<p>Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.</p>

<p>Denna kvalitativa studie handlar om svårigheter för extremt tidigt födda barn att planera, organisera och genomföra individuellt skolarbete. Ambitionen med denna c-uppsats har varit att försöka ta reda på om mycket tidigt födda barn p g a sin extrema prematur kan få skador på hjärnan som påverkar barnets exekutiva förmågor. Ambitionen har också varit att försöka analysera hur skolan kan bemöta detta på ett för barnet utvecklande sätt i integrering med övriga barn.</p><p>Vi har ställt våra frågor mot litteraturen inom forskningsområdet om extremt tidigt födda barn samt kompletterat med en kvalitativ intervju med en inom ämnet berörd läkare. Vi har följt vetenskapsrådets forskningsetiska principer när vi gjort intervjun. Utifrån materialet har vi undersökt om vi kan komma fram till resultat som ger svar på våra frågeställningar. Dessa är: Vad uttrycker litteraturen och läkaren om på vilka sätt svårigheterna visar sig med de exekutiva förmågorna hos ett extremt prematurt barn när han/ hon ska arbeta individuellt i grupp? Vad litteraturen och läkaren uttrycker om på vilket sätt det individuella arbetet kan anpassas och utvecklas för barn som har svårigheter med de exekutiva förmågorna orsakade av en extremt prematur födelse?</p><p>De resultat vi kommit fram till i litteraturgenomgången är att det föreligger en uppenbar risk för de extremt tidigt födda barnen att visa upp en ADD- problematik. Vårt resultat från litteraturen och den kvalitativa intervjun med överläkaren Farooqi visar dock att skadorna oftast inte är så stora att de kan leda till en ställd diagnos. Eftersom elever i dagens skola måste ha en diagnos för att det ska tillskjutas pengar till extraresurser blir vår slutsats att dessa barn måste få individuell hjälp och stöttning av klassläraren i att planera, organisera och genomföra sitt skolarbete. För att skapa utrymme så att läraren ska kunna individuellt anpassa undervisningen för den extremt tidigt födda eleven som har exekutiva svårigheter behövs information om detta dolda funktionshinder som kan uppstå till rektorer och lärarna. Vi tycker också att gruppstorleken på klasserna bör ses över så att antalet inte överstiger 20 elever/ grupp. Vi tror att just gruppstorleken på klassen och lärarens kompetens är de viktigaste svaren på hur vi pedagoger ska kunna individuellt bemöta de extremt tidigt födda barnen med exekutiva svårigheter på ett för dom konstruktivt sätt .</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka lärares föreställningar om den didaktiska demokratin och rättvisan (vilket i mångt och mycket i uppsatsen ses som lärares föreställningar om en demokratisk och rättvis undervisning) – sett utifrån ett antal enskilda samhällskunskapslärares perspektiv. Frågeställningarna är konstruerade med tre didaktiska huvudfrågor i fokus – vad, varför och hur – som sedan sammanfogats med begreppen demokrati och rättvisa. Didaktisk demokrati och rättvisa är alltså två egna konstruerade begrepp som har sin grund i didaktiskt teoretiska frågor och som i uppsatsen undersöks empiriskt i syfte och frågeställningar. Undersökningen utfördes i form av en intervjustudie där lärare i samhällskunskap som undervisar i årskurs 6-9 intervjuades. Analysen gjordes med en fenomenografisk ansats, där kategorier som definierade fenomenet i fråga plockades fram. Lärarnas föreställningar kring den didaktiska demokratin kännetecknades av en styrning av yttre strukturer såsom styrdokument och tidsbrist. Föreställningarna var vidare antingen förknippade med den praktiska vardagen eller inriktade på framtiden där elevens kommande roll som medborgare var i fokus. Man pekade också bland annat på att en fungerande relation mellan lärare och elev var en viktig faktor för att uppnå en didaktisk demokrati. Lärarnas föreställningar om den didaktiska rättvisan var även de fokuserade på yttre strukturer. Det fanns vidare två motsatta uppfattningar där rättvisa dels sågs som något som sker i en unik situation, dels att rättvisa är något som kan nås retroaktivt. Man ansåg också att en didaktisk rättvisa väldigt mycket är förknippat med att hjälpa elever som upplevs som svagare. Slutsatser som bland annat drogs var att alla tre stora samhälleliga demokratiideal – representativ demokrati, deltagardemokrati och deliberativ demokrati – gick att finna och att detta kunde härledas till läroplanen <em>Lpo 94</em>. Läroplanen kan bidra med en splittrad demokratibild i undervisningen, i form av en yttre press på lärarna med tidsbrist som följd. Vidare när det gäller den didaktiska rättvisan visade det sig finnas en motsättning i föreställningarna mellan individen och gruppen, där det är den svage individen som sätts i fokus, ibland på kostnad av övriga individer. Tidsbrist gör emellertid att även de svaga eleverna ibland inte hinns med och en generell och kollektiv undervisning ses då som ett alternativ för att alla i alla fall ska få ut någonting av värde under lektionerna.</p>

<p>Detta arbete handlar om lärares arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. </p><p>Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan. Lärarna upplever att en ökad arbetsbelastning ligger i att få alla elever godkända. Lärare och elever kan ibland känna stor frustration, när de tillsammans kämpar för ett godkänt resultat.</p>

