Diagnosen språkstörning är en diagnos som till dags datum ter sig vara relativt okänd. Syftet med denna studie är utöka kunskapen om speciallärares/specialpedagogers roll i arbetet och samverkan med/kring elever med diagnosen språkstörning. 12 speciallärare/specialpedagoger verksamma inom förskoleklass och årskurs 1-3 intervjuades utifrån följande frågeställningar: Hur beskriver specialpedagoger och speciallärare diagnosen språkstörning? Hur beskriver de sitt arbete med och sin samverkan kring elever med diagnosen språkstörning? Vilka gynnsamma faktorer beskrivs av speciallärarna och specialpedagogerna, samt vilka svårigheter och utmaningar har iakttagits när de arbetar med och samverkar kring elever som har en språkstörningsdiagnos?  Studien har en kvalitativ ansats och det insamlade materialet analyserades utifrån Bronfenbrenners bioekologiska systemteori samt olika specialpedagogiska perspektiv. Resultatet visade på en bred samverkan på många plan ute i skolverksamheterna för att kunna stötta eleverna med språkstörning och ge dem en fungerande skolgång med god språklig utveckling. Speciallärare och specialpedagoger fyller en viktig funktion i denna samverkan. Det visade sig också att regionernas och kommunernas logopeder inte samverkar med skolans speciallärare och specialpedagoger i tillräcklig omfattning, och att respondenterna önskar mer stöd ifrån logopeder. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.

The diploma thesis called "Aids in speech therapy of dyslalia" consists of a theoretical and a practical part. The theoretical part is devoted to the general concept of logopedic intervention, dyslalia and all components of logopedic intervention in this impaired communication ability. There is also described the classification of speech aids according to various authors and some selected aids. Views on their use can be different even among the experts. These aids are also included to the practical part, which, through a questionnaire survey, examined the views of clinical logopedists on these aids and their use. Research provides an overview of the use of these aids in the practice of respondents and shows that their view on them varies in some areas. KEYWORDS Dyslalia, clinical speech therapist, impaired communication ability, speech aid, speech therapy.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied. The use ofevaluations in interaction was also relatively similar between the two occupations.Some differences were identified in the ways that each profession used repetitious behavior,co-constructions and non-verbal communication. In terms of use of communication aids tosupport the patient's understanding, clear differences between the professions were observed. / I föreliggande studie undersöks det institutionella samtalet inom vården, med inriktning pålogoped och arbetsterapeut i samspel med gemensam patient. Syftet med studien var attkartlägga de vanligt förekommande kommunikativa strategier som används i detprofessionella samtalet mellan logoped och patient med afasi samt mellan arbetsterapeut ochsamma patient. Specifika frågeställningar var: Vilka kommunikativa strategier används isamtal mellan logoped och patient med afasi och i relationen mellan arbetsterapeut ochsamma patient? Finns det skillnader/likheter mellan hur logopeder och arbetsterapeuterinteragerar med patienter som har afasi?Två patienter i interaktion med varsin logoped och varsin arbetsterapeut, sex personer totalt,spelades in under patientens behandlingstillfällen hos respektive profession. Generella ochspecifika aspekter av det institutionella samtalet analyserades sedan enligt samtalsanalytiskaprinciper.Likheter i användandet av slutna frågor som strategi för att effektivisera kommunikationenkunde ses mellan yrkeskategorierna i studien. Även användandet av utvärderingar var relativtlika mellan yrkesgrupperna.Vissa skillnader synliggjordes i respektive yrkesgrupps sätt att använda repetitioner,reparationer, samkonstruktioner och icke-verbal kommunikation. Gällande användande avkommunikativa hjälpmedel som stöd för patientens förståelse, sågs tydliga skillnader mellanyrkeskategorierna.

