Vi vill med detta examensarbete söka oss en bild av vår samtid och de förändringsprocesser som bidragit till att vi har den skola vi har idag. Med ett ökat krav på individers förmåga att kunna anpassa sig till olika sammanhang och lära livet ut vill vi titta närmare på vilka idéer om ett livslångt lärande som framträder i Lgr11. Likaså vill vi söka oss en bild av vilken roll svenskämnet har för förverkligandet av livslångt lärande i ett föränderligt samhälle, så som det konceptualiseras i kursplanen. För att problematisera detta utför vi en kvalitativ textanalys för att kritisk granska innehållet i Lgr11, kapitel ett och två samt kursplanen för svenskämnet. Som blivande svensklärare ser vi hur spänningar mellan olika sociala, politiska, ekonomiska och kulturella diskurser kombinerat med globaliseringen av samhället skapat ett behov av att elever utvecklar kompetenser för att kunna möta ett framtida samhälle. Samtidigt som Lgr11 är tolkningsbar och innehåller kompromisser där olika instanser och intressenter försöker få inflytande på hur skolan ska formas, innehåller texterna även kvarlevor från äldre styrtexter. Häri kan det uppstå en krock mellan olika kunskapstraditioner och lärandesyn. Den kunskaps- och lärandesyn en lärare arbetar efter är avgörande för hur ovanstående teorier kommer att synliggöras i undervisningen. I ett föränderligt samhälle med ökade krav på kompetens och lärande under hela livet ställs likvärdighetsperspektivet och även demokratiuppdraget på sin spets.

This study wants to investigate internal driving forces of employees who want a career change, what type of career-related support they need to move forward, and how this support can be made available, as well as their thoughts on the potential of career-interventions supporting the career-health of employees. Peavy’s socio-dynamic counseling theory, Antonovsky’s SOC and previous studies on career-counselling and health build the theoretical framework for the study. The CIP-theory was used as a methodological tool to generate empirical evidence. Eight semi-structured qualitative interviews were conducted with an interview guide built on SOC’s comprehensibility, manageability and meaningfulness. Results show that these employees experience some negative health-effects and difficulties to proceed on their own, hence describes a need for support at different stages of the process. All participants mention meaningfulness as an important driving-force and they express a wish for conversational support to investigate what could be meaningful for them. / Syftet med studien är att undersöka drivkrafter hos anställda som önskar en karriärrelaterad förändring, vilket karriärrelaterat stöd dessa anställda upplever sig ha behov av för att komma vidare och hur stödet kan tillgängliggöras, samt deras tankar kring karriärvägledningens potential för främjandet av karriärhälsa. Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och Antonovskys KASAM har använts som teoretiskt ramverk tillsammans med tidigare forskning kring vägledning och hälsa. CIP-teorin har använts som metodologiskt verktyg för att generera empiri i denna kvalitativa intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med hjälp av en intervjuguide skapad utifrån KASAMs tre begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultaten visar att anställda som önskar förändring kan uppleva negativa hälsoeffekter och svårigheter att på egen hand ta sig vidare och beskriver behov av stöd under olika faser av beslutsprocessen. Samtliga deltagare nämner meningsfullhet som en drivkraft och de önskar samtalsstöd i utforskandet av vad som skulle kunna vara meningsfullt för just dem.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärande processer påverkas av den snabbt ökande digitala transformationen som sker inom arbetslivet. Inom den digitala transformationen så har fokus varit att utforska de olika digitala kanaler och verktyg som erbjuds för kompetenshöjande aktiviteter.De frågeställningar som studien fokuserade på handlade om den digitala kompetensen, användandet av digitala verktyg och kanaler för kompetenshöjande aktiviteter, förändrade lärande processer i och med digitaliseringen samt vilka drivkrafter och motivationer som styr arbetsplatslärandet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutisk metod med halvstrukturerade intervjuer och det var 12 personer som deltog i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att det har skett en förändringi lärande processerna då de digitala medierna används i större omfattningar. Samtidigt framkom det också insikter att deltagarna mest föredragna lärstil eventuellt inte används vid digitala utbildningsinsatser. Utifrån de resultat som framkom så visade det även att det inte är den digitala kompetensen som hindrar medarbetare från att ta del av det digitala utbudet av de kompetenshöjande aktiviteter som erbjuds. De hinder som upplevs är att det inte finns tillgänglig tid för lärande, relevant kompetensutveckling som stödjer professionen och tid för både individuell reflektion samt tid för reflektion tillsammans med kollegor som kan ge både nya perspektiv och synvinklar.

