I vår uppsats Varför inte en vägledare? har vi behandlat en studie- och yrkesvägledares kunskaper och hur de kan användas i verksamheter utanför utbildningsväsendet. Utifrån det livslånga lärandet och vikten av att hänga med den globala marknadsförändringen måste både individer och organisationer oavbrutet tänka på att utvecklas. I dagens kunskapssamhälle räcker det inte att utbilda sig en gång utan individerna måste ständigt tänka på att vara anställningsbara. Syftet med vårt examensarbetet är att undersöka hur medverkande organisationer utanför utbildningsväsendet får fram och tar till vara på personalens kompetens inom verksamheten. Vi vill jämföra en studie- och yrkesvägledares kompetens och kunskap med de medverkande organisationernas behov vid arbete med personalens kompetensutveckling. Examensarbetet syftar även till att uppmärksamma Studie- och yrkesvägledareutbildningen på vilka kunskaper som efterfrågas bland de medverkande organisationerna. Vidare syftar studien till att påvisa för studenter på Studie- och yrkesvägledareutbildningen hur arbetsmarknaden utanför utbildningsväsendet kan se ut. I studien har vi använt en kvalitativ intervjumodell där nio organisationer, utanför utbildningsväsendet, har medverkat. Vi har analyserat resultatet utifrån två idealtyper som påminner om teorierna Scientific Management och Human Relation. Ytterliggare teoretiker som bland annat behandlas är Peter Senge som poängterar vikten av positiv feedback, Gerard Egan och Gunnel Lind som tar upp samtalsmodeller. Vi har sett i undersökningen att en studie- och yrkesvägledare besitter liknande kunskaper som organisationer, utanför utbildningsväsendet, har behov av. Kunskaper och metoder som liknar de som lärs ut på Studie- och yrkesvägledareutbildningen är bland annat samtalsmetodik, pedagogik, gruppdynamik, omvärldskunskap och förmågan att se helheten av individen i samhället. Bristerna som informanterna har påtalat är framför allt kunskap om arbetsrätt, marknadsföring och ekonomi.

De snabba förändringarna på den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvägledningens roll. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka några elevers förståelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi använt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma på olika skolor i Skåne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever på grundskolor och gymnasieskolor i Skåne. Vårt resultat visar att skolan inte hörsammar utredningar och föreslagna åtgärder om arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse mot en global arbetsmarknad. Detta medför att studie- och yrkesvägledarna inte är medvetna om vilka kompetenskrav som ställs på dem och därmed sker inte någon kompetensutveckling mot den globala arbetsmarknaden. Ämnet tycks inte lyftas tillräckligt mycket i skolan eftersom eleverna inte har någon kännedom om den globaliserade arbetsmarknaden, och det man inte känner till frågar man inte om.

<p>The aim of this essay is trying to understand the ideological changing process over the last decades and the ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education?</p><p>In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system.</p>

This thesis examines the discursive construction of lifelong learning in Swedish, Australian and American policy. Lifelong learning has an aura of apparent self-evidence which this study wishes to challenge by deconstructing the normalised truths in contemporary lifelong learning policies. The thesis rests on a collection of four articles, written by the author within the framework of the PhD programme. Using foucauldian concepts of power/knowledge and governmentality, this study identifies a number of discursive stories about the present in terms of how the ideal society and its ideal citizens are envisioned. It shows that there are national differences in the usage of lifelong learning in terms of the meanings given to life, long and learning. Yet three stories also extend across the nations examined. First, learning is construed as work-related rather than a life-related. Secondly, the positive rhetoric of lifelong learning – the creation of ideal citizens – is accompanied by a parallel story of deviance, incompetence and failure. This leads to a third pervasive story of ‘medicalization’ where the deviant is pathologised as an undesirable other in need of treatment and correction by professionals who operate as the doctors and nurses of lifelong learning. Overall, the analysis suggests that as discourse, lifelong learning links the government of others and the government of the self.

The aim of this essay is trying to understand the ideological changing process over the last decades and the ideological meaning of the relatively new conception lifelong learning as well, and how it comes that the opportunities offered the individual pre-school child and the individual compulsory-school pupil to assimilate the so important learning, differs so dramatically all though the expressed ambition to offer each and every one equal opportunities. What are the ideological structures that are, and have been in function, that carries and have carried the perceptions of the use and value of fostering and education? In a time with the welfare ideology in a hegemonic position, it was seen important that the state took major responsibility for the education of the citizens. In our time, it appears, an economist ideology has taken the hegemonic position, and education is becoming an increasingly economic issue, and equality is decreasing along with, as in general society, the increasing of segregation within the educational system.

Syftet med forskningsrapporten är att undersöka hur kvinnor över femtio år använder en universitetsutbildning i formandet av sin framtidsstrategi. För att besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa undersökningen utgjordes av en postenkät som sändes till 30 kvinnor vid Linköpings universitet. Den kvalitativa metoden bestod av tre intervjuer med slumpmässigt utvalda respondenter från enkäten. Slutsatserna är baserade på våra resultat från enkäterna och intervjuerna samt den litteratur vi valt med anknytning till rapporten. Litteraturen berör bland annat begreppet livslångt lärande, som genom sin koppling till både arbete och utbildning fått en central roll i rapporten som helhet. Resultaten visar att önskan om utveckling, både gällande den yrkesmässiga kompetensen och på det personliga planet, har varit viktiga faktorer för beslutet att påbörja studier. Kvinnornas syn på mål och möjligheter handlar om att främja personlig utveckling, där nya utmaningar eller möjligheten till andra arbetssätt kan öka livskvaliteten. Ytterligare en slutsats som vi dragit är att man studerar på högskolan för att få möjlighet att stärka sin position på arbetsmarknaden. / The purpose of this research report is to examine how women, 50 years old or more, use their university education in establishing their future strategy. To answer our research question both quantitative and qualitative surveys were made. The qualitative method consisted of a questionnaire sent out to 30 women at Linköping university. The qualitative method consisted of three interviews with randomly selected women from the formerly mentioned group of responders. The conclusions are based upon the results from the questionnaries and the interviews, as well as the literature chosen for this research report. The literature deals with concepts such as lifelong learning. Being closely related to both work and education, lifelong learning became a key role for this study as a whole. The results show that the urge for development, both regarding professional competence and that of a personal level, has been an important factor in the process to start studying. The women´s views on the objectives and possibilities are about fostering personal growth, where new challenges or the alternative way of working can enchance life quality. Another conclusion is that by studying at the university the number of work options is increased. Thus the women strengthen their position in the labour market.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