SAMMANFATTNING Det finns ett stort behov av psykosociala insatser för personer med afasi (PMA); docksaknar många logopeder kunskap om logopedisk psykosocial intervention för PMA. Enkunskapsöversikt i ämnet vore därför önskvärt. Syftet med studien är att sammanställaresultat från tidigare studier om hur logopeder arbetar kliniskt med psykosocialintervention för PMA. Studien är en litteraturöversikt och litteratursökningen utfördesmellan september och oktober 2020 i ett flertal databaser. Artiklarna behövde uppfyllaspecifika kriterier för att inkluderas. Åtta artiklar identifierades, varav tre beskrev tvåolika psykosociala interventioner för PMA. Resterande fem studier beskrev logopedersanvändning och inställning till psykosocial intervention. Psykosocial interventiontillämpades genom olika metoder inklusive psykoterapeutiska metoder; få renodladepsykosociala metoder identifierades. Resultaten visade att det finns en osäkerhet blandlogopederna gällande psykosocial intervention på grund av kunskapsbrist och oklarheteri arbetsfördelning mellan kurator, psykolog samt logoped. Vidare beskrevs en oklarhetgällande begreppet och definitionen av logopedisk psykosocial intervention. Samtligastudier kvalitetsgranskades och de två interventionsmetodernas evidensnivå bedömdes;båda interventionsstudierna visade på otillräcklig evidens. / ABSTRACTThere is a great need for psychosocial interventions for people with aphasia (PWA);however, many speech-language pathologists (SLP) lack knowledge about psychosocialintervention for PWA. Therefore, a comprehensive overview about the subject isrequired. The aim of this study is to compile and critically examine results fromprevious research about SLPs’ clinical work within psychosocial intervention for PWA.The study is a literature review, and the literature search was conducted duringSeptember and October 2020 using several databases. The articles needed to fulfillspecific criteria to be included. In total, eight articles were identified; three of themdescribed two psychosocial interventions for PWA, the remaining five studies describedhow psychosocial intervention is managed by SLPs and their attitude towardaddressing psychosocial needs for PWA. Psychosocial intervention was applied throughvarious methods, including psychotherapeutic methods, few pure psychosocial methodswere identified. The results indicate that the SLPs had low confidence due to lack ofknowledge and uncertainty of work allocation between counselor, psychologist andSLP. Furthermore, an ambiguity was described regarding the concept and definition ofpsychosocial intervention. The studies quality and the strength of the evidence wereassessed, both intervention studies showed insufficient level of evidence.

Studiens syfte är att studera professionens rekommenderade anpassningar för elever med dyslexi i relation till provsituationer i skolan. Studien genomfördes för att finna kunskap om detta ämne eftersom tidigare forskning saknades. Utgångspunkten i studien är Rawls teori om rättvisa samt begreppen likvärdighet och jämlikhet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer via zoom med sammanlagt åtta speciallärare, specialpedagog och logopeder användes i studien. Resultatet visar att återgivningen från logopeden till skolan är ett viktigt tillfälle. Hem och skola samtalar med logopeden och då elevens unika behov är i centrum kan logopedens rekommendationer bli genomförbara för skolan. Resultat från studien visar också att det är av vikt att elever med dyslexi får möjligheten att använda sig av assisterande verktyg i provsituationer. Slutsatser från studien är att informanterna såväl definierar som initierar anpassningar för elever med dyslexi på liknande vis. Skolans profession uttrycker svårigheter med att genomföra logopedens rekommendationer och hänvisar till organisation och resurser. Professioner i skolan och forskningen visar på ambivalens vid kunskapsbedömning i relation till anpassningar vid provsituation och i synnerhet nationella prov. Vidare eftersöks riktlinjer kring bedömning och hur anpassningar påverkar elevens resultat utifrån likvärdighet så det blir en rättvis bedömning. Båda yrkesgrupperna lyfter samtalet som metod för att utveckla kunskapsredovisning och bedömning för elever med dyslexi. Logopederna utifrån perspektivet vad blir synligt då en elev saknar sina vardagliga anpassningar och skolans profession vill göra rätt såväl för eleven som i tjänstemannautövningen.