The aim of this study is to qualitatively point out a variation of perceptions among the including strategies in swedish sign language environments. The environments involve both preschools and special schools, because preschools are the first step of a lifelong learning process that is coherent with schools. Including involves not only being there physically in the environment but also being able to communicate via technical options and visual availability. The study is grounded on 11 semi structured interviews via telephone which are analyzed by a phenomenographic method. The respondents are preschool teachers, teachers, specialized educators, head of preschool and nannies. The method includes a pilot interview before the actual interviews to make sure that the questions are of good quality. Discussion related to swedish preschool curriculum and children's own perspective occurs throughout the study. But also an angle on the data via visual and auditory perspectives. In our study we have been able to see diversity in the respondents perceptions on including strategies. This means that there are varying direct inclusion opportunities for the children in the current environments. A diversity that may or may not be equivalent to children's individual needs. Proposals for further research is presented with alternatives for both qualitative and quantitative studies. The conclusion of the study is that strategies for inclusion are perceived differently depending on the staffs view of inclusion. With different perspectives of the concept, different including strategies are also used with children in practice and in the environment. It is advantageous in the Swedish sign language environment to access children’s own language, which includes an accessible environment that should be based on the child’s needs. A common aspect points to children’s inclusion to the extent that staff offer children inclusion. Regardless of children’s existence in the environment, children’s inclusion cannot take place unless staff are deliberately working to include all children despite requirements.

<p>The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault’s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault’s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis. The analyzed documents are local curricula from fourteen Swedish municipalities. The documents are divided in to two equally sized groups based on the political governing in the municipality.</p><p>The analysis presents five themes by which statements that constitute students as subjects can be categorized. These five themes are; lifelong learning, desire, essential traits, students responsibility and life and health. The differences between local curricula from political right wing and political left wing governed municipalities are rather small, but there can be seen differences in the technologies of liberal governing. The subject that is constituted in local curricula is primarily a self-governing subject who governs it self in relation to a expertise knowledge.</p>

Syftet med denna avhandling är att studera hur den vuxna studerande konstrueras genom olika styrningstekniker inom Vuxenutbildning, Folkbildning och Högre utbildning. Vidare är syftet att analysera vad för styrningsrationalitet som både skapas genom och som skapar dessa praktiker. Det teoretiska ramverket är baserat på Michel Foucaults begrepp styrningsrationalitet (governmentality) och genealogi. Styrningsrationalitet syftar på ett specifikt sätt att se på styrning där fokus är på de tankar/mentaliteter som skapas genom olika diskurser om hur styrning skall utövas. Centrala frågor är: vad är styrningsproblematiken, vad ska styras, hur skall styrning gå till och vad är målet med styrning? Genea-logi syftar på ett specifikt sätt att se på historien. Utgångspunkten är de tankefigurer som är del av dagen diskurser, i denna avhandling diskurserna om vuxenutbildning och livslångt lärande. Vad består dessa diskurser och vad för härkomsthistoria har vissa av dess tankefigurer? Historia ses här som icke-linjär beståendes av brott och oregelbundenheter där syftet inte är att berätta en historia om framsteg där kausala samband är centrala. Istället använder jag genealogi för att destabilisera det vi idag tar för givet gällandes den vuxna studerande. En diskursanalys har genomförts av offentliga utredningar (SOUs och Ds) från 1920-talet fram tills idag som handlar om de praktiker som nämnts ovan. Resul-taten pekar på att en neoliberal styrningsrationalitet dominerar dagens diskurser om vuxenutbildning och livslångt lärande. Enligt texterna måste Sverige och Europa se till att alla dess medborgare konstant lär sig nya saker som ett sätt att möta en osäker och ständigt föränderlig framtid. Därmed skapas den vuxna som ständigt lärandes och som ett kompetent subjekt. Alla medborgare måste bli autonoma, själreglerande människor som konstant lär sig och som konstant gör val i enlighet med sina önskningar. För att konstruera sådana subjekt skapas flera