Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare samt få en djupare förståelse för hur förskollärare arbetar med att skapa bra samverkan. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med förskollärare. Intervjuerna gav mig en uppfattning om de möjligheter samt utmaningar som förskollärarna såg med att skapa en god samverkan. Jag fick även en större förståelse för arbetet med att skapa en god samverkan. I analysarbetet har jag tagit stöd i den sociokulturella teorin och det interkulturella perspektivet med fokus på begreppen: mediering och redskap. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser vikten av att skapa goda relationer med vårdnadshavarna och att vara tydlig i kommunikationen för att skapa en god samverkan. Förskollärarna ser utmaningar i att det kan skapas svårigheter med kommunikationen och problematik när det gäller förskolans rutiner. I kommunikationen använder förskollärarna olika slags hjälpmedel till exempel tolk och översättningsapplikationer. Studien kan förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för de utmaningar som blivande och yrkesverksamma förskollärare ställs inför när det gäller samverkan med flerspråkiga vårdnadshavare. Studien kan också bidra till en större förståelse för hur förskollärare kan arbeta för att skapa en god samverkan.

Studien bestod av en undersökning där syftet var att belysa idrottslärares uppfattningar om hur mångkulturalitet påverkar deras arbete samt de utmaningar som idrottslärare eventuellt möter i simundervisningen på mångkulturella grundskolor. Undersökningen genomfördes i södra Sverige och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med idrottslärare och rektor. Resultatet analyserades utifrån ramfaktorteorin och visade att samtliga påtalar språk och kommunikation som en påverkan i undervisningen men att det finns lösningar, exempelvis att eleverna som talar samma språk hjälper varandra. Utmaningar i simundervisningen ansågs vara att nå målen, vattenvana, kulturella hinder samt föräldrars förståelse. Samtliga respondenter ansåg simundervisningen extra viktig för eleverna då de bott i länder som inte har samma tillgång till sjöar eller hav som Sverige och därför inte har den vanan. Samtliga respondenter anpassade undervisningen och tog hänsyn till de behov och förutsättningar som fanns för att undervisningen ska bli så bra som möjligt för eleverna.

I takt med att globaliseringen blir alltmer omfattande, har många människor valt att röra sig övernationsgränser och i bagaget har de med sig sina religiösa övertygelser. Religion har alltid varit etthett debatterat ämne och det senaste decenniet har ämnet frekvent varit framträdande i media. Detta gör det viktigt att förstå och analysera religiösa fenomen. I ett sekulariserat samhälle med inslag av religiöst mångfald, är utmaningar normala. I denna litteraturöversikt identifieras befintliga utmaningar samt vilka hjälpmedel som lärare kan använda sig utav för att underlätta sin undervisning. Utifrån följande frågeställningar genomförs studien; Hur ser det ut när sekulära värderingar och religiösa övertygelser kolliderar? Förekommer det att elever känner sig felrepresenterade i religionsundervisningen? Vilka hjälmedel finns det för att underlätta inkludering under religionsundervisningen? Studien grundar sig på 10 vetenskapliga studier för att få en insikt i vilka utmaningar som finns inom religionsämnet och vilka verktyg som kan användas för att möta utmaningarna. Slutsatserna visar att det finns ett flertal olika utmaningar inom ämnet. Utmaningarna kan bland annat vara att religionsundervisningen har fått en sekulär prägel som kan skapa en arena där religiösa elever framställs som annorlunda. En annan utmaning är att elever kan bära på fördomar som gör att de har svårt för att relatera till och förstå sig på undervisningen. Ytterligare utmaningar är att man simplifierar och skapar stereotyper som appliceras på utövare av en viss tro, vilket kan öka ignoransen och respektlösheten hos icke-troende för utövarna. Forskningen visar också att det finns olika hjälpmedel som lärare kan tillämpa för att få bukt med utmaningarna. Att undervisa om ett flertal religioner samtidigt, göra studiebesök och utgå från varje individ för att få en mer nyanserad bild av en viss trosuppfattning, gör att man skapar bättre förutsättningar för religionsundervisningen.

Idag kategoriseras den svenska skolan som mångkulturell och flerspråkig vilket ställer nya krav på undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka om och hur flerspråkighet synliggörs i svenskämnets läromedel. Prima Svenska 5 används i skolorna idag och sedan 2015 medan Språket lever! 5 användes mellan 1997 och när Lgr 11 utkom 2011.Läromedlen undersöktes utifrån en komparativ analys som är inspirerad av teorierna flerspråkighet, mångkulturalitet och translanguaging. Resultatet visar att flerspråkighet synliggörs utifrån ett västerländskt perspektiv i läromedlen. Dock förekommer det fler mångkulturella personer i Prima Svenska 5 än Språket lever! 5. Resultatet visade också att läromedlen inte ger förslag på uppgifter som är användbara i ett transspråkande klassrum utan det är något som läraren själv får konstruera. Uppgifter där translanguaging kan användas förekommer därför inte i läromedlen.

