Vår kvalitativa studie syftar till att utveckla kunskaper om elevers upplevelser av varför vi läser skönlitteratur inom svenskämnet. Elevers röster är fortfarande få bland studier inom fältet, trots att de är en viktig komponent för svenskämnets konstruktion. Svenskämnet är i ständig förändring och med 20 år sedan Gunilla Molloys inflytelserika avhandling Läraren, litteraturen, eleven hoppas vi kunna bidra med ett samtida perspektiv på elevers upplevelser av skönlitteraturens syfte.  Vi har genom semistrukturerade fokusgruppsintervjuer tagit del av tolv gymnasieelevers tankar och upplevelser kring varför vi läser skönlitteratur inom svenskämnet. Inledningsvis har materialet analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Som teoretiskt angreppssätt och analysverktyg för arbetet har vi sedan valt att använda oss av Magnus Perssons (2007) uppsättning av distinktioner och frågor för legitimeringar samt Gunilla Molloys (2002) definition av svenskämnet som konstruktion.  Resultatet och analysen visar på att elevernas upplevelser av syftet med att läsa skönlitteratur inom svenskämnet varierar. Detta bekräftar den komplexa bild av skönlitterär läsning som tidigare forskning ger uttryck för. Vi kan dra slutsatsen att dagens elever upplever att syftet med att läsa skönlitteratur inom svenskämnet är att vidga våra perspektiv och skapa förståelse för såväl samhället som individen, att fungera språkutvecklande, att bidra till bildning och en gemensam kultur samt att användas i undervisningen eftersom detta ingår i läroplanen. Resultatet diskuteras slutligen i relation till den tidigare forskning som gjorts kring legitimeringar för skönlitterär läsning inom svenskämnet.

No description available.

Syftet med vår uppsats är att besvara våra två frågeställningar om hur några barn resonerar kring vänskap med hjälp av högläsning av en barnbok samt om hur några pedagoger arbetar med etik i barngruppen. Vår undersökning visar att pedagoger kan arbeta med etik med hjälp av bland annat en barnbok, och att barnen kan diskutera med hjälp av både boken och varandra. Genom att använda skönlitteratur kunde barnen samtala och problematisera etik. Pedagogerna arbetar främst med etik i vardagssituationer, framförallt vid matbordet och i leken. Detta framgår i undersökningen som gjordes. Utbildning om etik och hur man kan arbeta med det var ett önskemål från pedagogerna. Undersökningen med barnen genomfördes på en förskola. Där arbetar även samtliga pedagoger som har intervjuats.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråkselevers läsvanor och i vilken mån undervisande lärare har kännedom om och använder sig av denna information vid val av och arbete med texter i skolan. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en kvalitativ studie och den metod vi använder för att samla in det empiriska materialet är intervjuer med elever och deras undervisande svensklärare. Resultatet av studien visar att eleverna i de klasser vi har studerat lägger väldigt lite av sin fritid på att läsa skönlitteratur och att de istället läser texter på internet och dagstidningar. Lärarnas kännedom om elevernas läsvanor och litterära repertoarer påverkar vid textval, men är inte den enda faktor som påverkar deras val. Vilken kännedom man har och hur man använder den i undervisningen varierar mellan de olika lärarna vi har intervjuat. Den slutsats som vi drar av resultatet är att det som lärare är viktigt att ha kännedom om elevernas fritidsläsning, vad det gäller läsvanor och litterära preferenser, framför allt om man vill anlägga ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv på svenskundervisningen.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