In neuro surgery, the expression awake surgery generally refers to tumour surgery in the brain while the patient is concious. At Akademiska Sjukhuset, Uppsala, it is today standard to perform awake surgery on tumours located in the dominant left hemisphere while awake. However, regarding awake surgery in the non-dominant right hemisphere it is not clear what functions should be tested and how this should be done. A test battery for awake surgery in the right hemisphere should be developed like the test that are used in awake surgery in the left hemisphere. Science recommends awake surgery in the right hemisphere which already being done around Europe. As patients with brain tumours have a good prognosis post operative it is important to retain, or ameliorate, their quality of life. This literature study’s main purpose is to present which functions, important for language and communication, are located in the right hemisphere. The study also intends to account for testing of these functions intraoperatively, after rightsided stroke and on persons with right hemisphere lesions. The functions are many in number, essential for maintaining the quality of life but some are difficult to test. According to the literature study, the functions that appeared most significant are neglect and pragmatic with its functional, social and communicative effects. More research on the right hemispherical functions and how they are organized is necessary. The work intends to be the basis for continued development of awake surgery tests in the right hemisphere in Akademiska Sjukhuset, Uppsala. / Inom neurokirurgin avser uttrycket vakenkirurgi oftast tumörkirurgi i hjärnan samtidigt som patienten är vid fullt medvetande under ingreppet. Vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala är det standard att operera tumörer belägna i den språkligt dominanta vänstra hemisfären i vaket tillstånd medan man vid en del andra centra även förespråkar vakenkirurgi i den icke-språkligt dominanta högra hemisfären. Det är emellertid inte klarlagt vilka funktioner som i så fall bör testas och hur detta ska gå till. Ett testbatteri vid vakenkirurgi i höger hemisfär skulle behöva utvecklas likt det test som används vid tumörer i vänster hemisfär. Vakenkirurgi i höger hemisfär genomförs i dag på enstaka center i Europa. Då patienter med hjärntumörer kan ha en god prognos postoperativt är det angeläget att behålla, eller förbättra, deras livskvalitet. Denna litteraturstudies huvudsakliga syfte är att presentera vilka funktioner, viktiga för språk och kommunikation, som är lokaliserade i höger hemisfär. Studien redogör också för testning av dessa funktioner intraoperativt, efter högersidig stroke och på personer med högerhemisfäriska skador. Funktionerna är många till antalet, viktiga för att bibehålla livskvaliteten men en del även svårtestade. Enligt vår litteraturgenomgång är de funktioner som framstått som mest betydelsefulla neglekt och pragmatik med dess funktionella, sociala och kommuniktiva påverkan. Mer forskning om höger hemisfärs funktioner och hur dessa är organiserade behövs. Arbetet ämnar ligga till grund för fortsatt utveckling av vakenkirurgitest i höger hemisfär på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

OF THE THESIS This Master's thesis is dedicated to providing a complete account and analysis of activities designed to tackle specific logopaedic difficulties associated with Parkinson's disease. The principal theoretical sections of this thesis are concerned with an in-depth overview of Parkinson's disease and hypokinetic dysarthia (a speech disorder associated with Parkinson's disease), the dynamics of working with a group of senior participants, the Parkinson Society, the place of logopaedic therapy in Society and of specific components of logopaedic therapy aimed at persons with Parkinson's disease. The practical section which follows then proposes and carefully outlines specific activities suitable for such therapy. Activities are classified by their objectives - areas they intend to exercise improve. Designs of two model lessons comprising a combination of the activities proposed in the preceding chapters are included in the final section of the thesis.

The thesis titled Role of speech therapist in the rehabilitation of patients with neurological disorders characterizes the role of speech therapy intervention as an integral part of the multidisciplinary team taking care of a patient with a neurological diagnosis in the process of comprehensive rehabilitation care. The theoretical part of the thesis is based on professional literature, it defines the terminology related to communication and communication disability in general, then it focuses on neurological diseases and patients with neurogenic communication disorder. The main part is focused on speech therapy intervention in the process of comprehensive rehabilitation of patients with neurological diseases. The practical part of the thesis presents results of a survey, carried out on neurological departments of hospitals in the Czech Republic in October 2016 to obtain information on whether and how the speech therapy intervention is provided at neurological departments in hospitals in the Czech Republic. Key words: Communication, neurogenic communication disorders, neurological department, speech disorders, speech therapist, speech therapy intervention