Syftet med denna studie har varit att skapa en förståelse och få en bild över hur förskollärare resonerar kring förskolansfostransuppdrag, och de möjligheter och svårigheter som förskollärare möter i förskolan. Studien genomfördes med en kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med nio verksamma förskollärare. I resultatet framgår det hur förskollärarna resonerar kring både möjligheter och svårigheter i arbetet med förskolans fostransuppdrag i dagens mångkulturella samhälle. De intervjuade förskollärarna anser att fostransuppdraget innebär att förmedla de demokratiskta värderingar som står i styrdokumenten, men att det med uppdraget följer vissa utmaningar. Slutsatser vi kommit fram till är att dagens styrdokument ger möjligheter till mer lärande och vidgade perspektiv exempelvis genom barninflytande och demokratisk medborgarfostran. Det har visat sig att mångkulturalitet bidrar med både möjligheter och svårigheter, samt att förskollärare behöver ha ett flexibelt förhållningssätt för att kunna möta alla olikheter som finns på en förskola.

Syftet med denna studie är att undersöka tillvägagångssättet som två grundskollärare har när de undervisar nyanlända elever för att främja deras svenska språkutveckling. Fokus ligger på att öka förståelsen kring de material och metoder som lärarna använder sig av för att undervisa flerspråkiga elever samt betydelsen av samspelet mellan elev och lärare och resterande resurs för att öka elevens motivation för att lära sig ett nytt språk.

Vi har valt att skriva om religion och kultur i förskolan därför att vi är intresserade av begreppens utrymme i förskolan. Under vår utbildning så uppmärksammas dessa ämnen väldigt lite, trots det så finns de formulerade i läroplanen upprepade gånger, vilket vi som förskollärare ska utgå från i vårt arbete. Syfte och frågeställningar är därför utformade efter detta och för att få en inblick i hur arbetet går till. Vi undersökte detta genom intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med olika upptagningsområden och profil. Kulturbegreppet är ett svårdefinierat begrepp som verkar försvåra arbetet med det i förskolan. Av sju förskolor med varierande barngrupper så visar vår empiri på att synliggörandet av olika kulturer inte får något utrymme i någon av utbildningarna. Vad detta beror på ser vi till största del är osäkerhet om huruvida religion ska få belysas men också okunskap både gällande kultur och religion.

Syftet med den här uppsatsen är att identifiera hur lärare i grundskolan, arbetar med demokratiuppdraget i en mångkulturell kontext. Studien ämnar ta reda på hur lärare upplever sitt demokratiuppdrag med tanke på fostran av elever med annan kulturell bakgrund än den svenska. Metoden som använts är kvalitativa, semistrukturerade intervjuermed fenomenologiskt fokus. De tio lärare som har intervjuats till den här studien arbetar alla med mångkulturella elever. Lärarna beskriver olika stödstrukturer och arbetsformer som de använder i arbetet med demokrati rent allmänt.Svårigheter som beskrivs istudien är elever med avvikande värden än de svenska,kulturkrockar samt skillnad i beteenden mellan svenska elever och elever med andraetniciteter. Berikande är att få ta del av andra kulturer.

Syftet med denna studie är att få en inblick i hur föräldrar till nyanlända barn uppfattar sinsituation i samarbete och i mötet med förskolans personal, under förskolans introduktion ur ettinterkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det är fyra föräldrar som har deltagit i vår studieoch dem är alla nyanlända från Syrien. Vi har även intervjuat personal frånFörskoleförvaltningen i samma kommun som studien genomfördes. Resultatet från studienvisar att de flesta föräldrar är nöjda med både introduktionen och samarbetet med förskolanspersonal, det finns de föräldrar som dock som inte har känt sig delaktiga från början på grundav svårigheter med kommunikationen. Studien avlutas med en övergripande diskussion ochförslag på vidare forskning.

This study aims to explore course literature in civic didactics and analyze which aspects of intercultural pedagogical competence are defined in the course material as well as how it could be implemented in civic education. The analysis deconstructs the term 'intercultural pedagogical competence' into two critical understandings: interculturalism and multiculturalism. The study demonstrates both the similarities and critical disparities between interculturalism and multiculturalism, in an attempt to further the understanding of intercultural pedagogical competence. To examine the study objective, the method conducted was qualitative text analysis. The material consisted of six separate publications related to civic didactics chosen from the syllabi of two Swedish university programs for upper-secondary school teachers. Based on a review of the course literature, the results suggest that various aspects related to intercultural pedagogical competence were included in the literature, while not in all of the publications examined. Furthermore, it is suggested by the course literature that intercultural pedagogical competence can be implemented in civic education through critical thinking, democratic education, or by associating the educational content to the students' own experiences.