Syftet med studien är att utifrån de ställda frågeställningarna undersöka hur lärare arbetar med didaktiska utmaningar i ett mångkulturellt klassrum i undervisningen och hur mångkulturaliteten påverkar undervisningen. Det som undersökts är vad för verktyg som behövs för att motarbeta dessa utmaningar lärarna ställs inför. Studien är till för att lyfta vilka utmaningar några verksamma lärare har uppmärksammat, vad som behövs för att förebygga utmaningarna och slutligen ge uppmärksamhet till vad som behövs forskas mer om. Teorin utgår från Martin Bubers dialogfilosofi och hans begrepp jag- du, jag- det, det sociala och det mellanmänskliga. Den valda undersökningsmetoden som används för denna studie är en kvalitativ semi-strukturerad intervjuform, där fokus legat på lärares erfarenheter och reflektioner kring didaktiska utmaningar. Resultatet delades upp i teman där både relation, kommunikation, inkludering, exkludering och mångkulturalitet utgjorde analysen. Slutsatsen visar på betydelsen av hur alla dessa begrepp måste kontinuerligt arbetas med, både i planeringen och i undervisningen.

I Sverige ökar den kulturella mångfalden och den nuvarande Läroplanen för förskolan Lpfö98 (rev. 2016) förespråkar barnens medvetenhet kring sin egna kultur samt andras kulturer. Den nya Läroplanen för förskolan Lpfö18 som träder kraft 1 juli 2019 visar en större medvetenhet kring mångkulturalitet och ett mål i läroplanen är att förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla “sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald [...]” (Lpfö18, s. 14). Utifrån detta undrar vi hur pedagoger kan arbeta i förskolans verksamhet för att utveckla mångkultur som kompetens och för att stärka det mångkulturella i samhället. Vidare vill vi studera om förskolans upptagningsområde kan påverka tolkningen av mångkulturalitet. I denna studie är syftet att skapa inblickar i pedagogers förhållningssätt kring mångkulturalitet i förskolans verksamhet. Hur det arbetas med samt om det skiljer sig något mellan förskolor med olika sammansättningar. Våra tre frågeställningar berör hur pedagoger tolkar mångkulturalitet, hur de praktiserar det samt om det syns någon skillnad i pedagogernas arbetssätt på respektive förskola. Vår studie är gjord genom kvalitativa intervjufrågor med verksamma pedagoger på två förskolor som ligger i olika områden, vilket gör att deras sammansättningar av barngrupper skiljer sig åt. Studien utgår från fyra olika teoretiska begrepp som ses som relevanta kring ämnet: Benedict Andersons föreställda gemenskap samt kulturell identitet, mångkulturalitet och interkulturalitet. Studiens resultat visar på en medvetenhet av att arbeta med mångkulturalitet i förskolan men det finns en viss osäkerhet kring hur arbetet ska utföras. I resultatet synliggjordes att en av förskolorna arbetar med interkulturellt medan den andra arbetar med mångkulturalitet. Utifrån förskolornas förhållningssätt ser vi hur detta skapar olika föreställda gemenskaper.

Samhället förändras ständigt och detta innebär således att nya utmaningar och situationer uppstår i skolan. På grund av globaliseringens höga inverkan flyttar idag människor världen runt, och olika kulturer möts som aldrig förr. Detta kan i sin tur leda till att nya utmaningar uppstår i skolan, men även specifikt för religionsundervisningen. På grund av globala samhällsförändringar, ställs allt högre krav på religionsundervisningen, då det blivit ett allt viktigare ämne för att skapa förståelse och respekt för andra medmänniskors kulturer. Syftet med denna forskningsöversikt är därför främst att identifiera och sammanställa tidigare forskning om vilka utmaningar som lärare kan möta i religionsundervisningen, i det mångkulturella klassrummet. Forskningsöversikten kommer även lyfta tidigare forskning om några didaktiska verktyg som lärare kan arbeta med, ifall utmaningar i religionsundervisningen uppstår. Utifrån inhämtning och analys av forskning har vi kunnat fastställa att utmaningar i religionsundervisningen är något som är vanligt förekommande. Utmaningar som kan uppstå grundar sig ofta i elevens olika attityder gentemot religionsundervisningen, som ofta utmärker sig genom fördomar och kritiska attityder. Utifrån forskning har vi även kunnat se att det finns en tydlig skillnad på elevens attityd gentemot religionsundervisningen, utifrån elevens kulturella bakgrund, medias påverkan, samt lärarens roll i klassrummet. Utifrån forskning om didaktiska verktyg, lyfts främst innebörden och vikten av en interkulturell pedagogik, och studiebesök, som fungerande metoder som kan tillämpas i religionsundervisning (för att kunna arbeta med utmaningarna som kan uppstå i religionsundervisningen). Utifrån forskning som vi undersökt kan vi konstatera att det är en utmaning för lärare att skapa en utvecklande och inkluderande religionsundervisning för alla. Detta arbete visar därför att det är högst relevant att fortsätta undersöka olika didaktiska verktyg som metod, för att kunna säkerställa en likvärdig religionsutbildning för alla elever oavsett kulturell bakgrund.

