SammanfattningDagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur. Jag har gjort en jämförande studie mellan den gamla läroplanen Lpo94 och den nya Lgr 11. För att inte göra det allt för stort valde jag vidare att fokusera på kursplanerna i historia i vardera läroplan för att undersöka hur begreppet mångkultur framställs. Syftet var alltså att se om det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan dessa.I min undersökning har jag kommit fram till att begreppet mångkultur är ett begrepp som inte har en ren definition utan begreppet är kontextuell och skapar olika känslor. Begreppet används på olika sätt i olika syften. Utöver vissa strukturella skillnader i de olika kursplanerna finns både likheter och olikheter i hur begreppet mångkultur framställs. Gemensamt för de olika kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella sammanhang. Begreppet mångkultur finns med men indirekt med kopplingar till samhällsutvecklingen och vikten att förstå och respektera olikheter. I kursplanerna finns ingen direkt koppling mellan historieundervisningen och det mångkulturella samhället, istället behandlas begreppet mångkulturalism som ett fenomen inom landet och inte i klassrummet och undervisningen. Den nya kursplanen är dock tydligare med att koppla till det mångkulturella samhället och dess påverkan på samhället. Vidare har den nya kursplanen mer fokus på den mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten.Nyckelord; historieundervisning, mångkultur, mångkulturalism, mångkulturell skola, Lpo94, Lgr 11

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 på grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli några skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger på namngeografi, då det har förts en debatt angående Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks även hur lärarna har och kommer att arbeta med olika läromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lärarna att de inte kommer att göra stora förändringar från Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lärare som är mest positiva till namngeografi kommer att använda läromedel som kartböcker och blindkartor i större utsträckning under Lgr 11. Detta har lett till slutsatsen att lärarnas åsikter om namngeografi påverkar hur mycket de kommer att arbeta med det med sina elever.

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94. / The government of Sweden is about to present a proposition for a new curriculum for Swedish elementary school, which will come into effect the academic year 2011/2012. The purpose of this thesis is to investigate the concept of creativity, and put it in relation to the new curriculum, in order to predict the scope creativity will have in this. This purpose requires that I also study earlier curricula (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94) and identify the scope for creativity in these. My results are not final, with the new curriculum not being presented yet. I have, however, by means of interpretation of relevant documents and a discussion of these, concluded that the new curriculum will provide less opportunities for creativity in Swedish elementary school than the current curriculum, Lpo 94, does.

The objectives of this paper are to discuss experiences from in-service courses, INSET, in the new school subject Technology. / Med Lpo 94 fick Sverige ett nytt skolämne, Teknik, med egen kursplan och egna betygskriterier. I denna uppsats diskuteras erfarenheter från fortbildningskurser i ämnet.

This study aims to examine the regard paid to the use of Assistive Technology (AT) when assessing the knowledge of Year 9 pupils with dyslexia in the subject Swedish. A starting point was to examine the knowledge of a group of teachers in the areas of dyslexia and AT. The issues then developed as to which AT a dyslexic pupil is allowed to use in an assessment situation and how the use of these tools affects the assessment. There was an examination of the guidelines that the teacher group can use as support when assessing the knowledge of dyslexic pupils on the basis of AT. The method used was qualitative semi-structured interviews. The group examined was made up of four subject teachers in Swedish. The results showed that the teacher group had limited knowledge of both dyslexia and AT. It also emerged that computers were the most common form of compensatory aid in assessment situations. The use of AT did not affect the assessments. The curriculum contained no guidelines for assessing knowledge on the basis of AT and left a lot of room for interpretation by individual teachers. The conclusions drawn were that there is a need for teacher training to include courses on dyslexia and the areas of application of AT. Greater knowledge would better ensure that the correct compensatory aid is chosen for each pupil in each assessment situation. Clear guidelines are also needed so that assessments can be regarded as fair and of equivalent value.

Denna studie undersöker hur lärare arbetar med kartor i skolan och hur elever uppfattar användandet av kartor, både i skolan och i vardagslivet. Hur lärare uppfattar förändringen i mötet med kartan genom bytet från Lpo 94 och Lgr 11 kommer också att belysas. För att få svar på dessa frågor har åtta stycken intervjuer av lärare på högstadiet samt fyra fokusgrupper innehållande fyra elever styck genomförts. I intervjuerna uppger lärarna att det idag finns en bristfällig helhetssyn gällande kartan hos eleverna, fokus ligger ofta på ett litet område. Lärarna anser att denna utveckling inom ungdomars kartuppfattning påverkas av dagens teknik, som till exempel GPS där fokus ligger på start- och slutpunkten. Både papperskartor och digitala kartor är nödvändiga för att skapa en strukturerad världsbild där fokus ligger både på det lilla och på det stora menar lärarna. Fem av de intervjuade lärarna anser att de behöver mer kompetens gällande IT för att kunna använda sig mer av digitala kartor. I fokusgrupperna ansåg först de flesta eleverna att de inte mötte kartan överhuvudtaget i vardagslivet, men efter diskussion framgick det att de möter någon form av karta varje dag, som till exempel i dator/Tv-spel, checkar in på ett ställe med Facebook eller söker reda på en adress med hjälp av Google Maps. Bland de 16 elever som var med i fokusgrupperna ansåg 12 stycken att både papperskartan och den digitala kartan behövdes i undervisningen. De ansåg att den digitala kartan, då framförallt Google Earth, var ett roligare verktyg och gjorde lektionstillfällena mer intressanta, men de menade på att en papperskarta ger en bättre helhetsbild av området man skulle undersöka. / This study examines how teachers use the map as an educational aid in school and how students perceive the use of maps, both in school and their every-day life. How do the teachers perceive that the use of maps have changed with the update of the curriculum, from Lpo 94 to Lgr 11 is also going to be elucidated. To answer these questions, eight interviews with junior high school teachers and four focus groups consisting of four students each were done. During the interviews, the teachers stated that students today have a flawed/inadequate/deficient comprehensive view of the map, where focus often lies on a small area. The teachers regard this development of students’ perception of the map as a product of today’s technology, for example GPS where focus lies on finding the starting and ending points. Both paper and digital maps are essential when creating a structured view of the world where focus is both on the small and the big, according to the teachers. Five of the interviewed teachers stated that they need more knowledge about the technology to be able to use digital maps more. In the focus groups, most of the students primarily stated that they did not meet the map at all in their every-day life, but after discussion it was made clear that they meet some kind of map every day, for example in computer/video games, checking in somewhere on Facebook or finding an address with the help of Google Maps. Among the 16 students that participated in the focus groups, 12 stated that both the paper map and the digital map were needed in the education. They think that the digital map, especially Google Earth, is a funnier tool and make the lessons more interesting, but they stated that a paper map provides a better comprehensive picture of the designated area.

