Det här är en bok om häxkraft Hur du använder eld jord luft vatten för att få det du vill ha Hur du använder stjärnorna tarot händer för se bortom nu Hur du använder blod växter hår för att få kärlek att växa (Det är en bok om häxor månen gudinnor Men framförallt är det en bok om oss)

No description available.

<p>Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.</p>

<p>Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.</p><p>Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.</p><p>Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.</p>

Denna studie är genomförd i Argentina, ”fotbollens land”. Den handlar om en grupp människor som möts en till två gånger per år i vad man kallar Maradonakyrkan för att helga Diego Armando Maradona. Studien genomfördes i form av fältstudier på plats i Argentina med metoder som intervjuer och deltagande observationer. Maradonakyrkan är ett så pass nytt fenomen att inga akademiska texter funnits att tillgå. Begrepp som tas upp och diskuteras är bland andra fanatism och idoldyrkan. En av frågorna som ställs är om Maradonakyrkan kan ses som en religion. Med hjälp av Magnus Engstrands teorier så är resultatet: ja det kan den. Uppsatsen har bidragit till att skänka ljus åt en annars nästan helt okänd religion. Förhoppningen är att den kan leda till att fler undersökningar görs kring förhållandet religion och sport i allmänhet och om Maradonakyrkan i synnerhet.

Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion. Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag. Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.

Volumes 1 and 2 have continuous paging (xiii, 1-423 ; 424-746) / Bibliography: leaves 738-746 / 3 v. : ill ; 30 cm. + 1 microfilm (positive ; 35 mm) / Title page, contents and abstract only. The complete thesis in print form is available from the University Library. / Thesis (Ph.D.)--University of Adelaide, Dept. of English Language and Literature, 1993

Nyhetsmedia har en stor påverkan på samhället, det är till dem vi med största sannolikhet vänder oss till när en stor händelse drabbar oss. Under de senaste åren har nyhetsmedia fått motstå kritik för hur de särbehandlar olika fall och händelser beroende på vem gärningsmannen är. Vi ville utforska om det faktiskt stämde att vita gärningsmän blir klassificerade som psykisk sjuka, när icke-vita gärningsmän blir beskrivna som terrorister. Genom att fokusera på representation, gestaltningsteorin och attributdagordningen utfördes en multimodal analys på Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering kring händelsen i Trollhättan respektive Drottninggatan. Målet var att se om det fanns några tendenser för särbehandling vid rapporteringen och porträtteringen av gärningsmän och deras dåd. Studien gav inte några definitiva resultat, däremot lade vi bland annat märke till att det fanns nyanser i artiklarna som kunde peka på särbehandling. Vi märkte bland annat att porträtteringen av gärningsmännen skilde sig drastiskt, när Rakhmat Akilov beskrivs som den invandrade brutala gärningsmannen med IS-sympatier, gestaltas Anton Lundin Pettersson som den tillbakadragne, svenska killen som tyckte om hårdrock OCH Nazityskland. / The influence news media has on society is huge, we most certainly turn to the news media whenever a big event affects us. For the last couple of years critique has been directed towards the news media concerning the coverage of crime and how some cases get special treatment depending on who the perpetrator is. We wanted to investigate if it actually is true that white criminals get described as ‘mentally ill’, while non white criminals are categorized as ‘terrorists’. By focusing on representation, the Attribute framing theory and the Framing theory, we did a multimodal analysis on the Swedish newspapers Aftonbladet's and Dagens Nyheter’s coverage of the events in Trollhättan and at Drottninggatan. Our goal was to distinguish if there actually are any tendencies for special treatment while covering a case and portraying a perpetrator within the news media. With this study, we weren’t able to come to any conclusions, but the study did show that there were some nuances which pointed towards special treatment in the news articles. For instance we discovered that there were some differences in the portraying of the perpetrators; while Rakhmat Akilov was described as the immigrating veil criminal who shared sympathies with ISIS, Anton Lundin Pettersson was portrayed as the shy guy from Sweden who was passionate about metal AND Nazi Germany.

Cette thèse porte sur l’iconographie des Rois mages du Xe au XIIe siècle à travers l’étude de son adaptation sur supports monumentaux dans l’Occident latin, pour déceler la reformulation du thème dans la « société féodale ». Pour ce faire, le premier fil conducteur est la conception du statut royal qu’acquièrent les Mages de l’Évangéliste Matthieu au Xe siècle, analysée parallèlement à celle de la figure dirigeante élaborée sur cette période et décrite par Marc Bloch dans Les Rois thaumaturges (1924) et par Ernst Kantorowicz dans Les deux corps du Roi (1957). L’optique est de définir la place des nouveaux Rois mages dans les intrications de liens « d’homme à homme » dépeintes par Marc Bloch. Le second est la notion d’espace féodal, étudiée en profondeur par Robert Fossier, autour du concept « d’encellulement », et par Alain Guerreau qui applique cette idée à l’espace sacré. La notion d’espace féodal régit à la fois le corpus des décors étudiés, leur intégration dans l’espace ecclésial et la conception de l’espace iconique lui-même. Une analyse phénoménologique fait ainsi apparaître une figure des personnages dans l’« imaginaire féodal », pleinement investis de la fonction royale et de son aura, trouvant leur place dans un système mental que l’analyse de grands ensembles iconographiques permet de définir. En tant que figures universelles abstraites, les Rois mages forment ainsi une projection claire de l’idée de groupe, modulée selon diverses consciences fédératrices, de sa cellule la plus restreinte à l’universalité chrétienne. / This dissertation deals with the iconography of the Three Kings from the Xth to the XIIth century, by means of a study of its adaptation on monumental decoration in Latin Europe, so as to unravel how it was adapted by feudal society. In order to do so, the first question is that of the new royal status acquired in the Xth century by the Magi from the Gospel of Matthew, analyzed thanks to the concept of “ruler figure” that emerged at the time and was depicted by Marc Bloch in Les Rois thaumaturges (1924) and Ernst Kantorowicz in the The King’s Two Bodies (1957). The aim is to define where the newly defined Three Kings stand in the intricate network of “ties between man and man” theorized by Marc Bloch. The second question is that of the notion of feudal space, studied in depth by Robert Fossier, with his concept of “encellulement” (1982), and Alain Guerreau, who applies this idea to the sacred space. The notion of feudal space informs the corpus of studied pictures, their integration in the ecclesial space and the conception of the iconic space itself. A phenomenological analysis reveals the features of the characters in the “feudal imaginary”, fully invested with their royal function and its aura, and finding their place in a mental system whose mode of functioning can be unveiled thanks to the study of great iconographic sets. Being abstract universal figures, the Three Kings constitute a clear picture of the notion of social group, modulated according to various unifying consciences, from the most basic unit to Christian Holism.

The following essay investigates the artificial magic environment in two fairy tales with similar tropes and themes, to find out if the magic is necessary for the growth of the characters. The ecocritical movement constitutes the essay’s theoretical background in order to shine a light on the physical nature that has been slightly neglected when it comes to discerning the inner nature of the heroines in these stories. By employing theoretical concepts from animal studies, the essay also examines the relationship between animals and humans for the purpose of including the portrayal of animals in an expanded view on nature. The major conclusion of the essay is that magic can both help and hinder the protagonist’s journey to maturity. Furthermore, these fairy tales portray different methods of downgrading animals, but they also challenge an anthropocentric view of the world.