To identify children at risk of developing a language disability, the majority of Swedish Child Health Centers (CHCs) have since the early 90’s conducted language screening with 3-year olds using Westerlund’s method or with 2,5-year olds using Miniscalco’s method. The National Board of Health and Welfare has published a new national child healthcare program (Socialstyrelsen, 2014b) in which the language screening in Uppsala municipality needs to resituate to when the child is 2,5 years old. This is due to the fact that a team evaluation is going to be performed when the child is 3 years old. The study aimed to evaluate the process and screened 70 children in 4 CHCs with a revised version of Westerlund’s method. That method was chosen because of the fact that nurses at CHC’s in Uppsala already use it on 3-year olds. Out of the 70 children, 16 failed and were followed up at 3 years of age. By then 9/16 failed again. This gives the screening 44% false positive results, which means that 44% of the children that screened positive are not actually at risk of developing a language disability. The same number for Westerlund’s original method is 4,5% (2/44) and Miniscalco’s is 48% (12/25). The later is interesting in comparison with this study due to the fact that they involve children of the same age. When conducting a clinical evaluation for Westerlund’s revised method involving 2,5-year olds, important factors to look further at are true/false positives and outcome per screening section. If the patterns found in this study are somewhat alike the patterns shown when screening a larger study population, the referential criteria might need a re-evaluation. The nurses involved in this study believe the screening works well with younger children, but they wish for more contact with a speech language pathologist to discuss difficult cases. Keywords: language screening, child healthcare program, CHC, language disability, Westerlund’s method / Sedan början av 90-talet har det på Sveriges barnavårdscentraler (BVC) utförts undersökning av barns språk – språkscreening – med syfte att identifiera barn som riskerar att få problem med sin språkutveckling. Merparten av alla BVC har använt antingen Westerlunds metod när barnen är 3 år eller Miniscalcos metod när de är 2,5 år. Socialstyrelsen inleder nu ett nationellt barnhälsovårdsprogram och föreslår i sin Vägledning för barnhälsovården (Socialstyrelsen, 2014b) att språkscreeningen ska göras vid 2,5 - 3 års ålder samt att ett teambesök med läkare och sjuksköterska ska göras vid 3 års ålder. Detta innebär i praktiken att språkscreeningen i Uppsala län flyttas från 3 år till 2,5 år. Syftet med föreliggande studie var att göra en inledande utvärdering kring huruvida Westerlunds metod kan användas på 2,5-åringar. Utvärdering av tidigareläggande av Westerlunds metod gjordes bland annat eftersom sjuksköterskorna på BVC i Uppsala under många år använd denna metod på 3-åringar, vilket gör att förfarandet är väl inarbetat. Fyra BVC deltog i en utprövning där totalt 70 barn screenades, av vilka 16 fick positivt utfall och följdes upp igen vid 3 år. I nio av fallen blev resultatet fortsatt positivt medan övriga sju barn klarade uppföljningen utan anmärkning. Det betyder att 44 % (7/16) av barnen fick positivt resultat fast de inte riskerar att få problem i sin språkutveckling – de screenades falskt positivt. Samma siffra för Westerlunds ursprungliga metod är 4,5 % (2/44) och för Miniscalcos metod 48 % (12/25). Det senare är intressant jämfört med denna studie då de omfattar barn i samma ålder. Vid en klinisk validering av Westerlunds metod på 2,5-åringar blir det viktigt att undersöka och jämföra såväl sant/falskt positiva som utfall per delmoment metoderna emellan. Om mönster liknande de i denna studie återfinns med en större studiepopulation kan remisskriterierna behöva ses över. Sjuksköterskorna som deltog i utprövningen anser att screeningen fungerar väl med 2,5-åringar, men de önskar bland annat mer logopedkontakt för handledning samt en lathund med varningssignaler att vara uppmärksam på gällande barns språkutveckling. Nyckelord: språkscreening, barnhälsovårdsprogram, barnavårdscentral, språkstörning, Westerlunds metod

The present diploma thesis called Speech Therapy as a part of Spa Treatment is about to describe the profession of the speech therapist as a part of a team in rehabilitation programmes. This is also the main objective of the thesis and other sub-objectives are created. One of these is to determine the type of communication ability that is most frequent in these types of facilities. Next sub-objective is identify and describe the methods that are the most used by speech therapist in diagnostics and, last but not least, to attempt to chart the most used therapies. Semi-structured interviews with speech therapist and questionnaires, that were presented to patiens, were used in qualitative research. The research was realized in two spa facilities of the same orientation located in the Moravian-Silesian Region.