Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och med vilka syften lärare använder sig av boksamtal i undervisningen. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är: Hur, och i vilka sammanhang, arbetar några lärare i årskurs 2 och 3 med boksamtal? Vilken typ av texter väljer läraren?  samt Vilka syften har läraren med boksamtalen?  Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod och genomfört såväl observationer som intervjuer. Informanterna i studien är tre behöriga lärare som undervisar i årskurs två och tre samt en behörig specialpedagog som alla arbetar på samma skola. Resultatet visar att lärare använder sig av boksamtal i tre olika sammanhang, vid högläsning, läxläsning och tematiskt arbete. I samband med boksamtalen använder sig lärarna av högläsning som metod för att samtliga elever oavsett läsförmåga ska få möjlighet att kunna delta med samma förutsättningar, öppna frågor för att stimulera till samtal och läsförståelsesstrategier hämtade från En läsande klass för att angripa textens innehåll. Boksamtalen sker främst i helklass men vid läxläsningen är eleverna indelade i mindre grupper om fyra till sex personer. Samtliga lärare arbetar med boksamtal kring skönlitterära texter och en av dem använder sig även av faktatexter.  Det framkommer också att lärarna arbetar med boksamtal utifrån tre olika syften, att ge eleverna en upplevelse av litteraturen, utveckla elevernas kunskaper inom ett aktuellt arbetsområde med hjälp av litteraturen samt för att färdighetsträna läsning och läsförståelsestrategier.

Detta examensarbete handlar om två olika sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen i år 3-5. Jag har jämfört en lärare som arbetar med skönlitteratur integrerad i tematisk, ämnesövergripande undervisning med en annan lärare som använder skönlitteraturen inom ramen för svenskämnet. Syftet har varit att ta reda på vilka skillnader och eventuellt vilka likheter man kan finna i dessa olika arbetssätt samt om eleverna tycker att de lär sig något utifrån att läsa skönlitteratur i undervisningen. För att få fram materialet till min uppsats har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare samt fyra elever i respektive klass. Jag har även genomfört observationer i båda klasser. En av likheterna jag har funnit är att båda klasser har en bänkbok som de själva väljer och som de läser vid schemalagda tillfällen. Jag har däremot inte funnit något entydigt svar i mina elevintervjuer som visar att eleverna upplever att de lär sig något av att läsa skönlitteratur, eller att de vill läsa mer utöver det de läser i skolan, i de olika arbetssätten.

Syftet med följande examensarbete är att undersöka elevers attityd till läsning avskönlitteratur – privat och i skolan. Undersökningen har som mål att se om och i så fall hurelevers läsning och attityd till läsning skiljer sig från de motiveringar till läsning avskönlitteratur som återfinns i skolans styrdokument.För att nå syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkät i fyra klasser på engymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. Därefter följer tre parintervjuer medsex elever, som läser olika mycket, om deras attityd till läsning.Resultaten visar att få elever läser regelbundet på sin fritid och anledningarna som deuppger är nästan uteslutande att de inte har tid eller att det är tråkigt. De som läser, läser tillstörsta delen skönlitteratur som bygger på underhållning och spänning (deckare, Harry Potteroch militärböcker med mera).Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna läser privat sällan ryms inom ramen försvenskämnet och styrdokumenten och därför skiljer sig elevernas läsning en del från skolans.Även bland de elever som är något mer positiva till skönlitteratur i allmänhet, även i skolan,märks det dock att de sällan förstår syftet med läsningen, eller valet av litteratur manbehandlar på lektionerna.

I kursplanen för svenska står att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden. Syftet med min empiriska studie är att undersöka hur lärare med hjälp av en skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers förmåga att läsa och förstå skönlitteratur. Den metod som jag har använt i denna studie är kvalitativ metod. Jag har använt semistrukturerade intervjuer och intervjuat undervisande lärare samt fyra elever. Jag har gjort tre lektionsobservationer för att uppnå syftet med min studie. Resultatet visar att när läraren väljer en skönlitterär text till sin undervisning använder hon sin erfarenhet som lärare i svenska och gör didaktiska val samt tar hänsyn till sin elevgrupps förutsättningar och erfarenheter. Vid litteratursamtalen i undervisningen hörs både elevernas och lärarens röst. Eleverna kan diskutera och resonera kring texten samt göra tolkningar utifrån sin förmåga. Studien visar att lärare med hjälp av en utmanade och krävande skönlitterär text i sin undervisning kan stödja elevers utveckling av sin förmåga att läsa och förstå skönlitteratur.

