Spelling suggestions: "subject:"mätmetoder"" "subject:"fältmetoder""
11 |
Mätning av viskositet på stärkelse / Measurement of the viscosity of starchLöfgren, Mikael January 2015 (has links)
Stärkelse används vid papperstillverkning för att öka styrkeegenskaperna hos pappret. Denna stärkelse kan av olika anledningar brytas ned och bli sämre, då främst på grund av bakterier. Detta kan leda till försämrad papperskvalitet och i värsta fall kassationer av slutprodukten. För att undersöka om stärkelsen blivit angripen av bakterier kan man göra en bakterieodling. Nackdelen med detta är att det tar väldigt lång tid innan man ser något resultat. En annan effekt av bakterierna är att stärkelsens viskositet blir lägre, dvs. vätskan blir mindre trögflytande. Detta är en parameter som kan mätas med en viskometer. Syftet är att utarbeta en ny mätstandard för att detektera bakteriella angrepp, där den främsta fördelen är att mätmetoden ger en snabb och säker respons och därmed minskar reaktionstiden för att motverka bakterierna. Målet med examensarbetet är att mäta viskositeten på stärkelse kokad i bruket samt på stärkelse kokad på labb och därmed börja bygga upp en databas med värden för att validera viskometern. Arbetet har utförts i laboratoriet på Tech Center vid Smurfit Kappa, Piteå. En viktig upptäckt som gjordes var att pH-värdet kan vara lågt men det betyder nödvändigtvis inte att man har ett bakterieangrepp. Arbetet begränsas väldigt mycket av tidsperioden på fem veckor och det är möjligt att fler mätningar skulle ge ett annat resultat. De mätningar som gjorts tyder dock på att det går att mäta viskositeten på stärkelsen dag till dag och att parametern kommer att vara oförändrad så länge koncentrationen är konstant. Arbetet med insamling av mätdata från labbkokad stärkelse samt stärkelse kokad i jetkokare på bruket är en början till att validera metoden. Fler mätningar kommer att utföras för att kunna föra statistik på viskositeten. Punkter som temperatur och koncentrationsgradienters effekt på viskositeten kommer att utvärderas. Målet är att kunna korrigera för dessa så att man i slutändan ska kunna korrelera data till bakteriella angrepp. Om detta lyckas är nästa steg att implementera metoden som en standard på laboratoriet. / Starch is used in papermaking to increase the strength properties of the paper. The starch can for various reasons degrade and become worse, primarily due to bacteria. This can lead to poor paper quality and in worst case to rejects of the final product. To investigate whether the starch has become infested with bacteria, a bacteria culture can be made. The downside of this is that it takes very long time before any results can be seen. Another effect of the bacteria is that the viscosity of the starch gets lower, i.e. the liquid becomes less viscous. This is a parameter that can be measured with a viscometer. The aim is to develop a new measurement standard for detecting bacterial attacks, where the main advantage is that the method provides a quick and reliable response, thus reducing the reaction time to counteract the bacteria. The goal of the project is to measure the viscosity of starch cooked in the mill and starch cooked in the lab and by doing so, start to build up a database of values to validate the viscometer. The work has been carried out in the laboratory at Tech Center at Smurfit Kappa, Piteå. An important discovery was made that the pH may be low but it does not necessarily have to be a bacterial attack. The work is limited a lot by the time period of five weeks and it is possible that more measurements would produce a different result. The measurements made suggest that it is possible to measure the viscosity of the starch from one day to another and that the parameter will remain unchanged as long as the concentration is constant. The work of collecting data from lab cooked starch and starch cooked in the jet boiler at the mill is the beginning to validate the method. More measurements will be carried out in order to keep statistics of the viscosity. Factors like temperature and concentration’s effects on the viscosity will be evaluated. The goal is to correct for these in order to be able to correlate data to a bacterial infestation. If successful, the next step is to implement the method as a standard in the laboratory.
