Dagens klassrum blir mer och mer mångkulturella, vilket betyder att vi som blivandelärare måste skapa kunskap om hur religionsundervisning kan bedrivas på ettinkluderande och värderingsfritt sätt. Syftet med texten är att genom kvalitativaintervjuer synliggöra de eventuella normer och skillnader som finns i det mångkulturellaoch det monokulturella klassrummet. Genom tolkning av både tidigare forskning samtvår intervjustudie har vi med hjälp av våra frågeställningar kunnat undersöka hurreligionsundervisning bedrivs på olika skolor samt hur olika elevgrupper påverkarupplägget. I analysen presenterar vi citat från de olika informanterna från intervjuerna,samtidigt som vi belyser likheter och skillnader mellan de två skolorna. För att få framsvaren på våra frågeställningar har vi skapat en helhetsbild där vi inkluderat svaren frånintervjuerna samt den kunskap vi fått från den tidigare forskning. Utifrån det gjorde vien analys och kom fram till ett resultat. Resultatet visade att det finns skillnader på hurundervisning i religion bedrivs beroende på hur mångkulturellt ett klassrum är. Baseratpå det resultatet har vi dragit slutsatser om hur religionsundervisning bedrivs samt hurden blir inkluderande i det mångkulturella klassrummet.

Sammanfattning   Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger resonerar kring den kulturella mångfalden i förskolan samt att få en ökad förståelse för vilka möjligheter och utmaningar pedagoger stötar på när det gäller den interkulturella undervisningen i förskolan genom ett interkulturellt perspektiv. Man kommer utifrån semistrukturerade intervjuer med verksamma pedagoger i denna studie få ta del av att det finns variation i kompetens hos pedagoger i förskolan. Detta innebär att många pedagoger behöver stöd för att ta sig an denna utmaning men även att det krävs mer uppmärksamhet redan under utbildningens gång.    Resultaten av intervjuerna i denna studie visar att det råder en osäkerhet bland pedagogerna om interkulturalitet i förskolan och att det finns ett stort utvecklings behov när det gäller den interkulturella kompetensen bland pedagogerna och att denna brist påverkar undervisningen i förskolan trots att pedagogerna har en positiv inställning till mångfalden. Ytligare ett resultat har visat att språket och kommunikation som bygger på ömsesidig respekt och intresse är en avgörande faktorer för att skapa och erhålla ett fungerande samverkan mellan förskolan och hemmen. / Abstract The purpose of the study is to investigate how educators reason about cultural diversity in preschools and to gain a deeper understanding of the opportunities and challenges they may encounter when it comes to intercultural education in preschools from an intercultural perspective. Through a qualitative method where semi-structured interviews took place with working educators, data showed that there is variation in the competence of educators in preschool. This means that many educators need support to take on this challenge, but also that more attention is required already during the education.    The results of the interviews in this study show that there is uncertainty among the educators about interculturality in the preschool and that there is a great need for development regarding the intercultural competence among the educators and that this lack affects the teaching in the preschool even though the educators have a positive attitude to the diversity. A more superficial result has shown that language and communication based on mutual respect and interest are a decisive factor in creating and obtaining a functioning collaboration between the preschool and the homes.

Sverige är ett mångkulturellt land som därmed blir mångreligiöst. Dessutom har samhället och statliga institutioner som förskolan blivit mer sekulariserade och förskollärare förväntas vara neutrala och objektiva. Samtidigt ska ett kulturarv förmedlas där värderingar och traditioner har sitt ursprung i den protestantiska lutherska kyrkan. Studien är kvalitativ och syftar på att skapa kunskap kring förskollärares förhållningssätt och att problematisera aktuella dilemman.Förskollärare väljer många gånger att uppmärksamma religiösa högtider och traditioner som de alltid gjort vilket resulterat i att majoriteten väljer att inte lyfta bakgrunden till dessa och religionen skalas bort. Detta kan bero på att det finns stor kunskapsbrist kring hurförskollärare får undervisa om religion i förskolan på grund av hur begreppet ickekonfessionalitet skrivs fram i läroplanen. Det kan också bero på idén om att religion är något privat och att det finns en sekulär norm som präglar förskolans utbildning och undervisning. Dilemmat med ovanstående blir att förmedla ett kulturarv som utgår från den lutherska kyrkan samtidigt som förskolan ska vara icke-konfessionell.