This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students'views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students' opinion only a matter of taste. They also defend their own lreading against all kinds of literary expertese.Mostly the students read for pleasure, but they also think that fiction can provide usefulinformation e.g. facts about other countries. They like to get deeply involved in thebooks they read and so there is a difference, not only between what books they like toread and what they are asked to read at school, but also between their personal responseto literature and the analytical approach favoured by the educational system.

This essay studied how six girls experienced their reading development during their college education in male-dominated profession programs. The issues assumed were how they experience their literature reading and literature education and what happened with their interest in reading. The theoretical frame included researchers Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard and Molloy. The study showed that most of the girls felt their reading had worsened but not because of their male classmates but because of school. They had a lot of homework and participated in so many different school projects which would be completed that there was no time to reading for pleasure. The girls did not like the teachers’ literate sample and did not like the methods used in learning literature. They would rather have discussions of literature instead of writing about the content of the book and its author. The study also showed that girls did not react against any male dominance among the books they read in school. / Uppsatsen studerade sex flickors upplevelse av sin läsutveckling under deras gymnasietid på mansdominerade yrkesprogram. Frågeställningarna utgick ifrån hur bokslukande tjejer uppfattade litteraturläsning och litteraturundervisning på yrkesförberedande program och vad som hände med deras läsintresse under deras gymnasieutbildning. Till den teoretiska ramen hör forskare som Säljö, Rosenblatt, Gun Malmgren, Olin-Scheller, Ulfgaard och Molloy. Undersökningen visade att de flesta flickorna uppfattade att deras läsning hade försämrats men inte på grund av deras manliga klasskamrater utan på grund av skolan. De fick så många läxor och deltog i så många olika skolprojekt som skulle slutföras att det inte fanns någon tid över till lustläsning. Flickorna vände sig emot lärarnas litteraturval och tyckte heller inte om de metoder som användes inom litteraturundervisningen. De ville hellre ha boksamtal istället för att skriva om bokens innehåll och dess författare. Undersökningen visade också att flickorna inte reagerade mot någon manlig dominans bland de böcker de läste i skolan.

Syftet med denna studie är att normkritiskt granska litteraturläsning i förskolan, samt det litterära materialet, ur ett genusperspektiv. Studien belyser, med hjälp av ett poststrukturellt perspektiv, vilka möjligheter till normkritik och normkreativitet som förekommer i högläsningsaktiviteter på förskolan, genom att analysera diskursen i såväl litteratur som pedagogens bemötande och förhållningssätt. Studiens metod är kvalitativ och utgörs av observationer med fältanteckningar samt videoobservationer. Studiens data kommer från två olika förskolor i samma kommun. Resultatet visar att det finns material för såväl normkritiska som normkreativa diskussioner i förskolornas litterära utbud men att denna litteratur kräver en diskussion för att fungera normbrytande. Därtill synliggör resultatet att normkritiska och normkreativa diskussioner relaterat till genus och kön, normbrytande reflektioner eller andra reflektioner är ett ovanligt inslag förskolornas lässtunder. Resultatet påvisar därtill subtila, men ändå synliga, skillnader mellan hur pedagoger bemöter flickor och pojkar vilket tolkat ur ett poststrukturellt teoretiskt perspektiv positionerar barnen och styr vilka identiteter som kan konstrueras och vilket subjektsskapande som kan ske. Förhoppningen är att studien kan bidra med ytterligare kunskap till det viktiga men outforskade området normkritik vid litteraturläsning ur ett genusperspektiv. Nyckelord: Genus, Kön, Litteraturläsning, Normkritik, Normkreativitet

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen. / This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.

Denna uppsats utforskar möjligheten att använda Jonas Hassen Khemiris Allt jag inte minns (2015) och Marjaneh Bakhtiaris Kalla det vad fan du vill (2005) som undervisningsunderlag i förhållande till sexualitet och relationer i svenska som andraspråk på gymnasiet. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att böckerna kan användas som material i undervisningen och de exempel och citat vi lyft fram i analysen kan därmed skapa en meningsfull undervisning. Skönlitteratur kan därför fungera som ett stöd för lärare i svenska som andraspråk för att belysa och problematisera identitet, kärlek och jämställdhet samtidigt som det främjar språkutvecklingen hos elever.