This paper shows how instructions for the inspections of the lifting tools at Abetong were made. The most important is how the company can ensure that every lifting tool is inspected. The work was carried out at three of Abetongs factories. Abetong makes precast concrete elements, which makes them use liftingtools as a part of their daily work; most of the lifting tools are custom made for the concrete industry. A numeric system for the lifting tools was formed and partially implemented. A small investigation to find companies which could do the annual inspections was made. A specification for this was also written. An instruction for the daily inspection of the lifting tools was made. A signing list will be put up at each working area to ensure that the daily inspections are being done. The lifting yokes which lacks label will be risk analysed, this creates some questions about whether this is aloud.

Examensarbetet har utförts på ELE Engineering AB i Borlänge. Rapportens syfte är att utreda och sammanfatta de krav som ställs för att kunna CE-märka lyftredskap inom EU. Rapporten förklarar kraven som ställs enligt maskindirektivet på lyftredskap. Dessa har sedan arbetats ihop till en metod som kan användas av ELE för att säkerställa att ett lyftredskap uppfyller alla grundläggande krav. Genom att ta upp kraven för dokumentation, dimensionering, funktion, säkerhet och testning så skapades en struktur med 8st punkter i. Dessa punkter gicks igenom med hjälp av PDSA-cykeln för att kunna utnyttja ELE:s nuvarande arbetssätt. För att ELE ska kunna arbeta på ett standardiserat sätt med lyftredskap skapades mallar för kravspecifikationen, lyftprotokoll och bruksanvisning. Genom att metoden som skapades säkerställer att alla krav som ställs på lyftredskap är tillgodosedda kan ELE CE-märka alla lyftredskap som följer metoden. / This thesis has been performed on ELE Engineering AB in Borlänge. The purpose of this report is to investigate and sum the requirements that is necessary for CE-marking of lifting accessories in EU. The report clarifies the requirements that is specified in the machinery directive. The requirements have been combined into a method of construction that ELE can use to ensure that a lifting accessory fulfills all essential requirements. Through the requirements of documentation, design, function and safety was a structure with 8 fragments made. The fragments were worked over by the PDSA-cycle to make use of ELE´s current design method. For ELE to work in a standardized manner with lifting accessories, templates were created for the requirement specification, lifting protocol and operating instructions. By following the method that was formed, ensuring that all requirements for lifting accessories are met, ELE can CE-mark every lifting accessory that is designed.

With the development of the Internet, illegal copying of electronic documents has become a growing problem. There is an increasing need of prevention in the field of pirate copying. One method is to mark the document by changing some of the words to synonyms. In this way it is possible to construct legal copies which do not differ in content but still are unique. Since the copies of the documents are unique, it is possible to trace the owner of a document and accordingly call him or her to account for pirate copying if several exactly similar copies are reaching the market. The aim of this study was to investigate the possibility of exchanging words for synonyms in a text from a work of fiction, examining both the literary qualities of the manipulated texts and the security aspect. The conclusion of the study is that it is possible to mark texts of imaginative literature by means of the use of synonyms.

Sverige arbetar aktivt för att öka graden av återvinning och ekologisk konsumtion hos sin befolkning. Denna studie syftar därför till att kvantitativt kartlägga vilka individer som avviker från den miljömedvetna handlingsnormen i Sverige, med utgångspunkt i socioekonomisk status (SES). SES definieras i studien som individens månadsinkomst samt utbildningsnivå. Miljömedvetna handlingar definieras som regelbundenhet i återvinning samt inköp av KRAV-märkta livsmedel. Syftet mynnar ut i frågeställningarna Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av återvinning i hushållet? samt Finns det ett samband mellan individens SES och hens frekvens av inköp av KRAV-märkta livsmedel?   Studiens teoretiska ramverk är Bourdieus kapitalteori, där beteendemönster förklaras vara en följd av klasstillhörighet, samt Rational Choice Teorin (RCT), som kan förklara de olika handlingsvalen på individnivå. Den tidigare forskningen visar blandade resultat kring sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Det kan därför argumenteras för ett behov av mer forskning kring sambandet, vilket denna studie bidrar till med svensk data.   Studiens data erhålls från den nationella SOM-undersökningen 2018. För att besvara forskningsfrågorna används först deskriptiv data. Därefter genomförs multivariata regressionsanalyser (LPM) av sambandet mellan SES och miljömedvetna handlingar. Resultaten visar att SES via inkomst har ett samband med både återvinning och inköp av KRAV-märkta livsmedel, då inkomst uppvisar signifikans i de multivariata analyserna. I diskussionsavsnittet argumenteras detta kunna bero på variationer och likheter i olika klassers habitus, vilket i sin tur formar individens preferenser och rationalitetsuppfattning om de miljömedvetna handlingsalternativen.