Interkulturellt arbetssätt är givande för alla barn oavsett kulturell bakgrund. Det interkulturella arbetssättet bidrar till att barn utvecklar sin kulturella identitet och får förståelse för mångfalden i vårt samhälle. På förskolor där pedagogerna inte aktivt arbetar med interkulturalitet riskerar barn med utländsk bakgrund att bli exkluderade eller inte får kulturellt utrymme i förskolans utbildning. Det påverkar också barn med en svensk kulturell bakgrund, då de inte får  möjligheten att lära sig mer om andra kulturer än sin egen.  Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare resonerar kring ett interkulturellt arbetssätt inom förskolans verksamhet. Datainsamlingen är av en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla empirin. Intervjuerna skedde både individuellt och i grupp. Totalt deltog nio förskollärare från fem olika förskolor i Sverige. Analysen omfattar det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet för att få en större förståelse för de faktorer som påverkar förskollärarnas arbetssätt.  Resultatet visar att förskollärarna har ett interkulturellt förhållningssätt när de arbetar för att främja barns modersmåls utveckling och för att integrera olika kulturer i förskolans verksamhet. I mötet med familjer från andra länder lyfte förskollärarna fram olika faktorer att ta hänsyn till, vilket visade på deras interkulturella kompetens.  Det framkom även i studien att förskollärarna uttryckte att olika uppfattningar av kultur kan leda till kulturkrockar och kulturella begränsningar i förskolan. Förskollärarna upplevde det som en utmaning i arbetet med interkulturalitet. / The intercultural way of working contributes to children developing their cultural identity and gaining an understanding of the diversity in our society. In preschools where the pedagogues do not actively work with interculturality, children with a foreign background run the risk of being excluded or not given cultural space in the preschool's education. It also affects children with a Swedish cultural background, they do not get the opportunity to learn more about cultures other than their own.  The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers reason about intercultural working methods in preschool activities. The data collection is of a qualitative nature, where semi-structured interviews were conducted to gather empirical data. The interviews were conducted both individually and in groups. A total of nine preschool teachers from five different preschools in Sweden participated. The analysis incorporates a sociocultural perspective and the intercultural perspective to provide a detailed understanding of factors influencing preschool teachers' workings.  The study concludes that the preschool teachers have an intercultural approach when they work to promote children's mother tongue development, and to integrate different cultures in the preschool's activities. In the meeting with families from different countries, the preschool teachers highlighted different factors, which showed their intercultural competence. This study showed that the preschool teachers expressed that our different perceptions of culture can lead to cultural clashes and cultural limitations in preschool.  The preschool teachers perceived the work with interculturality as challenging.

