Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att skapa en pedagogisk och språkutvecklande undervisningsmiljö, för elever på en skola i ett djupt etniskt segregerat område med låg socioekonomisk status. Målet är att undersöka lärare och elevers syn på hur en sådan miljö bäst skapas, för att sedan jämföra insamlad data med aktuell litteratur. Som metod har jag använt mig av en empirisk undersökning, som är byggd på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Min undersökning visar att de tillfrågade lärarna är överens om att det krävs en strukturerad undervisning i en lugn arbetsmiljö för eleverna. De fastslår att segregationen skapar problem, eftersom svenska språket inte används i tillräckligt stor utsträckning. Samtliga av de tillfrågade eleverna är överens om att det är bra att kunna svenska, eftersom man då kan tala med andra människor i samhället. En avgörande språkutvecklande faktor är att kommunicera och använda språket i olika kontexter. Min undersökning bekräftar att dessa elever ofta saknar anknytning med barn till svenskfödda föräldrar, samt svenskfödda vänner och bekanta till familjen, utanför Rosengård. Detta leder till att dessa elevers kommunikation med andra människor, utanför skolan och klassrummet, till största delen sker i avsaknad av korrekt svenska.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet. Lärarstudenternas berättelser skildrar vilken kamp det kan innebära att ha vuxit upp i den så kallade ”förorten”, gått i den svenska mångkulturella skolan och vidare till akademiska studier. Att bryta den negativa självrepresentationen som kan finnas i ett samhälle genom att investera i en utbildning för att kunna hjälpa andra människor, är den berättelse som lyfts upp tydligt här. Nyckelord: lärarstudenter, mångkulturalitet, respektabilitet, utländsk bakgrund. / The current qualitative study aims to shed light on some minority female students’ way “journey” to teacher education programmes and the factors that contributed to their choice of becoming teachers. The concept “journey” used here is metaphorical and describes the chronological process these student have gone and are still going through from childhood to early adulthood. The students’ stories are presented following three periods of time: The students’ stories about growing up in Sweden and the experience of previous schooling. Their stories of being student at the institute of teacher education with all that implies to become a future teacher with a defined teacher role and responsibilities. Lastly their aspirations and expectations during the future as future teachers with other ethnic background than Swedish. Data was collected through qualitative semi-structured interviews and was then analyzed using Bourdieu’s theories of “capital, habitus and field” as well as Beverly Skeggs concept of “respectability”. Teacher Student stories depicting the struggles it may mean having grown up in the "suburbs", passed through the Swedish multicultural school and on to academic studies. Breaking the negative stigmatization that might be in a society by investing in education to be able to help other people, is the story brought up here by these students.Keywords: minority background, multiculturalism, respectability, student teachers.

Med den här uppsatsen ville jag undersöka mångkulturalitet i skolan genom två perspektiv, lärarnas och elevernas, och syftet var att undersöka hur begreppet mångkulturalitet uppfattas samt försöka komma åt tankar och erfarenheter kring hur det är att gå eller att arbeta på en mångkulturell skola. I mina frågeställningar riktade jag in mig på hur begreppet mångkulturalitet uppfattas, vilka fördelar och nackdelar som finns i den mångkulturella skolmiljön, om och i så fall hur lärare tar det mångkulturella i beaktande i undervisningen, samt om och i så fall hur eleverna ansåg att det mångkulturella påverkar dem själva och arbetssätt i skolan. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av lärare och elever.Att lära av varandra, och att se varje människa för vem den är och inte för var den kommer ifrån, blir en självklar del i mötet på skolan, enligt lärarna och eleverna. Till fördelarna hör också att eleverna, och många av lärarna, anser att toleransen gentemot varandra är stor på skolan. Till nackdelarna hör bland annat att mycket lektionstid går åt till att förklara ord och begrepp, det svåra i att få en bra kontakt med föräldrar som inte talar svenska, samt att hantera det hat som några invandrargrupper känner gentemot varandra.Det finns en vilja hos lärarna, att i enlighet med styrdokumenten, utgå ifrån elevernas erfarenheter och bakgrunder i undervisningen, även om detta uppfattas som något svårt ibland. Både lärare och elever anser trots detta att arbetssätt och nivå anpassas i stor mån efter eleverna och deras förförståelse.

I samband med en ökad flerspråkighet behöver undervisningen anpassas för att inkludera alla elever. Trots att forskning visar på vikten av inkluderande undervisning för flerspråkiga elever uppstår en diskrepans mellan forskning och praktik där praktiken inte alltid tar forskningen i beaktande. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilka faktorer som möjliggör eller hindrar flerspråkig undervisning i enspråkig norm. Arbetet utgörs av en systematisk informationssökning baserad på Braun och Clarkes (2006) tematiska analysmetod. Kunskapsöversikten visar att flera faktorer bidrar till hur undervisningen utformas, däribland lärares språksyn och bakgrund, skolans kultur samt hur styrdokument är formulerade.

