Med denna studie har jag undersökt om och på vilket sätt svenskundervisningen i grundskolan har förändrats utifrån Lgr 80 och Lpo 94, både vad gäller lärares erfarenheter och åsikter om eventuell förändring i undervisningssättet samt i kursplanstexter. Vad gäller Lpo 94 är det de reviderade kursplanerna från 2000 som studerats och jämförts med Lgr 80. Tre lärare med olika bakgrund och med erfarenhet från undervisning i de båda kursplanerna har intervjuats och deras svar jämförts med varandra. Resultatet av intervjuerna visade att lärarna anser sig äga en större frihet att lägga upp sin undervisning utifrån Lpo 94 samt att Lpo 94 sätter eleven som individ i fokus. Lärarna påpekar också vikten av erfarenhet i sina yrken. På grund av att jag inte kunde hitta så mycket tidigare forskning om jämförelse mellan Lgr 80 och Lpo 94, vad gäller kursplanerna i svenska, så bygger den tidigare forskningen på en rapport av U Linell. Teorier bakom de båda läroplanerna är berört i stort och bygger på texter av J Dewey, J Piaget och L Vygotskij.

Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det är av största vikt att den är likvärdig och rättssäker. Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med bedömning och om lärarnas sätt att arbeta med bedömning är likvärdig och rättssäker. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp. Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sätter eleven i fokus och är fullt medvetna om vad styrdokument med dess mål och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvärdig och rättssäker bedömning. Men det finns också de som anser att bedömning inte gynnar eleven och arbetar därför inte strukturerat med det. Likvärdighet ses som något som inte kan uppnås och tas därför inte på allvar. Hur klarar elever att möta lärare vars förhållningssätt till bedömning är negativt och nonchalant? Blir bedömning utvecklande eller fördömande?

<p>Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det är av största vikt att den är likvärdig och rättssäker. Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med bedömning och om lärarnas sätt att arbeta med bedömning är likvärdig och rättssäker. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp.</p><p>Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sätter eleven i fokus och är fullt medvetna om vad styrdokument med dess mål och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvärdig och rättssäker bedömning. Men det finns också de som anser att bedömning inte gynnar eleven och arbetar därför inte strukturerat med det. Likvärdighet ses som något som inte kan uppnås och tas därför inte på allvar. Hur klarar elever att möta lärare vars förhållningssätt till bedömning är negativt och nonchalant? Blir bedömning utvecklande eller fördömande?</p>

Christianity has for a long time played a significant role in the Swedish school system, which can be seen in the syllabus of the course religion in 2011 where Christianity got a special status and the Christian alignments were explicit named. The aim of this essay was to see whether, and if so how, Christianity and its three alignments – Catholicism, Orthodoxy and Protestantism – had developed a greater impact in religion textbooks for grades 7–9 adapted to Lgr 11 compared to Lpo 94 and partly to see if there had been any changes and to what extent. The main question concerned whether Christianity had a greater impact in religion textbooks adapted to Lgr 11 than Lpo 94 and how Christianity could be seen as culture-religion. The sub-questions concerned whether there was any differences in what Christianity is and to what extent Christianity were represented in religion textbooks, but also if any difference to what range the three alignments where represented. The study consisted of six religion textbooks for grades 7–9, where three were adapted to Lpo 94 and three to Lgr 11. The study had a quantitative and a deductive approach. Frequency analysis and quantitative content analysis were used to study how Christianity was represented, and to what degree. The deductive approach was based on the National Agency for Education statement (1996, 2002, 2011) on what Christianity consists of in the syllabus of religion education. The textbooks were studied based on seven categories. Linda Woodheads concept of religion as culture and Nicholas Jay Demerath III:s concept of culture-religion were used as theoretical point. The conclusion was that Christianity did not have a greater impact in religion textbooks tailored to Lgr 11 than those adapted to Lpo 94, however the Christian alignments impact had increased. Christianity’s range went from 37 to 27 percent during the time period studied. Christian alignments had the greatest range, thereafter the New Testament and Jesus while Religious communities on Christian principles had the least range for both curriculum intervals. Of the Christian alignments Protestantism had the greatest range followed by Catholicism and Orthodoxy. The analysis showed that Christianity overall is something historical and that Protestantism can be seen as the Swedish history and culture.