Klädesplaggs emotionella värde kan höjas vid bearbetning med textil märkning som dekoration. Hur värdet ändrats är beroende av flera faktorer. Graden av engagemang i val av motiv, färgval och placering är faktorer som tillsammans kommunicerar bärarens sociala tillblivelse är en stor del av den eventuella värde ändringen. En annan viktig faktor är förutsättningarna att kunna utföra arbetet med resultatet att bäraren/ ägaren blir nöjd. Dessa tekniska förutsättningar är beroende av plaggets konstruktion, material och kräver en viss förförståelse i form av materialkännedom och erfarenhet av broderi. Tätt kopplat till detta kunnande är klädesplaggets emotionella värdeökning i form av en stolthet i själv att kunna utföra broderiarbetet. Undersökningens syfte är att undersöka hur textil märkning i form av dekoration eventuellt kan förändra ägarens relationen till det märkta plagget och vilka val och handlingar som spelar in till en eventuell värdeändring. Jag har också velat undersöka de praktiska förutsättningarna för arbetet. Frågeställningarna som jag har försökt besvara är: Hur kan ett plaggs värde förändras vid bearbetning med textil märkning i form av dekoration? Vilka val och handlingar ligger till grund för värdeändringen? Vilka praktiska förutsättningar, i form av material och förkunskaper, behövs för arbete med bundet broderi med märkstramalj på färdiga klädesplagg? Undersökningen har genomförts med autoetnografisk metod med stöd av två informanter.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, där insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen. Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgång av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gäller vid framställning och drift av T5. Genom djupgående litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i områden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tänkas appliceras på systemet. Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 är tänkt att användas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, så är systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska användas för patientövervakning i realtid. / As the opening of emergency hospital Nya Karolinska Solna approaches, a data warehouse for vital signs is being designed. The system is referred to as T5 and the intention is to allow collected medical data to follow the patient throughout the entire hospital stay. Before the procurement of the system there is a need for a review of legal frameworks, standards and guidelines applicable to T5. The project was carried out through research of documents and interviews with professionals involved with subjects relevant to the project. As a final product, a recommendation on how the standards and legal frameworks could be applied to the system was compiled. Project results show that if data managed in T5 is aimed to be used in a medical purpose, the system qualifies as a medical device. Furthermore, the system should be classified according to hazard class I, assuming that the information in T5 will not be used for real time monitoring of patient conditions.

Digital participation is a crucial part of the modern society. Everyone should have the possibility to be digitally active. However, studies have shown that 50 % of people with mobility disabilities in Sweden thinks it is hard to use the internet. The aim of this study is to examine what in a websites structure might cause problems for mobility disabled persons. The study focuses on the four core principles of information architecture that is organization-, navigation-, search- and labeling systems. The study used a mixed method and began with an internet survey among a group of people with mobility disabilities. The survey results then led to an interview with three people with mobility disabilities. The outcome of these two methods showed that the navigation system was the most important one of the four regarding accessibility. The problem that occurred the most was website’s with too deep hierarchy that made the user click many times and scroll a lot. The study also stumbled upon an interesting phenomenon, many people with mobility disability don’t usually think they have a problem with using the internet. But when they think about it, they can see all the little things that might be a problem.