<p>Syftet är att beskriva några teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad läroplanen säger samt att lyfta fram de teorier lärare grundar sin undervisning på. </p><p>I litteraturgenomgången gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrån sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas två utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. </p><p>Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lärare. </p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte medvetet grundar sig på någon utvecklingsteori. Läroplanen visar spår av båda teorierna samt det historiska arvet.</p>

<p>Detta arbete är en granskning av fyra läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel vi granskade var två alldeles nya, Bonniers Teknik och NT-handboken och två etablerade, Puls Teknik som utkom efter Lpo 94 och NO-kombi som utkom innan Lpo 94. För att kunna genomföra en granskning, var vi tvungna att göra en litteraturstudie, för att finna kriterier och bedömningsgrunder till fyra förvalda granskningsområden. De var styrdokumenten Lpo 94 och kursplanen i teknik samt genus och layout. Vi skickade även en öppen enkät till fyra läromedelsförfattare och en strukturerad enkät till 104 skolors tekniklärare för att undersöka vad de anser vara viktigt med läromedel. </p><p>Enligt författarna och lärarna är det viktigaste att ett läromedel följer kursplanen och passar alla elever. Lärarna prioriterar även lämpliga arbetsområden. Till största delen använder lärare eget material i undervisningen, vilket beror främst på skolornas ekonomi. Vi kom fram till att utifrån våra granskningsområden så är Bonniers Teknik det bästa läromedlet. </p><p>Vi begränsade vårt arbete till fyra granskningsområden, vilket ger möjlighet för andra att analysera läromedlen med utgångspunkt från andra områden. Förslag kan vara hur läromedlen förhåller sig till barn med behov av särskilt stöd, pedagogisk grundsyn, elevuppgifter och instruktioner mm.</p>

<p>Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.</p><p>Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.</p>

<p>Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen. Min grundtanke var att ge en bild över de styrdokument som finns men framförallt att ge en bild av hur dessa används i det verkliga livet på skolorna. Detta har jag lyckats med genom att läsa läroplansforskning om fenomenet läroplaner och hur de kan gestalta sig i skolan men också genom att göra en så kallad fältstudie på en av högstadieskolorna i landet. Jag ville bland annat få fram hur diskussionen på skolorna hade pågått sedan 1994 och hur den kanske hade förändrat sig, så här efter ett par år med Lpo-94. </p><p>Resultatet visar att återkommande samtal om de olika styrdokumenten är viktigt för ökad förståelse för och insikt om skolans samhällsuppdrag. Skolan arbetar mer målinriktat och lärarna samarbetar mer för att få en enhetlig bedömningsgrund.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>2003 gjordes en revidering av Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94 anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet) som innebär att alla skolor skall erbjuda samtliga elever hälsa och daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta tillägg är syftet med vårt examensarbete att ge en överblick av lärare på två skolors syn på sitt arbete med hälsa och daglig fysisk aktivitet, enkätstudien genomförs med fokus på kön, skola och ämne. Tidigare forskning visar på ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa samt mellan fysisk aktivitet och skolprestationer. Vår studie visar även att ingen av de medverkande skolorna anser sig arbeta aktivt med den aktuella revideringen, och de enda lärare som involverar hälsa i sin undervisning samt arbetar med daglig fysisk aktivitet är lärarna i idrott och hälsa. I vår undersökning finner vi även att det inte är mellan kön eller ämnen som de största skillnaderna finns vad gäller arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet utan mellan de båda skolorna. Vår studie visar tydligt att majoriteten av lärarna i studien inte anser att deras skola når upp till de nya riktlinjerna i läroplanen samt att många överhuvudtaget inte känner till den aktuella revideringen av Lpo 94. En orsak till att arbetet med hälsa och daglig fysisk aktivitet ännu inte kommit igång på skolorna kan bero på den dåliga kännedomen om den hjälp som finns att tillgå. Genom regeringens handslag med idrottsrörelsen samt Nationellt centrum för främjandet av fysisk aktivitet hos barn och unga kan skolorna få hjälp i sitt arbete kring hälsa och daglig fysisk aktivitet.</p>

<p>Utgångspunkterna i föreliggande arbete är mitt intresse för bildspråket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgår jag ifrån idén om bild som ett individuellt språk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets självkonstruktion. Syftet med studien är att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildspråk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildspråkets betydelse som ett identitetsutvecklande språk med kommunikativt värde. Undersökningen fokuserar på texten i Lpo 94. Med vokabulärstudie som metod har en frekvenslista över innehållsorden skapats. Resultatet har bearbetats med diskursanalys och prövas mot Foucaults teori om subjektivationen, där jaget och jagets möjligheter är det centrala. Analysen pekar på en problematik som rör dokumentets formuleringar om språk. Slutsatsen är att textens otydlighet inverkar på förutsättningarna för utvecklingen av det egna bildspråkets diskurs och därmed subjektivationen. Texten i styrdokumentet bör utarbetas så att den stärker och stödjer bildspråket. I relation till aktuell forskning och Foucaults subjektivationsteori diskuteras avslutningsvis värdet av att tydliggöra bildspråket i styrdokumentet.</p>