Vi har genomfört en systematisk litteraturstudie som behandlar undervisningen av elever som läser svenska som andraspråk, SVA. Vi har haft vår utgångspunkt i integrering och inkludering. Syftet med denna studie är att synliggöra hur grundskolor arbetar för att integrera och inkludera elever som läser svenska som andraspråk. Uppsatsen syftar även till att synliggöra hur pedagoger arbetar språkutvecklande med elever som läser SVA, samt om det finns skillnader i hur en SVA-lärare respektive svensklärare bedriver sin undervisning och vilka då skillnaderna i så fall är. Slutligen syftar studien till att belysa på vilka sätt lärare skulle kunna stöttas i sitt arbete med elever som läser svenska som andraspråk. I den systematiska litteraturstudien har vi analyserat primärforskning som svarar på våra frågeställningar och vårt syfte. Utifrån analysen av forskning kan vi konstatera att det finns en brist på kompetens hos de pedagoger som undervisar i ämnet svenska som andraspråk. Bristen på kompetens leder till att undervisningen bedrivs olika på olika skolor runt om i landet. I vår analys framgår det att den fysiska placeringen av elever som läser svenska som andraspråk spelar en viktig roll i språkutvecklingen. Litteraturen talar olika angående detta, då det finns olika perspektiv på hur och var en elev ska placeras, vilket i sin tur leder till att inkluderingsbegreppet ses som ett pedagogiskt dilemma. Resultatet av studien visar även att lärare behöver ges stöd i sitt arbete med svenska som andraspråk. Bland annat kan kompetensutveckling genom kollegialt lärande ses som ett tänkbart stöd. En annan form av stöttning kan ske då lärare får tillgång till stödmaterial som kan vara till hjälp i undervisningen. Ett annat stöd som synliggjorts är att skolor och länder kan stötta varandra, då de delar arbetsmetoder och idéer med varandra. Om skolor arbetar med att ge lärare de rätta verktygen och läraren har en vilja till att utvecklas i sin profession i det kollegiala lärandet, kan det leda till ett gynnsamt och utvecklande lärande för både elever och verksamma pedagoger i skolverksamheten.

Syftet med studien är att uppmärksamma förskollärare verksamma i socioekonomiskt utsatta områden samtalar om sitt arbete kring att inkludera alla barn i en mångkulturell förskoleverksamhet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna verkställdes med stöd av en intervjuguide och diskussionsfrågor där intervjupersonerna kunde svara fritt. Resultatet visade att det centrala i arbetet med inkludering för mångkulturella barn kategoriseras utifrån sex teman: samtal och aktiviteter som uppmärksammar kulturella olikheter, inkludering genom att arbeta i olika grupper och teman, inkludering genom att uppmärksamma olika språk, besök utanför förskolans arena, interkulturella kompetenser kräver utbildad personal, utmaningar som kan uppkomma i en mångkulturell barngrupp. Det som uppmärksammades och som var avgörande i arbetet med mångkulturella barn var vilka olika strategier förskollärare använde för att inkludera alla barn i socioekonomiskt utsatta områden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver att de stöttar språkutvecklingen hos flerspråkiga elever. Tidigare forskning visar att användning av modersmålet har flera fördelar för flerspråkiga elever, men att det samtidigt är få lärare som har kunskaper om interkulturella arbetssätt. I studien användes en kvalitativ intervjustudiestudie för att undersöka studiens syfte. Sex legitimerade fritidslärare med erfarenheter av arbete med flerspråkiga elever intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade på en omfattad beskrivning av det språkutvecklande arbetet i de mångkulturella fritidshemmen. För äldre elever var det språkutvecklande arbetet mindre styrt, där språkutvecklingen skedde i stunden genom spontana samtal. För de yngre eleverna var arbetet däremot mer planerat där utvalda dagar i veckan var avsedda för språkutveckling. Hinder för att stötta flerspråkiga elevers språkutveckling uppgavs vara brist på tid och resurser samt kommunikation med vårdnadshavare. Fritidslärare stöttade flerspråkiga elevers sociala samspel genom att arbeta med kulturella utbyten och fokusera på minoritetsgrupper i fritidshemmen.