tekniker för styrning såsom vägledning, risk, målstyrning/granskning, bedömning, mångfald m.m. / The aim of this dissertation is to study how the adult learner is constructed through dif-ferent techniques of governing in the practice of adult, liberal adult, and higher educa-tion. Further, the aim is to analyse what rationality of governing such governing practices create and are created by. The theoretical framework is based on Michel Foucault’s concepts of governmentality and genealogy. Governmentality refers to a specific way of viewing questions of governance where the focus is on ideas concerning how governing should be practiced. These ideas are constructed through discourse. Central questions are: what is the problematic of government, what is to be governed, how is governing to be practiced and what is the teleos (the goal to be reached) of government? Genealogy refers to at specific way of viewing history. The starting point is the figures of thought that are part of the discourses of today. In this dissertation, these discourses are adult education and lifelong learning. What are these discourses made up of and what is the descent and emergence of some of its figures of thought? Here, history is seen as non-linear and containing ruptures and irregularities. The aim is not to tell the story of how it really was, where causality is central. Instead, genealogy is a way for me to destabilize the taken-for-granted ideas of the present concerning the adult learner. A discourse analysis has been conducted based on official documents produced since the 1920s and up to the present day concerning the practices mentioned above. The results point to neo-liberal governmentality dominating the discourses of adult education and lifelong learning today. According to the texts, Sweden and Europe need to make sure that all their citizens are constantly learning as a way of facing an uncertain and constantly changing future. Thus, the adult learner is constructed as a constantly learning and competent subject. All citizens have to become autonomous, self-regulating humans who are constantly learning and who constantly make choices according to their inner desires. Several techniques of governing such as guidance, risk, auditing, assessment, diversity, etc., are constructed as a way of constructing such a subject. / On the day of the public defence date of the doctoral thesis the status of article III was: Accepted; The status of article IV was: Submitted.

The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault’s notion of governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault’s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe’s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis. The analyzed documents are local curricula from fourteen Swedish municipalities. The documents are divided in to two equally sized groups based on the political governing in the municipality. The analysis presents five themes by which statements that constitute students as subjects can be categorized. These five themes are; lifelong learning, desire, essential traits, students responsibility and life and health. The differences between local curricula from political right wing and political left wing governed municipalities are rather small, but there can be seen differences in the technologies of liberal governing. The subject that is constituted in local curricula is primarily a self-governing subject who governs it self in relation to a expertise knowledge.

Abstract This study aims to bring knowledge about human resources specialists perception and experiences of poor work-related mental health through different channels of learning, how they feel that work environment management is visible and how they get involved in it in organizations. This work environment management is largely regulated by the Work Environment Act, which was undergoing a correction in 2016. Research has shown that the developed guidelines are difficult to implement and evaluated in the real working life, due to lack of commitment from employer, and the increased requirement of individuals to acquire knowledge have increased, and then primarily focused on organizations efficiency. The theoretical framework used for the study is the lifelong learning, and aims to explain how the acquisition of knowledge about poor work-related mental health has taken place, and how these skills are used in the daily working life. The material for the study was collected through eight interviews and the results were presented through a thematic analysis. The results showed that formal education is often difficult to put in a real context, that the poor work-related mental health is often difficult to handle, and that it is through the informal learning that the informants learned to meet the phenomenon. It was found that the distinction between the physical and the psychosocial work environment was experienced as difficult to separate, and that the psychosocial work environment is often not seen to the same extent