|
12 |
Omvårdnadsstuderandes fysiska kapacitet : En deskriptiv och jämförande studieLiss-Svedlund, Max, Björvall, Petra January 2018 (has links)
Inledning. Vårdbranschen är i nuläget den mest utsatta branschen när det kommer till sjukskrivningar i Sverige. Studier visar att många som sjukskriver sig gör detta på grund av kroppsskador som ofta uppkommit till följd av en lägre fysisk kapacitet än vad arbetet kräver, något som skulle kunna minska om fysisk aktivitet samt utbildning kring vikten av detta ingick i vårdutbildningen. Syfte. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten. Syftet med studien var att undersöka den mätta och skattade fysiska kapaciteten hos en klass omvårdnadselever i en gymnasieskola i Sverige. Metod. Insamlandet av denna data skedde med hjälp av sju fysiska tester som mätte deltagarnas fysiska kapacitet. Beep-test (kondtion), storktest (balanstest), sit and reach (rörlighet i baksida lår och rygg), handdynamometer (handstyrka), sit-ups (magstyrka), flexed arm hang (överkroppsstyrka) och stående längdhopp (benstyrka) mätte deltagarnas fysiska kapacitet. En enkät användes till deltagarnas skattning av den egna fysiska kapaciteten samt för skattning av fysisk aktivitet. Data från testerna jämfördes sedan deskriptivt med resultat från en jämförbar grupp ur övriga befolkningen. Resultat. Resultatet visade att deltagarna för denna studie, i många av testerna, hade lägre resultat än jämförbar grupp i samma ålder. Större skillnader sågs i konditionstestet och flexed arm hang. I dessa hade deltagarna för studien avsevärt lägre resultat samt var fysiskt aktiva i lägre utsträckning än rekommendationerna från World Health Organization (WHO). Slutsats. Slutsatsen var att omvårdnadselevernas fysiska kapacitet är lägre än hos jämförbar grupp. Den skattade fysiska kapaciteten och aktiviteten var väldigt spridd vilket inte överensstämde med de fysiska testerna. Då vårdyrket är fysiskt krävande och studiens resultat pekar på att den fysiska kapaciteten är relativt låg i denna grupp behöver åtgärder vidtas för att öka denna kapacitet och minska den fysiska belastningen inom vårdyrket. Ett förslag till detta kan vara att man, under vårdutbildningen, utför fysiska tester för att uppmärksamma vikten av en den egna hälsan samt utveckla den fysiska kapaciteten.
|
13 |
Mätmetoder inom kvalitet för att minska omarbete inom produktion / Reduction of rework in industrial production through measurement methods within quality engineeringIngrid, Södersten January 2015 (has links)
Ökad konkurrens på världens marknader gör att företag idag måste arbeta aktivt med ständiga förbättringar för att minska kostnader och ledtider. Inom produktion genererar kvalitetsbrister i processer defekter som kräver lagningar och om arbete, vilket hämmar produktivitet och skapar onödiga kostnader. För att förbättra processer kan man använda olika kvalitetsverktyg som följer upp verksamheten på olika nivåer och mäter dess prestanda. En effektiv användning kräver dock att lämpliga verktyg används och på rätt sätt. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur mätmetoder inom kvalitet kan användas för att minska om arbete inom produktion. Hur ett mätsystem som redogör för om arbete kan skapas samt vad produktionsföretag bör beakta inför tolkning av mätmetoder för att minska om arbeten ställdes som ledande frågor. Arbetet bestod av en litteraturgenomgång och av en fallstudie på en verkstad där man tillverkar statorer. Uppdragsgivarens prioritet var att undersöka och mäta omfattningen av om arbete på produktionslinjen, det vill säga den totala tidsåtgången för att korrigera defekta statorer i slutändan. Man planerade även att så småningom utveckla den datastyrda tillverkningsdelen ytterligare. Genom att använda några väletablerade kvalitetsverktyg inom ramen för en genomtänkt metodologi, kunde ett mätsystem iterativt skapas som möjliggjorde kartläggning av olika små om arbetsmoment och fel som tidigare inte dokumenterats. Studiens mätresultat visade att vissa kategorier stod för en betydande frekvens av det totala om arbetet. Analys av orsaker med kvalitativa metoder visade att i en komplex produktion med många aktörer involverade, kunde inte en enkel härledning mellan om arbete och orsak göras. Istället kunde ett antal påverkande mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer listas. Det kunde även konstateras att mätsystem i en produktionslina utsätts för påfrestningar som begränsar dess användbarhet. Slutresultatet mynnar ut i rekommendationer till företaget för att underlätta det ständiga förbättringsarbetet på ett effektivare –och mer ekonomiskt sätt. Slutsatser som kunde dras var att mätmetoder inom kvalitet kan användas för att minska om arbete inom produktion genom att arbeta aktivt med att skapa och följa upp ett användarvänligt mätsystem för registrering. För att härleda till orsaker behöver systemet kompletteras med datatriangulering och ytterligare mätsystem där fel uppstår.