Denna uppsats syftade till att utreda hur lärare upplever att de har påverkats av läroplansbytet. Uppsatsens metod har varit en kvalitativ undersökning som genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sju högstadielärare inom idrott och hälsa har intervjuats och gett sina syner på hur de och eleverna har påverkats av läroplansbytet. Alla intervjuer spelades in och har sedan transkriberats samt analyserats. Analysen har skett utifrån Ekbergs modell kring stoffurval och arenor för produktion, formulering, transformering och realisering. Det tydligaste resultatet med denna undersökning var att samtliga respondenter ansåg att bytet av läroplan har medfört många förändringar för både elever och lärare. Vidare visade resultatet på att lärarna upplevde att det i lgr 11 har blivit svårare för eleverna att nå det högsta betyget på grund av att betygen bygger på elevens svagaste förmåga. Något som lärarna inte uppskattat.

BakgrundGrundsärskolan har kritiserats för att den har varit mer omsorgsinriktad än kunskapsinriktad. Denna kritik gav tydliga avtryck i den nya läroplanen (Lgr 11) och det är idag en uttalad ambition att kunskaperna ska bli mer centrala. Bedömningen och betygssättningen har från att vara ”utifrån elevens förutsättningar” i Lpo 94 övergått till tydligare krav på kunskap. Frågan var hur denna betoning på kunskaper tagits emot i grundsärskolan och framför allt gällande matematiken. Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka och analysera hur grundsärskolans verksamhet, i ämnet matematik åk 7-9, förhåller sig till övergången mellan två kursplaner. Hur har de yttre ramarna, t.ex. kursplanetext och organisation, för undervisningen förändrats genom införandet av en ny kursplan i matematik? Vilka problem och möjligheter kan identifieras när det gäller införandet av Lgr 11 i undervisningen i matematik i grundsärskolan? På vilka didaktiska sätt har den nya kursplanen gett avtryck i matematikundervisningen i grundsärskolan? Hur resonerar pedagogerna kring betyg och bedömning för lärande i relation till tidigare styrdokument?TeoriHuvudsakligen används två teorier, dels Hasenfelds om olika teknologier inom människobehandlande organisationer och dels Lundqvist mer aktörsnära och handlingsorienterade teori om implementering, främst utifrån begreppen: förstå, kunna och vilja. MetodStudien är kvalitativ och intervjubaserad. Sex pedagoger som arbetat med båda läroplanerna har intervjuats utifrån deras uppfattning om läroplansskiftet med fokus på matematik. Vi har också gjort jämförelse mellan de båda kursplanerna i matematik, en beskrivning av likheter och skillnader i de båda kursplanerna.ResultatResultatet presenteras i fem olika teman; ett förändrat elevunderlag, pedagogernas attityder till läroplan-/kursplaneskiftet, matematik-didaktik, implementering och betyg och bedömning. Ett av de centrala resultaten är att elevunderlaget i grundsärskolan har förändrats de senaste tio åren och att eleverna som i dag blir placerade i grundsärskolan befinner sig på en lägre kognitiv nivå än tidigare. Detta påverkar förutsättningarna för pedagogerna som undervisar i ämnet matematik. Förändringsdirektiven är svåra att applicera direkt med tanke på situationen i skolorna, t.ex. uppfattar man lärandemålen som allt för högt satta. Kraven på eleven upplevs ha ökat och det har skett en förskjutning från att ha arbetat utifrån elevens förutsättningar till att arbeta mot uppsatta mål i matematik. Ett annat centralt resultat är att man ett upplevt ett ointresse från skolledningen när det gäller implementeringsarbetet. När grundsärskolan är integrerad med grundskolan har läroplansskiftet för grundsärskolan hamnat i skuggan gällande implementeringsarbetet av Lgr 11. ImplikationerUr vårt perspektiv är denna studie relevant i relation till vårt yrke och visar att en läroplansreform inte kan emanera som en skrivbordskonstruktion. För hur är det egentligen tänkt då skolan ska navigeras med hjälp av en läroplan, som förvisso är välstrukturerad, men som tycks vara skriven för en elevkrets som inte är inskriven i grundsärskolan? Vi menar att det dokument som ska formulera framtiden för grundsärskolans elever måste realiseras från en plattform där skolans aktörer har en dialog om vilken roll vi ska tilldela grundsärskolan.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka synsätt på musikämnet som framträder i den nya kursplanen för musik i grundskolan från år 2011, samt jämföra dessa synsätt med de som framträder i den äldre kursplanen från år 2000. Resultatet har uppnåtts genom en diskursanalys av de båda kursplanernas texter. Det vittnar om att det i den äldre kursplanen finns en tydlig diskrepans mellan å ena sidan de texter som motiverar ämnets existens i skolan och hur undervisningen skall utföras samt å andra sidan den som handlar om hur bedömningen och betygsättningen skall gå tillväga. Kursplanen från 2011 visar dock inte upp några större sådana tendenser. Diskussionskapitlet tar utöver denna diskrepans även upp vilka samband det finns mellan de olika musikdiskurserna och de som förekommer inom annan forskning samt hur den nya kursplanen kan relateras mot tidigare läroplanskoder. / The purpose of the study is to find out attitudes to the subject music which can be found in the curriculums of the Swedish elementary schools from 2000 and 2011 and to establish a comparison between both. The conclusions are achieved through a discourse analysis of curriculums and reveals a major discrepancy in the document from 2000 between on one hand the text that concerns the purpose of the subject and its implementation and on the other hand its instructions concerning assessment and grading. Meanwhile, the curriculum from 2011 shows a relatively consistent attitude to all aspects of the subject. This aforementioned discrepancy is further explored in the discussion chapter along with parallels in other research’s discourses concerning the music subject and the historical views of the Swedish elementary schools music subject.

Uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, som utfördes 2009 samt 2019 på två olika skolor, innehållande tre olika enkäter, en till föräldrar och elever i en klass 1 respektive klass 6 och en till lärarna. Frågorna har handlat om vad som anses viktigast att fokusera på när elevtexter ska bedömas och hur det känns att få en text bedömd. Syftet med uppsatsen är att se om det skett någon attitydförändring och om den i så fall går att koppla till den nya läroplanen Lgr-11 som kom 2011. Slutsatsen är att det har skett vissa attitydförändringar och att dessa till viss del går att koppla till Lgr-11. / The essay is based upon two survey inquiries, performed in 2009 and 2019 on two different schools, one for parents and pupils in a class 1 and in a class 6, and one for all teachers. The questions are about what is considered the most important to focus on when assessing pupils’ texts and how it feels when your text is assessed . The main aim with the essae is to see wether there has been any change in attitude and if it in that case can be correlated to the new curriculum, which came in 2011. The conclusion is that there has been some changes in attitude and that they partially can  be correlated to Lgr-11.

The aim of this essay is, firstly, to – through a text analysis – compare the curriculum of Waldorf education in Sweden (in the essay referred to as “WL”) to the Swedish national curriculum “Lpo 94”, to uncover possible differences and similarities between these documents, and, secondly, to present the roots and educational philosophies that these two curricula, respectively, are based upon. The purpose hereby is to be able to trace, describe and explain the differences between the pedagogical practices of Waldorf education and that of conventional Swedish schools. In the essay, a historical investigation of the main traditions of ideas behind the Swedish national curriculum is briefly carried out, where I swiftly present the educational philosophies of John Dewey (1859-1952) and Lev S. Vygotsky (1896-1934). Next, an investigation of the worldview and philosophy of Rudolf Steiner (1861-1925) is effectuated, where I attempt to bring to light Steiner’s anthroposophical and holistic worldview – a worldview that throughout the 20th century has developed into an international and wide-ranging anthroposophical movement – as well as his concepts of knowledge, science and educational philosophy. It is made clear that Steiner’s texts and lectures are continuously centred on a holistic outlook on mankind and nature, as well as the spiritual development of humankind and deeper development of the mind. Even though the text analysis of the two curricula shows several similarities between the curriculum of Waldorf education and the national one – in particular regarding in what way the text is structured, as well as in what way the basic (democratic) values are expressed – the analysis also displays a wide range of differences. The curriculum of the Waldorf education displays a closer relation to Steiner’s holistic worldview and educational ideas than does Lpo 94 to the educational ideas of Dewey and Vygotsky, and it focuses more on the importance of the child’s playing activities, creativity and art compared to conventional schools, even though these perspectives do exist here as well. It is argued that, above all, it is the outlook on mankind behind the curriculum that shapes the educational system and the practices within it. The outlook on mankind of Steiner and the Waldorf curriculum focuses on the importance of the pupil’s spiritual development, something that is seldom – if ever – considered in the conventional school. This seems to have an impact on the Waldorf schools in the sense that the pupil is less likely to share materialistic values, and, instead, to have a better understanding of civic and democratic values as a whole. Thus, the curriculum of Waldorf education can – in a much higher degree than the national one, Lpo 94 – be viewed as a “curriculum for the soul”, i.e. to be a curriculum that focuses on the pupil’s spiritual development. Curriculum, Waldorf education, Lpo 94, Rudolf Steiner, educationalphilosophy, anthroposophy, John Dewey, Lev S. Vygotsky

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger. / This report looks at the content of the curricula that existed in the Swedish primary-schools. From the first one that came in 1962 to the present, introduced in 2011.It also handles the subject geography, how the content has been presented and changed over this period of time. I have also interviewed practicing teachers to see if there are any similarities.One can see that the curriculum has not changed much in its general part, but that the syllabus changed a lot with the shift from cartography and focus on the local environment to a more technical