Denna studie handlar om inskolning av nyanlända barn i Sverige. Vi har intervjuat pedagoger och nyanlända vårdnadshavare för att ta reda på deras erfarenhet inom inskolning. Detta för att få insyn på kommunikationen mellan pedagoger och nyanlända vårdnadshavare inom inskolningar. Vi vill studera detta efter att ha upplevt tuffa inskolningar med nyanlända familjer och noterat att kommunikationen har varit svår på grund av att språket endast finns på vår sida som pedagoger. Den här studien kan bidra till en ökad förståelse och idéer med inskolning av nyanlända familjer på förskolan, samt att dela med sig om sina erfarenheter. För att få djupare förståelse och nå vårt resultat, har vi använt oss avolika forskningsteorier. Vi har valt att fördjupa oss av begreppen kommunikation, kommunikationsstörningar, interkulturalitet och språket.Resultatet av vår intervju visar att vårdnadshavare är nöjda med inskolningen och samarbetet med förskolan trots att de finns brister på kommunikationen. Pedagoger försöker att alltid vara förberedda innan inskolningen för att vårdnadshavarna och deras barn ska känna sig välkomna. / This study is about educating newly arrived children in Sweden. We have interviewed educators and newly arrived caregivers to find out their experience in schooling. This in order to gain insight into the communication between educators and newly arrived caregivers in schools. We want to study this after having had tough training with newly arrived families and noted that communication has been difficult because language is only available on our side as educators. This study can contribute to increased understanding and ideas with the education of newly arrived families at the preschool, and share about their experiences. In order to gain a deeper understanding and achieve our results, we have used apholistic research theories. We have chosen to be ourselves in the concepts of communication, communication disorders, interculturalism and language.The result of our interview shows that custodians are satisfied with the education and cooperation with the preschool, even though they have shortcomings in communication. Educators always try to be prepared before schooling so that the custodians and their children feel welcome.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärarna arbetar med nyanlända barns språkutveckling i förskolan. För att ta reda på förskollärarnas arbetssätt gällande nyanlända barns språkutveckling har sex förskollärare från fem olika förskolor och två olika kommuner intervjuats. Utöver detta har även nyanlända barns samspel med andra barn som har svenska som modersmål och svårigheter som uppstår i kommunikation mellan nyanlända barn och vårdnadshavare undersökts. Det framkom i resultatet att förskollärarna försöker på det bästa sättet att främja nyanlända barns språkutveckling genom att använda sig av olika material såsom sagopåsar, språkpåsar, bokläsning, bilder, TAKK-tecken och AKK kartor. Gällande kommunikationen med nyanlända vårdnadshavare är det av stor vikt att båda förstår varandra så att det inte blir missförstånd använder förskollärarna bilder, Google translate, vikarier som kan vårdnadshavarnas språk samt bokar tolk vid behov. Resultatet har även visat att förskollärarna ser ingen skillnad mellan nyanlända barn och barn med svenskt modersmål. Det som är viktigt enligt förskollärarna är att vara närvarande och utgå från varje enskilt barns behov.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad verksamma lärare på en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhållningssätt kring elevers kunskapsinhämtning baserat på identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju använts som metod. Resultatet visar att lärarna ansåg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar än just jag ämnade fokusera på. Vidare kan det konstateras att lärarna arbetar med identitet men att det är ett mångtydigt begrepp, och kan således tolkas och tillämpas på olika sätt.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker.

Sverige har som en följd av invandring utvecklats till att bli ett mångkulturellt land, vilket ställer krav på människors förmåga att anpassa sig efter varandra. Flertalet av alla barn går idag i förskolan och för många familjer är förskolan den första kontakten med det svenska samhället. Detta ställer krav på förskolans personal att hantera och utveckla strategier kring mottagande och inkludering. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare resonerar kring begreppen integration och kultur samt det egna arbetet med nyanlända barn och vårdnadshavare i förskolan. Examensarbetet har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella och det interkulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på tre förskolor, genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna ser arbetet med nyanlända som en möjlighet att utveckla kunskaper om andra kulturer, vilka kan berika verksamheten. Nyanlända barn betraktas som vilka andra barn som helst och integration anses vara en process som innefattar alla individer. Samverkan och goda relationer till vårdnadshavare är även något förskollärarna talar om. Dock blir det tydligt att det vardagliga mötet kan vara komplext. Förskollärarna menar att de ibland inte känner sig tillräckliga, på grund av språkliga barriärer. Resultatet synliggör att förskolan kan vara en betydelsefull arena för integration.

No description available.

Johansson, André & Lindholm, Tove. Utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. En enkätstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Bakgrund: Vårdcentralen, som är basen av primärvården, är oftast den första kontakten för länsinvånarna vid sjukdom och frågor om hälsa. Vårdcentraler arbetar preventivt med levnadsvanor och har personal med kompetens inom många olika områden. Syfte: Studiens syfte var att undersöka utlandsfödda mäns inställning till mötet med den svenska primärvården. Metod: Datainsamling genomfördes med hjälp av enkäter vilka besvarades av utlandsfödda män i väntrummet på någon av tre olika vårdcentraler belägna i mångkulturella områden i södra Sverige. Resultat: Respondenterna var överlag positiva avseende vårdcentralen, men svagt negativa till väntetiderna. Konklusion: Resultatet i arbetet går inte att generalisera med den population som undersökts på grund av brister i instrumentet och då urvalet var för för litet. / Johansson, André & Lindholm, Tove. Non-native men’s attitude towards encounters with swedish primary health care. A survey study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011Background: Health care centres, which are the foundation of Swedish primary health care, are often the primary alternative for residents concerning illness and health inquiries. Health care centres work in a preventative manner through building healthy lifestyle routines and hiring personnel with a wide range of competence. Aim: The aim of the study was to study non-native men’s attitude towards encounters with Swedish primary health care. Method: The collection of data was produced with the help of questionnaires which were answered by non-native men in waiting rooms at one out of three different health care centres in various areas of southern Sweden. Result: Respondents were generally positive regarding the health care centre, but slightly negative towards waiting times. Conclusion: Results of the study cannot be generalized for the population due to deficiencies in the study instruments and the limited size of the sample.