|
14 |
Mätning av fuktkvot i sammansatta KL-träelement / Moisture content measurements in assembled CLT-elementsAndersson, Josefine, Svensson, Simon January 2018 (has links)
Fuktskador är ett problem som kan uppstå vid byggnation i trä om konstruktionen exponeras för nederbörd under byggtiden. Mätning av fuktkvoter i trä kan utföras med flera olika instrument och metoder. Syftet med arbetet är att studera fuktkvotsförändringar i korslimmade träelement som utsätts för långvarig nederbörd i laborationsmiljö. För att utveckla detta område har Linnéuniversitetet tillsammans med Saab utvecklat ett eget mätinstrument. Instrumentet mäter resistans i trä som jämförs med mätvärden från ett annat instrument vid namn Gigamodule. Det egenutvecklade sensorkortet är fortfarande under utveckling. Förutom i arbetets försöksuppställning testas instrumentet även i en byggnad i Växjö. För kontroll av mätresultat har fler metoder och instrument använts. Två modeller har använts som representerar detalj vid anslutning av väggelement-och mellanbjälklag. Båda modellerna har under lika lång tid varit nedsänkta i vattenbad. Försöksuppställningen har utförts mellan 19:e april och 18:e maj 2018. Mätningar och beräkningar har resulterat i jämförbara resultat. Skillnader i resultat utifrån träets fiberriktning har visats från flera instrument. KL-träelementen har uppvisat en god förmåga att trots höga fuktkvotsvärden torka ut och återgå mot normala värden under mätperioden. / Moisture related damage is an occurring problem in wood-based buildings if the material is exposed to rainfall during construction. Measurement of moisture content can be done with various instruments and methods. The purpose of the thesis is to study change in moisture content in cross-laminated-timber, with prolonged exposure to water in laboratory environment. To advance the field, the Linnaeus University has been developing a measurement instrument of their own in collaboration with the company Saab. The instrument measures electrical resistance in wood where the obtained values will be compared to similar measurements from a product named Gigamodule. The self-developed sensor card is still a product under development. In addition to the lab setting measurements the instrument was also installed in a local building in Växjö. To verify the result from the previously mentioned resistance measurers additional instruments and methods have been utilized. Two separate models have been used to represent the detail of the connection between the wall element and the joist. Both models have been submerged under water for an equal amount of time. The experimental setting took place between the 19th of April to the 18th of May 2018. The measurements and calculations have been resulting in values that can be the subject of internal evaluation. Difference in result based on the direction of the grain have been observed in several measurement methods. The CLT-elements demonstrated good drying properties despite periodically high moisture content and the wood indicate a return towards initial levels of moisture.
|
15 |
Spårning av vägsalt och vattenlösliga föroreningar med CVES och EM prospektering / Tracing Road Salt and Water-Soluble Pollutants with CVES and EM ProbingHolmberg, Alicia, Bethoon, Tania January 2022 (has links)
Vid utformning av väginfrastruktur borde trafikrelaterade utsläpp med ursprung från väg- och däckslitage samt halkbekämpning tas hänsyn till för att nå en verklig hållbar utveckling. Exempel på vägrelaterade utsläpp är aluminium, bly, koppar, kadmium, krom och zink. I Sverige sprids det omkring 200 000 - 230 000 ton salt per år på vägarna för att bekämpa halka under vinterhalvåret. Vattenlösliga föroreningar antas spridas till omkringliggande miljöer på samma sätt som vägsalt gör. Därmed syftar projektet till att observera den elektriska resistiviteten och konduktiviteten som vägsalt ger upphov till, för att spåra utbredningen av vägsaltet och andra vattenlösliga trafikrelaterade föroreningar, samt dess påverkan på närliggande miljöer. Mätmetoderna som användes var CVES som bidrog med resistivitetsvärden samt EM som bidrog med konduktivitetsvärden. Mätningarna utfördes vid tre tillfällen; kring Arningevägen, E18 samt Skålhamravägen. På grund av tekniska fel har dock färre resistivitetsmätningar gjorts vid E18 i jämförelse med de andra vägarna som undersöktes. Resultatet från och analys av mätningar från respektive mätmetod presenteras visuellt i figurer med hjälp av programmen Res2DInv, Voxler och Surfer. Från dessa figurer kan slutsatser kring föroreningars potentiella spridning dras. Samtliga mättillfällen visade att utbredningen av vägsalt, och därmed föroreningar, spårades till områden närmast vägkanten men även ner till grundvattnet. Ett antal felkällor och begränsningar har påverkat resultatet, exempelvis att metoderna som användes i detta arbete inte undersöker exakta mängder av föroreningar. Detta eftersom mätmetoderna som har används är indirekta metoder som syftar till att spåra vägsalt. Vägarnas storlek och trafikmängd har även vägts in och överläggs kring hur dessa påverkat resultaten. Det framkommer att ju mer trafikerad en väg är desto mer sprids vattenlösliga vägrelaterade föroreningar. Det diskuteras även om hur omkringliggande miljö kan påverkas samt vilka av Sveriges miljömål och de globala målen är av relevans och motverkas. / When planning road infrastructure, traffic-related emissions originating from road and tire wear, as well as anti-skid mitigations, should be taken into account in order to achieve real sustainable development. Examples of road-related emissions are aluminum, lead, copper, cadmium, chromium and zinc. In Sweden, around 200,000 - 230,000 tonnes of salt per year are spread on roads to prevent slippage during the winter. Water-soluble pollutants are assumed to spread to surrounding environments the same way as road salt does. Thus, the project aims to observe the electrical resistivity and conductivity that road salt gives rise to, in order to trace the distribution of road salt and other water-soluble traffic-related pollutants, as well as its impact on nearby environments. The measurement methods used were CVES which provided resistivity values and EM which provided conductivity values. The measurements were performed on three occasions; around Arningevägen, E18 and Skålhamravägen. Due to technical errors however, fewer resistivity measurements have been made at E18 in comparison with the other roads that were investigated. The results and analysis from each measurement method are presented visually in figures using the programs Res2DInv, Voxler and Surfer. From these figures, conclusions can be drawn about the potential spread of pollutants. All measurement occasions showed that the distribution of road salt, and thus pollution, was traced to areas closest to the roadside but also down to the groundwater. A number of sources of errors and limitations have affected the result, for example that the methods used do not examine exact amounts of pollutants. This is because the measurement methods that have been used are indirect methods that aim to detect road salt. The size and amount of traffic on the roads have also been weighed in and discussed as to how these have affected the results. It appears that the busier a road is, the more water-soluble road-related pollutants are spread. It is also discussed how the surrounding environment can be affected and which of Sweden's environmental goals and Sustainable Development Goals are relevant and counteracted.