I dagens skola är mångkulturalitet och flerspråkighet ett faktum, vilket ställer höga krav på undervisningen, lärare och läromedel. Syftet med denna studie är att undersöka hur läromedel kan främja och möjliggöra för kulturell mångfald och transspråkande. Två läromedel har valts ut för den här studien: Språkutvecklande aktiviteter – en idébank (2018) och Språkkraft – Svenska för nyanlända (2016). Analysen utgick från en kvalitativ textanalys och en sociokulturell teori. Resultatet visar att läromedlen öppnar upp för en kulturell mångfald men på olika sätt, vilket ger möjlighet för meningsskapande som inkluderar flerspråkiga elever. Resultatet visade dock att transspråkande aktiviteter inte fanns som explicita förslag läromedlen. Däremot fanns det uppgifter som implicerade möjligheter för elever att använda transspråkande som arbetssätt.

Den här studiens första delsyfte var att vi skulle fördjupa oss inom den interkulturella pedagogiken. Detta för vår egen förståelse samt för att kunna diskutera hur denna pedagogik kan relateras till föremål och material i förskolan som återspeglar barns olika kulturella bakgrunder. Det andra delsyftet med denna studie var att undersöka hur fyra förskollärare med ett interkulturellt förhållningssätt tänker kring planering av fysisk miljö, föremål och material i förskolan samt hur de upplever att dessa områden påverkar barn och förskolans dagliga verksamhet. För att kunna diskutera förskolans fysiska miljö, material och föremål, utgick vi från det sociokulturella perspektivet som ett komplement till det interkulturella perspektivet. Vi intervjuade fyra förskollärare genom en fokuserad form av intervju.  Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna hade en god förståelse för det interkulturella arbetssättet och använder sig av detta i verksamheten. Dock använde de inte medvetet sitt interkulturella förhållningssätt i planering för den fysiska miljön och dess innehåll. Förskollärarna ansåg trots detta att föremål knutna till barns kulturella bakgrunder skulle kunna vara viktigt för barns utveckling och lärande, vilket även stöds i den forskning som presenteras i denna studie. Det studien utmynnade i var att det interkulturella förhållningssättet kan ses som en förutsättning i arbetet med att skapa ett öppet klimat och en pedagogisk miljö som speglar barns kulturer och som stimulerar till kulturmöten. Det framgick även att kulturella artefakter som speglar barns kulturer i förskolan har betydelse för barns utveckling och lärande.

This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective. The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.

The purpose of this paper is to investigate, analyse and interpret the educational ideals of the ABF (Workers Educational Association) as they are understood by five members within ABF. The paper also examines how the educational ideals are represented in the national guidelines and statues of the ABF. The basic theoretical perspectives are intercultural theory and theories about Bildung and adult liberal education in a multi-cultural pedagogical environment presented by Bernt Gustavsson and Hans Lorentz respectively. The empirical study consists of five semi-structured interviews and a text study of the official documents of the ABF. The data is interpreted with hermeneutic and semiotic tools. Organisational theory focusing on organizational culture has also contributed to the study. The result of the study, when analysed in accordance to the methods, shows mainly four things. Firstly, the educational ideals within the contemporary ABF are the self-educational ideal and the civic educational ideal. Secondly, the analysis of contemporary society identifies social class as the main category of injustice with sex/gender ethnicity, disability, sexuality and age as subcategories. Thirdly, there is a lack of influence for people with a foreign background in the ABF. Fourthly, the ABF can make another world possible if the organisation consciously recruits people with a foreign background, is culturally aware when applying concepts, makes sure that the education emanates from every single participant, fights against stereotypes and builds networks. One of the main conclusions I draw from this study is that popular education within the ABF can promote learning of Intercultural competence but there is an uncertainty about where the organisation will go towards a universalistic or a particularistic direction. There is also a lack of discrepancy between the written policy and the actual practice.

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

It is in a time of changes when the human being mainly seeks for its identity. In today’s globalized and internationalized society where people meet whom belongs to various religions, talks different languages and are carrying on different values and previous experiences. This has resulted in a multiculturalism and diversity in the "Swedish school". As a teacher and pupil in this school of multiculturalism you are daily faced by individuals that either you define yourself as or in relation to. The purpose of my study is for me to show how pupils with foreign background look on the multicultural school, and also how they create their identity in relation to the diversity offered by the school. I visualize in my study which concepts and reasoning the pupils use when they are talking about their school and how they create themselves. The study was based on two "focus group interviews" conducted in a school in a multicultural community in Stockholm. I have through my focus group interviews tried to find answers to how they look at the multicultural school and how they form their identity in relation to each other. The socio-cultural perspective on the teaching is the theoretical basis of the essay. In addition to the socio-cultural perspective I have chosen to bring up three concepts which have been essential for this essay, "multiculturalism/diversity", "ethnicity" and "identity". The pupils who participated in the study is in favor of the multicultural school, where they talk about a friendship above "limits" as nationality and religion, and also a knowledge about their fellow pupils. The identity is formed and adopted to the social context pupils are in, they align who they are after the context they are in. The "Swede" on the other hand, is missing in the multicultural school, where the Swedish language is considered being desirable. The pupils are creating their identity in relation to a "Swedish one".