Några vanligt förekommande symtom vid neuromuskulära sjukdomar är muskelsvaghet, skakningar och balanssvårigheter. Dessa symptom medför ett behov av mobilitetshjälpmedel, till exempel elektriska rullstolar. Olika neuromuskulära sjukdomar innebär oftast olika symptom, vilket i sin tur ofta medför olika behov. Att individanpassa elektriska rullstolar till personer med olika typer av neuromuskulära sjukdomar och behov är därför ett viktigt mål för att hjälpa till att förenkla vardagen för dem som lider av en neuromuskulär sjukdom. För att den ovan nämnda individanpassningen till olika neuromuskulära sjukdomar ska kunna ske behövs kunskap om området och en kartläggning över vilka behov som finns för respektive sjukdom samt hur man kan bistå behoven. Detta examensarbete undersöker vilka behov som finns och vilka symtom tolv olika neuromuskulära sjukdomar ger upphov till, samt hur en individanpassning av elektriska rullstolar skulle kunna utformas. För att möjliggöra den ovan nämnda individanpassningen studeras funktionalitet och lämplighet hos fyra olika sensorer. Utifrån dessa fyra sensorer i kombination med bakgrundsinformation gällande respektive neuromuskulär sjukdom sker en utvärdering av lämpligheten hos en sensor för styrning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet av en individ som drabbats av någon av de i examensarbetet studerade neuromuskulära sjukdomarna. Detta medför en påbörjad individanpassning av det tekniska mobilitetshjälpmedlet. Innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på marknaden måste det tillverkande företaget genomgå vissa steg. Efterforskning kring patientbehov och tekniska alternativ på marknaden är en viktig aspekt inför en introduktion på marknaden. Att den medicintekniska produkten har en CE-märkning och är certifierad med relevanta standarder är viktiga kriterier för att produkten ska kunna handlas med fritt på den nationella marknaden. Inför en introduktion på marknaden är det således viktigt för företag och ingenjörer att ha kunskap om dessa områden. Detta examensarbete beskriver de steg som är nödvändiga innan en medicinteknisk produkt kan komma ut på den nationella marknaden och presenterar resultaten i form av bland annat flödesscheman som beskriver riskklassificering av en medicinteknisk produkt.

Ericsson AB har byggt en anläggning för test av 3G, 4G och 5G i Rosersberg utanför Stockholm i Sverige. Testutrustningen är monterad i standardiserade dataskåp byggda för att klara tuffare miljöer som exempelvis jordbävningar. Detta tillsammans med faktumet att dataskåpen är placerade tätt gör det svårt att flytta när de är placerade, vilket Ericsson ibland har behov av att göra. En lyftanordning som spänns fast inuti skåpet utvecklades därför, den lösta de problem Ericsson upplevde. Syftet med examensarbetet var att utreda eventuell föreskrift som måste följas för att CE-märka lyftanordningen, och om några förbättringar eller andra lösningar kunde genomföras för att öka säkerheten och användarvänligheten. Förutom att vara konstruerad utifrån tillämpbara krav i AFS 2008:3 Maskiner resulterade examensarbetet i förbättringsförlag på några av de viktigaste upplevda problemen vid användningen av lyftanordningen. Med hjälp av en lösning som synkroniserade fyra av de gängstänger som använts för att lyfta med en rullkedja så lyfter lyftanordningen alltid skåpet i en jämn nivå. Skåpet är även lättare att transportera och styra med den föreslagna lyftanordningen. Detta är tack vare ett par kulrullar som är föreslaget istället för hjul som används på den befintliga lyftanordningen. Förutom att möjliggöra förflyttning i alla riktningar så är friktionen även mindre i kulrullarna, vilket kommer minska den kraft som krävs för att flytta skåpet och öka stabiliteten något. Då den befintliga lyftanordningen upplevdes som för tung har ett materialbyte från stål till aluminium nästan halverat vikten, trots att nya komponenter lagts till. / Ericsson AB has constructed a test facility for 3g, 4g and 5g in Rosersberg outside of Stockholm in Sweden. The equipment is mounted in standardized cabinets built for use at rougher environmental conditions such as earthquakes. This and the fact that the cabinets are placed in tight formations results in the cabinets being difficult to move them when placed, which is sometimes needed. A lift device that is mounted inside of the cabinets was therefore developed; this solved some major problems Ericsson was experiencing. The purpose of this thesis project was therefore to investigate possible regulations to follow to gain CE marking, and if any improvements or other solutions could be made to increase safety and usability. Aside from being constructed with regards to applicable requirements in AFS 2008:3 Maskiner the thesis project resulted in suggestions for improving some of the important problems experienced when using the lift device. By using a solution which synchronizes four of the threaded rods used for lifting with a roller chain, the lifting is always leveled. The cabinet is also easier to transport and steer with the proposed lift device. This is because of the use of ball transfer units instead of castors previously used. Besides providing movement in any direction, the ball transfer units friction is lower decreasing the force needed to push the cabinet and increasing some stability. Since there was a need for a weight reduction, it’s proposed to switch from use of steel for the majority of the lift to aluminum which almost halved the weight despite adding more components.