|
16 |
Measuring peer victimization and school leadership : A study of definitions, measurement methods and associations with psychosomatic health / Att mäta mobbning och skolledarskap : en studie om definitioner, mätmetoder och samband med psykosomatisk hälsaHellström, Lisa January 2015 (has links)
The aim of this thesis is to explore methods for assessing peer victimization and pedagogical leadership in school. The thesis includes four studies. Study I and II are based on web-based questionnaires among 2, 568 students in grades 7, 8 and 9. Study III is based on a questionnaire (n=128) and four focus group interviews (n=21) among students in grades 7 and 9. Study IV is based on a web-based questionnaire including 344 teachers. The results from Study I showed that among students who experienced peer victimization 13% were captured by a bullying measure, 44% by a measure of repeated peer aggression, and 43% by both measures, i.e. the two measures captured partly different pupils. Study II showed that the two measures captured the same proportion of adolescents with psychosomatic problems and showed no significant differences in mean values on the Psychosomatic Problems (PSP) scale. In Study III it was shown that besides the traditional criteria the adolescents definition of bullying also included a criterion based on the health consequences of bullying. That is, a single but hurtful or harmful incident could also be considered bullying irrespective of whether the traditional criteria were fulfilled or not. The Rasch analysis in Study IV indicated two sub dimensions of the Pedagogical and Social Climate (PESOC-PLP) scale; direct pedagogical leadership and indirect pedagogical leadership. Satisfying psychometric properties indicated that the PESOC-PLP scale could be used to measure pedagogical leadership of the principal. This thesis highlights problems with how bullying and school leadership is currently defined and measured. By strengthening the understanding of measurement methods of peer victimization and school leadership the aim is that the results from this thesis will contribute in providing a safe and positive school experience for children and adolescence and that it can be used as a valuable tool to combat peer victimization. / Baksidestext: The negative consequences of peer victimization on children and adolescents such as worsening academic achievement and mental ill health are major public health concerns which have been subjected to extensive research. However, there are long-standing concerns how to define, measure, and estimate prevalence rates of peer victimization and successful school leadership. The aim of this thesis is to study methods for assessing peer victimization and pedagogical leadership in school. The results show that excluding other forms of peer victimization than bullying have serious implications for the identification of victims and may underestimate the full impact of peer victimization on children. Further, the validation of the Pedagogical and Social Climate (PESOC-PLP) scale is a step towards ensuring valid assessments of pedagogical school leadership. By strengthening the understanding of measurement methods of peer victimization and school leadership the aim is that the results from this thesis will contribute in providing a safe and positive school experience for children and adolescence and that it can be used as a valuable tool to combat peer victimization.
|
17 |
Interaktionskvalitet - hur mäts det?Friberg, Annika January 2009 (has links)
Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i högahastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nyateknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, börinteraktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denneinte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måsteutveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt.För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaperom den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en såflexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektivamätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnittmed hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är attfastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet.För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva ochfysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infraredspecroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor ochdetektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod sommäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task loadindex; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäteruppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessametoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitalagränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktionminimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion. / Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, athigh velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of newtechnologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interactionquality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does nothave the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must developsystems that make the human more efficient when using interfaces.To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about humancognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that aflexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At thesame time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality,a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that iswell suited for measurement of interaction quality.When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiologicalmethods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infraredspectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sourcesand detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurementwhich measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task loadindex; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures theindividual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methodscan result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces.An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thusimproving the user’s interaction experience.
|
Page generated in 0.0925 seconds