as the physical. The results also showed that occupational health services, and their cooperation with workplaces helped to make the work environment management visible for the employees. The role of the boss was crucial for the visualization, and also the sense of incentive in the work environment management. Informal learning proved to be of great importance to informants ability to be able to handle factors in the working life, but there is a lack of non-formal learning or formal learning that confirms the knowledge gained from informal learning. / Sammanfattning Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka yrkesverksamma personalvetares uppfattning om arbetsrelaterad psykisk ohälsa och om det arbetsmiljöarbete som bedrivs i förebyggande syfte mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa på deras arbetsplats. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett växande fenomen som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet är till stor del lagreglerat i arbetsmiljölagen, som genomgick en korrigering under 2016. Forskning visar dock att de riktlinjer som framtagits är svåra att implementera och utvärdera i det verkliga arbetslivet, att det råder brist på engagemang från arbetsgivaren, samt ett ökat krav på individer att förvärva kunskaper för att främst öka organisationers effektivitet. De teoretiska ramverk som använts för studien är det livslånga lärandet, och ämnar att förklara hur förvärvandet av kunskaper om arbetsrelaterad psykisk ohälsa gått till, och dessa kunskaper används i arbetslivet. Studien utgick från åtta intervjuer och resultaten presenterades genom en tematisk analys. Det visade sig att formell utbildning många gånger är svårt att sätta i en verklig kontext, att fenomenet arbetsrelaterad psykisk ohälsa ofta är svårbemött, och att det är genom det informella lärandet som informanterna lärde sig att bemöta det. Det visade sig även att särskiljandet av den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön upplevdes som svåra att separera, och att den psykosociala arbetsmiljön då ofta inte synliggjordes i samma utsträckning som den fysiska. Resultaten visade även på att samarbetet med företagshälsovården på arbetsplatser hjälpte till att synliggöra ett arbetsmiljöarbete. Chefens roll var avgörande många gånger för synliggörandet samt känslan av ett inkulderande i arbetsmiljöarbetet. Det informella lärandet visade sig vara av stor betydelse för informanternas möjlighet att kunna hantera faktorer i arbetslivet, men att det finns en avsaknad av icke-formellt lärande eller formellt lärande i arbetslivet, som bekräftar den kunskap som kommer från det informella lärandet.

Syftet med föreliggande studie är att med avstamp i tanken om det livslånga lärandet, via teorier om situerat lärande, vilka utvecklats av Jean Lave och Etienne Wenger och i kombination med teorier om informellt lärande och lärande gemenskaper, undersöka hur aktivt deltagande i en facebookgrupp för förskoleanställda kan förstås som bidragande till dessas kompetensutveckling. Mina två frågeställningar fokuserar på vilka kategorier av pedagogisk kompetens som väcker störst engagemang samt vilka språkhandlingar deltagarna nyttjar för att skapa förutsättningar för lärande i diskussionerna. Genom att besvara dessa frågor kan jag visa att en majoritet av diskussionerna går att placera i någon av Lee S. Shulmans kategorier för pedagogisk kompetens (PCK) och därmed kan beskrivas som praxisrelaterade. Jag kan också beskriva de språkhandlingar som tydligast skildrar en lärande ambition hos deltagarna som varande rådgivning respektive tips. Med hjälp av dessa språkhandlingar kan deltagarna tränga in i de pedagogiska frågeställningarna och skapa förutsättningar för ny eller utvidgad kunskap under diskussionens gång. Studiens resultat visar att facebookgruppen dessa diskussioner äger rum i kan beskrivas som en lärande gemenskap. Här ägnar sig deltagarna åt ett frivilligt, demokratiserat, informellt lärande i syfte att utveckla den egna pedagogiska kompetensen eller verksamheten. Av resultatet har jag kunnat göra ytterligare observationer: Med utgångspunkt i hur diskussionerna i den dominerande kategorin (KEC) präglades av att vara mer praktik- än praxisnära resonerar jag i diskussionsdelen angående hur detta kan vara ett tecken på att de anställdas förutsättningar att utöva sitt uppdrag även påverkar deras förutsättningar för fortsatt lärande och utveckling – så kallad ”beprövad erfarenhet” – kring detta uppdrag. Jag ser också hur informellt lärande har både styrkor och svagheter som tjänar på att utforskas ytterligare. Kanske, reflekterar jag, ligger det informella lärandets egentliga värde i dess förmåga att komplettera och – om det tillåts – transcendera det formella? Sammanfattningsvis kan studien på en övergripande nivå förstås som en slags hyllning till det informella lärandet. Frågan är inte hur, utan i hur hög grad och på vilket sätt deltagandet i dessa lärande gemenskaper utvecklar deltagarnas kompetens och i förlängningen även praxis.