Labeling is the process of giving a set of data a descriptive name. This thesis dealt with documents with no additional information and aimed at clustering them using topic modeling and labeling them using Wikipedia as a second source. Labeling documents is a new field with many potential solutions. This thesis examined one method in a practical setting. Unstructured data was preprocessed and clustered using a topic model. Frequent words from each cluster were used to generate a search query sent to Wikipedia, where titles and categories from the most relevant pages were stored as candidate labels. Each candidate label was evaluated based on the frequency of common cluster words among the candidate labels. The frequency was weighted proportional to the relevance of the original Wikipedia article. The relevance was based on the order of appearance in the search results. The five labels with the highest scores were chosen to describe the cluster. The clustered documents consisted of exam questions that students use to practice before a course exam. Each question in the cluster was scored by someone experienced in the relevant topic by evaluating if one of the five labels correctly described the content. The method proved unreliable, with only one course receiving labels considered descriptive for most of its questions. A significant problem was the closely related data with all documents belonging to one overarching category instead of a dataset containing independent topics. However, for one dataset, 80 % of the documents received a descriptive label, indicating that labeling using secondary sources has potential, but needs to be investigated further. / Märkning handlar om att ge okända data en beskrivning. I denna uppsats behandlas data i form av dokument som utan ytterligare information klustras med temamodellering samt märks med hjälp av Wikipedia som en sekundär källa. Märkning av dokument är ett nytt forskningsområde med flera tänkbara vägar framåt. I denna uppsats undersöks en möjlig metod i en praktisk miljö. Dokumenten förbehandlas och grupperas i kluster med hjälp av en temamodell. Vanliga ord från varje kluster används sedan för att generera en sökfråga som skickas till Wikipedia där titlar och kategorier från de mest relevanta sidorna lagras som kandidater. Varje kandidat utvärderas sedan baserat på frekvensen av kandidatordet bland titlarna i klustret och relevansen av den ursprungliga Wikipedia-artikeln. Relevansen av artiklarna baserades på i vilken ordning de dök upp i sökresultatet. De fem märkningarna med högst poäng valdes ut för att beskriva klustret. De klustrade dokumenten bestod av tentamensfrågor som studenter använder sig av för att träna inför ett prov. Varje fråga i klustret utvärderades av någon med erfarenhet av det i frågan behandlade ämnet. Utvärderingen baserades på om någon av de fem märkningarna ansågs beskriva innehållet. Metoden visade sig vara opålitlig med endast en kurs som erhöll märkningar som ansågs beskrivande för majoriteten av dess frågor. Ett stort problem var att data var nära relaterad med alla dokument tillhörande en övergripande kategori i stället för oberoende ämnen. För en datamängd fick dock 80 % av dokumenten en beskrivande etikett. Detta visar att märkning med hjälp av sekundära källor har potential, men behöver undersökas ytterligare.