The current Swedish curriculum for the compulsory school came in 2022 and replaced the one from 2011. The curriculum and the subject Physical education and health (PEH) have been through multiple changes historically regarding the name of the subject, the text, content and objectives. Something that is relevant today is the diversity in Swedish schools where there are many different students with different backgrounds, experiences and expressions. Because of this it is interesting to compare and explore how inclusion is visible in the current curriculum and the previous ones.  The study aimed to compare curriculum from the years 1969, 1994 and 2022 in PEH for grades 7-9. The purpose is also to examine the thoughts and goals behind the changes in the curricula and relate them to an inclusion perspective. The study was a qualitative literature study which analyzes the curriculum, syllabus and their commentary material through a qualitative content analysis. Curriculum theory was used as a theoretical framework. In the results both similarities and differences were found from an inclusion perspective between the curricula and five categories were created. For example the results showed differences regarding the content of PEH where it goes from a content focused on competition and performance in specific sports while the latter two curricula was about movement and could include more various activities and interests. Differences in the language between the curricula was shown through concepts and words that have different consequences on inclusion.   The study concluded that there are many similarities between the curricula where there is an inclusive way of thinking in PEH even in the older curricula, especially with regard to their time and context. However inclusion increased through the curriculum changes.

BakgrundVi utgår från litteratur som beskriver skönlitteraturens roll i undervisningen. Forskningen påvisar att skönlitteraturen har en stor betydelse för lärandet. Detta betonas även i styrdo-kumenten. Den teoretiska utgångspunkt vi utgått ifrån är Vygotskij och Säljö.SyfteSyftet är att få förståelse för och kunskaper om hur ett antal lärare resonerar kring sitt sätt att arbeta med skönlitteratur i undervisningen.MetodEn kvalitativ studie har gjorts med intervju som redskap för att se hur lärare resonerar kring användandet av skönlitteratur i undervisningen. Vi har använt oss av öppna intervjufrågor för att få innehållsrika svar.ResultatAv resultatet framkommer det att respondenterna arbetar på en mängd olika sätt med skön-litteratur. Genom att arbeta med skönlitteratur menar flera av respondenterna att eleverna utvecklar färdigheter inom både det språkliga och det kunskapsmässiga men de lär sig även om sig själva och om omvärlden. Respondenterna beskrev flera olika arbetsmetoder som utgår från en skönlitterär bok. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärares utbildning, kompetens och intresseför teknik påverkar den undervisning som genomförs i teknikämnet. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Jag har intervjuat sex lärare från tre olika skolor som ligger i samma kommun. Tidigare forskning i ämnet existerar, vilket presenteras i de kommande delarna bakgrund och tidigare forskning. Resultatet i studien visar att bristande eget intresse och bristen på utbildning och fortbildning inom teknikämnet påverkar undervisningen och de didaktiska valen.

<p>Detta är en komparativ uppsats som beskriver likheter och skillnader mellan Sydafrikas läroplan, Revised National Curriculum Statement for Schools (Grades R-9), Svenska läroplanen Lpo 94 och kursplanen i religion.</p><p>Hur en läroplan utformas beror mycket på landets historia. Att Sydafrika har haft mycket problem med exempelvis apartheid speglas också i läroplanen. Demokrati är något som tycks vara mycket viktigt för den sydafrikanska skolan. I Sverige har vi haft demokrati relativt länge, och det verkar nästan som att vi börjar ta detta för givet. Hur stort utrymme demokratin tar i läroplanerna och kursplanen i religion är en av sakerna jag tar upp i denna uppsats.</p><p>Jag jämför också hur man beskriver religionsämnet i respektive läroplan/kursplan. I Sverige är religion ett eget ämne inom samhällsorienterade ämnen. I Sydafrika finns inget uttalat religionsämne, men detta betyder inte att man inte undervisar om religion i Sydafrika.</p><p>Jag diskuterar också hur pass objektiv den svenska läroplanen verkligen är. Får eleverna verkligen en objektiv syn på religion, trots att den största delen av religionsundervisningen går åt till kristendom, judendom och islam?</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Schultz".