My thesis is based on a qualitative study. The purpose of the study is to investigate whether the educationalist at an especially chosen school in Stockholm promotes the students multicultural background in the education or not. This is due to the fact that the Swedish school to a considerable degree reflects the multicultural Swedish society. The socio-cultural starting point is when people come together and meet. The language is the tool of the socio-culture and it is the dialogue, discussion and sympathetic understanding that makes people meet. The cultural concept is diffuse and very wide. Everyone has their own definition of it. The cultural concept in this thesis involves identity, ethnicity, background, conception of life and nationality. I have interviewed two pedagogues and a school manager. The content of the interviews was recorded and transcribed. In addition to theses interviews, the steering documents of the chosen school have been analyzed. The parental collaboration and influence is an important issue and it is up to the school manager to make an effort increasing parental interest and collaboration. When I made the interviews it became clear that the student’s different cultural background and knowledge was not something the school took benefit of to any larger extent. The pedagogues had thoughts and points of views about how to stimulate and use the students varied multicultural background in the education, for example by being more perceptive and use dialogue as a tool and learn from the students. The most important issue for the school concerning multiculturality is how to behave and live in the multicultural society. The school is the platform where different cultures meet every day and therefore it is natural that the school finds a balance between cultural pluralism and mutual understanding for different cultures.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illustrate and analyze the approach and parental involvement of a group of mothers in their children's schooling. Also their reflections on parental involvement will be highlighted and what the parents experience as obstacles in their involvement. Method: I conducted six semi structured interviews for my research. I chose to interview six mothers who have a child in the sixth grade. I chose specifically the sixth grade because the mothers will have had quite a few contacts with the school at this point. I also chose not to reveal their ethnicity because they cannot represent a whole ethnic group anyway. Result: The result of my interviews show that the parents have different approaches when it comes to parental involvement. The approaches are different between the mothers but one thing they have in common is that they care about their children.  Conclusion: One of the conclusions of this study is that the parents who do not participate in meetings and activities at school, are either because of language barrier or lack of information concerning what the school expects of them. Furthermore the study shows that their lack of participation in school activities does not mean that they are not involved as parents. Instead they express their involvement in different ways, mainly in their homes.

This study has aimed to contribute to the learning and understanding of how music teachers interpret and teach the concept of multiculturalism. Music teacher have the task of teaching to promote students’ understanding of different musical cultures, while their teaching is increasingly rooted in Western musical traditions. Through a qualitative approach and semi-structured interviews, ten music teachers participated in the study. The material has been processed, coded, categorized, and linked to the concepts of intercultural learning, ethnocentrism and ethnomusicology. The study suggests that multiculturalism interpretation is based on the concepts ethnicity and identity. In this study, music teachers emphasize the value of working with multiculturalism and underline that the meeting between different cultures is central. However, the study shows that music teachers witness a lack of knowledge for more thorough teaching. Working with multiculturalism, can contribute to a greater understanding of different cultures and increased social cohesion. But this requires more learning, about how music teachers can interpret and work with multiculturalism in their teaching. One conclusion of the study is that music teachers know why they should teach about multiculturalism and what the teaching should include – but how they can teach multiculturalism is still uncertain. / Denna studie syftar till att bidra med ökad förståelse för hur musiklärare tolkar och implementerar begreppet mångkulturalitet i musikundervisningen. Musiklärare har till uppgift att undervisa för att främja elevers förståelse för olika musikkulturer, samtidigt som deras undervisning i allt högre grad är förankrad i västerländska musiktraditioner. Genom en kvalitativ ansats och med semistrukturerade intervjuer har tio musiklärare deltagit i studien. Materialet har bearbetats, kodats samt kategoriserats och sedan satts i relation till interkulturellt lärande, etnocentrism och musiketnologi. Studiens resultat visar på att mångkultur oftast tolkas utifrån etnicitet och identitet. I studien framhåller musiklärare värdet av att arbeta med mångkulturalitet samt betonar att mötet mellan olika kulturer är centralt. Dock upplever musiklärare bristande kunskap för en mer ingående undervisning. Arbete med mångkulturalitet kan bidra till större förståelse för olika kulturer och ökad social gemenskap. För detta krävs då mer lärdom om hur musiklärare ska tolka och arbeta med mångkulturalitet i sin undervisning. En slutsats i studien är därmed att musiklärare vet varför de bör undervisa om mångkulturalitet samt vad undervisningen bör innefatta – men hur undervisningen kan utformas för att omfatta multikulturalism är fortfarande ovisst.