Syftet med denna studie är att klargöra bakomliggande yttre och inre drivkrafter i samband med yrkesväxling mitt i livet, vad som bidrar till att våga ta klivet att börja studera, som en del av den personliga utvecklingen. Teoretiska utgångspunkter är följande: Abraham Maslows (1989/1943) behovspyramid, George Herbert Meads (2001/1934) signifikanta andra, Fuchs Ebaughs (1988) teori om vändpunktsprocesser och teorin om Planned Happenstance som Kathleen Mitchell, Al Levin och John Krumboltz (1999) är grundare till. Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att de bakomliggande drivkrafterna i samband med yrkesväxling kan kopplas till behoven i Maslows (1989/1943) behovspyramid. De mest grundläggande behoven måste vara tillgodosedda för att individen ska känna sig motiverad till att påbörja en självutveckling. Ett hinder för att våga satsa på utbildning är sviktande självförtroende. För att överbrygga detta får omgivningens, signifikanta andras, (Mead 2001/1934) inställning en avgörande betydelse. En vändpunktsprocess innebär en identitetskris där en ny yrkesroll ska inträdas, en påfrestning för såväl deltagaren som hela familjen (Fuchs Ebaugh 1988). Andra drivkrafter, förutom självförverkligande, är en efterlängtad förändring av sin arbetslivssituation och deltagarnas önskan om att komma in i gemenskapen i en arbetsgrupp som de ser upp till. För att nå dit ser deltagarna utbildning som en väg och ett sätt att öka sin anställningsbarhet. Deltagarna i studien menar i flera fall att det var slumpen som avgjorde vilken utbildning de hamnade på men med Planned Happenstance som förklaringsmodell framgår det att valen egentligen byggde på medvetna ställningstaganden (Mitchell, Levin och Krumboltz 1999). Studiens resultat redogör med andra ord för några av de drivkrafter som motiverar individer att våga ta klivet till att börja studera, vilket kan öka kunskapen för studie- och yrkesvägledare, om hur individer bör bemötas och vilka områden som professionen bör fokusera på för att hjälpa individer nå framtida yrkesambitioner genom ett välgrundat val. / The aim of this thesis is to clarify the underlying human motives, both external and internal, in career choices of professional change, of which contributes to career changes. This thesis enlightens some of the societal conditions or obstacles that exist to a future study start, as part of the participants personal development, and clarify what led them to take the decisive step towards a new career path. Theoretical framework used is Abraham Maslow's (1989/1943) needs pyramid, George Herbert Meads (2001/1934) concept of significant others, Fuchs Ebaugh's (1988) theory of turning point processes and the theory of planned Happenstance which Kathleen Mitchell, Al Levin and John Krumboltz (1999) are the founders of. Method used is focus group interviews. Results show that the underlying human motivation processes in participants' professional exchange can be linked to the needs of Maslow's (1989/1943) needs pyramid. The most basic needs must be met in order for the individual to feel motivated to begin self-development. One obstacle whether to decide to invest in education or not, is failing self-confidence. To overcome this, the attitude of the significant other (Mead 2001/1934) takes on a decisive importance. A turning point process involves an identity crisis in which a new professional role is to take place, a strain for both the participant and the whole family (Fuchs Ebaugh 1988). Other human motivation processes, besides self-realization, are a long-awaited change in their working life situation and the participants' desire to enter the community in a working group they look forward to. To get there, participants see education as a fulfilling way and a way to increase their employability. The participants in this study believe that it was random that decided which education they ended up with in many cases, but with Planned Happenstance as an explanatory model it appears that the choice were really based on conscious attitudes (Mitchell, Levin and Krumboltz 1999). This thesis can increase the knowledge for study and career counselors, about how individuals should be approached and what areas the profession should focus on to help individuals reach future career aspirations through an informed choice.