Denna uppsats syftade till att undersöka några utvalda skillnader mellan originalverket och den lättlästa versionen av När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt undersöka vilka läsarter som kunde kopplas till de båda verken. Eftersom lättläst som genre marknadsför sig som en litteraturform för alla var det intressant att se huruvida en lättläst version av ett verk faktiskt verkar passa alla och om den kan likställas med en “vanlig” roman i relation till kursplanen i svenska på grundskolan. Materialet för uppsatsen var originalverket När hundarna kommer av Jessica Schiefauer samt den lättlästa adaptionen med samma namn, omarbetad av Tomas Dömstedt. Metoden var dels en läsning av båda verken där olika karaktärer valdes ut för analys utifrån begreppen ‘rund/flat karaktär’, ‘utlagd antydning’ samt ‘symboler’. Dels gjordes en analys utifrån forskaren Michael Tengbergs sex läsarter: handlingsorienterad-, betydelseorienterad-, värderingsorienterad-, subjektsorienterad-, intentionsorienterad- och metakognitiv läsart, vilka sedan kopplades till verken för att se vilka som aktiverades i läsningen.  Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan versionerna och att det lättlästa verket ger läsaren större luckor att själv fylla i. Idén om lättläst är att underlätta för läsaren och det är därför intressant att den lättlästa romanen i föreliggande studie, i uppsatsförfattarens mening, upplevdes svårare än originalet. Eftersom varken parallellhandlingar och karaktärsutvecklingar fanns med i den lättlästa adaptionen blev det svårt som läsare att se en röd tråd genom boken och att förstå motiven för karaktärernas handlingar.  En slutsats som kan dras är att den lättlästa romanen främst kan ses som en mer svårtillgänglig version av originalet och det är synd att reducera en så pass komplex berättelse till något så avskalat och bristfälligt som den lättlästa versionen gjort.

I denna uppsats reds begreppet litterär kompetens ut och dess tre delar - konstitutionell kompetens, performanskompetens och literary transfer-kompetens. De tre delarna kompletterar varandra och är alla lika nödvändiga. Ett flertal metoder inom läsning, skrivande och samtal tas upp som olika sätt att utveckla dessa. Studien visar på att flera metoder med fördel kan användas för att utveckla respektive kompetens, och att lärarens roll påverkar vilken kompetens som utvecklas. Uppsatsen är baserad på både forskning inom området och erfarna lärares tillvägagångssätt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur två populära ungdomsromaner kan användas i svenska för att främja sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasiet. Studien baseras på en kvalitativ textanalys med en hermeneutisk ansats. Studien visar att det finns goda möjligheter att använda sig av de två skönlitterära verken för att främja förståelse och kritiskt tänkande hos elever gällande sexualitet och relationer. Litteraturen kan således användas och vara ett stöd för lärare i svenska för att belysa och arbeta med sex och samlevnad i undervisningen.

I studien jämfördes styrdokument och läroböcker för kurserna SVA 1 och SVE 1 på gymnasiet. Syftet var att undersöka om de skillnader som finns mellan SVA 1 och SVE 1 vad gäller det skönlitterära momentet är baserade på aktuell andraspråksforskning. Det som undersöktes var dels syfte, kursinnehåll och kunskapskrav i styrdokumenten, dels innehåll och uppgifter i läroböckerna. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med vissa kvantitativa inslag. Resultatet visade på likheter men också skillnader som bestod i att skönlitteraturen har ett större utrymme i SVE 1 både vad gäller innehåll och analys medan fokus i SVA 1 ligger mer på att utveckla ett funktionellt språk. Detta gällde både styrdokument och läroböcker. Dessutom visade studien att eleverna i SVE 1 utmanas mer än andraspråkseleverna i såväl styrdokumentens kunskapskrav som i lärobokens texter och uppgifter. Skillnaderna gick inte helt att motivera utifrån forskningsunderlaget. Slutsatsen som drogs var att momentet skönlitteratur skulle kunna vara mer språkutvecklande, problemlösande och kognitivt utmanande för elever i SVA 1.

Denna uppsats ämnar undersöka svenska gymnasieelevers attityder till litteratur i svenskämnet på gymnasiet samt hur elever tycker att litteraturundervisningen bör gå till. Resultatet visar att eleverna har en positiv attityd till litteratur och litteraturläsning generellt men att den läsning som sker i skolan uppfattas som tråkig och ett måste. Vidare visar resultatet en oenighet när det kommer till litteraturundervisningen. Vissa anser att eleverna borde ha större frihet när det kommer till vad som ska läsas och andra anser att läraren bör styra innehållet i litteraturundervisningen.