Många som drabbas av utmattningssyndrom (UMS) upplever en nedsatt kognitiv förmåga och att sjukdomen blir en brytpunkt och ett vägval som kräver en väl fungerande handlingsplan inför framtiden. Denna studie har intervjuat individer med UMS och frågat hur de ser på karriärvägledning, om den behövs och vilken typ av vägledning som de efterfrågar. Resultaten från de kvalitativa intervjuerna analyserades utifrån careershipteorin och konstruktivistisk teori och visar att personer med UMS är i behov av en livsförändring som kräver ny insikt, utsikt och framsikt för en lyckad återgång till arbetslivet och ett hälsosamt förhållningssätt till arbete och prestation. Vidare framkom det ett behov av ett holistiskt förhållningssätt där individens egen livshistoria sätts i centrum då det inte finns några mediciner eller färdiga lösningar som passar alla. Karriärkompetens och livslångt lärande är centrala delar av denna studie och med en fördjupad kunskap inom detta område kan en studie- och yrkesvägledarens insats, det vill säga karriärvägledning, vara till stor nytta för personer med UMS. / Many people who suffer from fatigue syndrome (UMS) experience a reduced cognitive ability that becomes a turning point, leading to a crossroad that requires a well-functioning action plan for the future. In this study, interviews with people that are or have been diagnosed with UMS have shared their opinions regarding career guidance, whether career guidance is needed, and what type of guidance they perceive as needed. The results from the qualitative interviews were analyzed drawing on careership theory and constructivist theory, showing that people with UMS are in need of a life change that requires new insight, perspective and foresight for a successful return to work and a healthy way of relating to work and accomplishment. Furthermore, the study shows that there is a need for a holistic approach where the individual's own life story is put at the center, since no medications or ready-made solutions that suit everyone exist. Career management skills and lifelong learning are central parts of this study and with an expertise within this area, a career counsellor’s contribution, i.e. career guidance, can be of great benefit to people with UMS.

In the last decades neural networks have become more frequent in video games. Neuroevolution helps us generate optimal network topologies for specific tasks, but there are still still unexplored areas of neuroevolution, and ways of improving the performance of neural networks, which we could utilize for video game playing. The aim of this thesis is to find a suitable fitness evaluation and improve the plasticity of evolved neural networks, as well as comparing the performance and general video game playing abilities of established neuroevolution methods. Using Analog Genetic Encoding we implement evolving neuromodulatory topologies in a typical two-dimensional platformer video game, and have it play against itself without neuromodulation, and against a popular genetic algorithm known as Neuroevolution of Augmenting Topologies. A suitable input and output structure is developed as well as an appropriate fitness evaluation for properly mating and mutating a population of neural networks. The benefits of neuromodulation are tested by running and completing a number of tile-based platformer video game levels. The results show an increased performance in networks influenced by neuromodulators, but no general video game playing abilities are obtained. This shows us that a more advanced general gameplay learning method with higher influence is required. / Neurala nätverk har blivit allt vanligare i tv-spel. Neuroevolution hjälper oss att utveckla optimala neurala topologier för specifika uppgifter, men det finns fortfarande outforskade områden i neuroevolution, och sätt att förbättra förmågan hos neurala nätverk som vi kan använda i spel. Målet är att hitta en lämplig fitnessbedömning och förbättra plasticiteten hos utvecklade neuralanätverk, samt jämföra deras utförande och förmåga att generellt spela videospel. Detta med hjälp av etablerade neuroevolutionmetoder. Genom Analog Genetisk Kodning implementeras utvecklande neuromodulatoriska topologier i ett typiskt tvådimensionellt platformer spel. Det används sedan för att spela mot en version av sig själv som inte har neuromodulatoriska egenskaper, samt mot en populär genetisk algoritm kallad Neuroevolution of Augmenting Topologies. Ett passande format för input och output, samt en fitnessbedömningsmetod för parande och muterande aven population av neurala nätverk utvecklas. Fördelarna med neuromodulation testas genom att låta nätverken spela ett antal tile-baserade platformerbanor. Resultaten visar en förbättring av utförandet hos nätverk som utvecklat neuromodulatorer, dock inga generella spelkunskaper kunde läras. Detta visar oss att en mer avancerad metod för generellt spelande krävs för att kunna få ett neuralt nätverk kunna spela och lösa mer generella problem.

Utvärderingar används idag flitigt inom den svenska skolan för att bedöma verksamheten, en verklighet i vilken detta examensarbete gör avstamp i. Genom att genomföra en aktionsforskningsstudie har vi prövat och studerat en modell för pedagogisk utveckling som utgår från utvärderandet men också innefattar ett tillvaratagande av utvärderingsresultatet genom kollegialt uppföljningsarbete. Modellen innefattar kortfattat ett utforskande och ett tillvaratagande, vilket syftar till att väcka reflektion och kollegial samverkan med pedagogisk utveckling som målsättning.