingar om litteraturläsande diskuteras. Om så görs, kan en fördjupad förståelse nås om hur eleverna ser på litteraturläsning och vad som formar deras uppfattningar. / This master essay is a Foucauldian discourse analysis of how students in the Swedish upper secondary school talk about the practice of reading literature where the data collection method is focus group interviews. The purpose of the essay is to contribute to how students talk about the practice of reading literature by examining what patterns emerge in the interviews and how these can be understood in relation to dominant discourses in the society. The motives for the study are, among other things, that the debate about young people's reading has become more intense in the last decade, that there are few reviews of dominant perceptions that surround the practice of reading literature and that the perspective on how students' perceptions are constructed is lacking in research. Two patterns can be distinguished in the focus group interviews. One pattern is that the practice of reading is considered to have several good effects such as greater vocabulary and the ability to see things from different perspectives. Reading is considered useful and the book as an artifact has a high status. This pattern can be understood as a reproduction of the dominant discourse about the practice of reading literature, where reading as a phenomenon and reading as practice are seen as something unproblematically good. The second pattern that emerges during the focus group interviews is that a counter-discourse is established. The counter-discourse is based on the experience that reading as a practice is linked to pressure and achievement, and therefore something unpleasant. According to these students, reading should instead be based on free will and om other forms of reading practice, such as reading from a mobile phone. The didactic implications of the study are that an inclusive literature teaching presupposes a perspective-taking where the surrounding society's values ​​of literature reading are discussed. If this is done, an in-depth understanding can be reached about how the students view reading literature and what shapes their ideas.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.

Reading is considered to be one of the main factors for success throughout the compulsory education and into the years in upper secondary school, and is often connected with instrumental values, such as better grades and higher level of empathy. However, good readers are seldom drawn to books as means to improve their grades, but enjoy reading in its own right. The curriculum for for the upper secondary education in Swedish on the other hand stipulates that students should learn to analyse literature – i.e. learn how to do a reading rather than develop as readers.This study looks at two groups of upper secondary school students discussing two different young-adult novels, and analyses the recordings from a reader-response perspective. As readers they focus mainly on the plot, and their knowledge of story line and genre seems to draw heavily from film, but they also come to the text with different expectations and experiences, which influence their reading. An initial resistance for one reader could be the same factor making the book too trivial for another. Possible implications for teachers are that consideration for the aim of the reading should be made when choosing books for students, as it might be counterproductive to expect inexperienced readers to perform literary analysis if the goal is to develop reading.

Läsningen i dagens skola påverkas av såväl internationella kunskapsmätningar som normer av kritiska förhållningssätt i en utsträckning som utmanar skönlitteraturens roll för skolans värdeutvecklande uppdrag. Ämnesplanen för svenska i gymnasieskolan motiverar läsning som läsfärdighetsträning, kritisk läsning såväl som inlevelsefull läsning, vilket innebär en komplex litteraturundervisning. Forskning har dessutom visat att lärare saknar kunskap om litteraturdidaktiska förhållningssätt och deras uttryck i skolans verksamhet. Tidigare forskning har i hög grad studerat legitimeringen av skönlitteraturens roll i skolan, men har i begränsad utsträckning utforskat legitimering av läsning och föreställningar om skönlitterär läsning som färdighet. Mot denna bakgrund studerar detta arbete läromedlet Svenska impulser för gymnasieskolans kurser i svenska 1, 2 och 3. För att synliggöra läromedlets didaktiska potential studeras litteratursyner och legitimeringar av litteraturläsning samt hur detta relaterar till läsning i en vidgad digital textvärld. Den didaktiska potential som analysen synliggör är ett studieinriktat motiv som legitimerar läsning efter det centrala innehållet i ämnet samt efter en tänkt målgrupps akademiska och intellektuella intresse. Det finns inslag av olika litteratursyner, men analysen visade att även om läromedlet ibland relaterar till elevernas egna erfarenheter och textvärldar bjuds de samtidigt till att ta del av ett litterärt kulturarv och mer traditionella textvärldar. Läromedlet är användbart för att arbeta systematiskt med kursernas innehåll och ger överlag mer utrymme åt kritisk läsning och läsning som läsfärdighetsträning än inlevelsefull läsning. Läromedlet är i mycket begränsad utsträckning anpassat till en vidgad digital textvärld. Det skapar vissa möjligheter för en social eller interaktiv läsning, men läromedlet främjar snarare en koncentrerad och inlevelsefull läsning av traditionell skönlitteratur. / Reading in today’s school is influenced by international assessments as well as norms of critical approaches to a degree that challenges the role of fictional literature in the value-developing mission of the school. The curriculum for the subject of Swedish in upper secondary school motivates reading to develop literacy, critical reading and empathetic reading, which imply a complex literary education. Research has further shown that teachers lack awareness of literary-didactical approaches and their place in the educational practice. Research on the subject has studied the legitimation of literature in school, but not so much legitimation of reading and approaches fictional reading as a competence. To this background this essay study the learning material Svenska impulser for the courses of Swedish 1, 2 and 3 for upper secondary school. To make visible the didactic potential of the material its views on literature and legitimation of fictional reading is studied and how this relates to reading in a widened digital text-world. The didactic potential that the analysis make visible is an academic motif that legitimate reading based on the curriculum of the subject and based on the students supposed academic and intellectual interest. There are examples of different views of literature, but the analysis showed that although the material sometimes relates to the students own experiences and text-worlds, they are invited to take part in a literary heritage and more traditional text-worlds. The material is useful to work systematic with the courses content and generally gives more room for critical reading and literacy enhancing reading than it gives empathetic reading. The material is to a very limited degree customized for a widened digital text-world. It offers some possibilities for social or interactive type of reading and rather promotes a concentrated and empathetic type of reading based in traditional literature.