Digitaliseringen av grundskolorna öppnar för breda multimodala möjligheter. Tidigare forskning visar inte hur verksamma svensklärare hanterar multimodala texter i undervisningen för elever i årskurs 4–6. Denna studie berör hur lärare uppfattar multimodala och berättande texter och hur dessa kan vara skrivutvecklande för elever i årskurs 4–6. För att uppfylla syftet med denna studie valdes tematisk analys som metod. Det finns också ett fokus på aktiva svensklärares uppfattningar om att arbeta med multimodala och berättande texter i klassrummet. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar är att när man skapar multimodala och berättande texter måste en interaktion ske. Genom interaktion i klassrummet kommer eleverna att utveckla skrivfärdigheter. Slutsatser som presenteras är att multimodala texter ofta erbjuds via interaktiva medier som YouTube.com. Berättande texter måste produceras med förutbestämd struktur för att kunna bedömas och oavsett vilka texter elever skapar, måste det göras i sammanhang där interaktion ges utrymme. Klassrumsdialogen främjar en berättarglädje. / Primary schools digitalization makes broad multimodal opportunities. Previous research does not illustrate how active teachers who teach the subject Swedish handle multimodal texts in teaching for pupils in grades 4–6. This study illuminates how teachers perceive multimodal and narrative texts and how these texts can develop pupils writing skills in grades 4–6. To fulfill the purpose of this study thematic analysis was chosen as the method. There is also a focus on the conceptions of teachers concerning working with multimodal and narrative texts in the classroom. The result shows that the teachers' conceptions are that when creating multimodal and narrative texts, an interaction needs to happen. Through interaction in the classroom, pupils will develop writing skills. Conclusions presented are that multimodal texts are often offered through interactive media such as YouTube.com. Narrative texts must be produced with predetermined structure to be assessable and regardless of what texts pupils create, it must be done in contexts where interaction is given space. Classroom dialogue promotes pupils to feel a joy in to tell narrative stories.

In this century and the last, serious efforts have been made to digitize the content housed by libraries across the world. In order to open up these volumes to content-based information retrieval, independent elements such as headlines, body text, bylines, images and captions ideally need to be connected semantically as article-level units. To query on facets such as author, section, content type or other metadata, further processing of these documents is required. Even though humans have shown exceptional ability to segment different types of elements into related components, even in languages foreign to them, this task has proven difficult for computers. The challenge of semantic segmentation in newspapers lies in the diversity of the medium: Newspapers have vastly different layouts, covering diverse content, from news articles to ads to weather reports. State-of-the-art object detection and segmentation models have been trained to detect and segment real-world objects. It is not clear whether these architectures can perform equally well when applied to scanned images of printed text. In the domain of newspapers, in addition to the images themselves, we have access to textual information through Optical Character Recognition. The recent progress made in the field of instance segmentation of real-world objects using deep learning techniques begs the question: Can the same methodology be applied in the domain of newspaper articles? In this thesis we investigate one possible approach to encode the textual signal into the image in an attempt to improve performance. Based on newspapers from the National Library of Sweden, we investigate the predictive power of visual and textual features and their capacity to generalize across different typographic designs. Results show impressive mean Average Precision scores (>0:9) for test sets sampled from the same newspaper designs as the training data when using only the image modality. / I detta och det förra århundradet har kraftiga åtaganden gjorts för att digitalisera traditionellt medieinnehåll som tidigare endast tryckts i pappersformat. För att kunna stödja sökningar och fasetter i detta innehåll krävs bearbetning påsemantisk nivå, det vill säga att innehållet styckas upp påartikelnivå, istället för per sida. Trots att människor har lätt att dela upp innehåll påsemantisk nivå, även påett främmande språk, fortsätter arbetet för automatisering av denna uppgift. Utmaningen i att segmentera nyhetsartiklar återfinns i mångfalden av utseende och format. Innehållet är även detta mångfaldigt, där man återfinner allt ifrån faktamässiga artiklar, till debatter, listor av fakta och upplysningar, reklam och väder bland annat. Stora framsteg har gjorts inom djupinlärning just för objektdetektering och semantisk segmentering bara de senaste årtiondet. Frågan vi ställer oss är: Kan samma metodik appliceras inom domänen nyhetsartiklar? Dessa modeller är skapta för att klassificera världsliga ting. I denna domän har vi tillgång till texten och dess koordinater via en potentiellt bristfällig optisk teckenigenkänning. Vi undersöker ett sätt att utnyttja denna textinformation i ett försök att förbättra resultatet i denna specifika domän. Baserat pådata från Kungliga Biblioteket undersöker vi hur väl denna metod lämpar sig för uppstyckandet av innehåll i tidningar längsmed tidsperioder där designen förändrar sig markant. Resultaten visar att Mask R-CNN lämpar sig väl för användning inom domänen nyhetsartikelsegmentering, även utan texten som input till modellen.

Bakgrund I slutet av 2019 började spridningen av SARS-CoV-2 i Kina. För a; förhindrasmi;spridning har myndigheterna i Sverige stå; inför en utmaning a; förmedlakrisinforma<on på e; effek<vt sä;. E; sä; de når många är genomsociala medier där bild och text oTa kombineras för a; förmedla e; budskap.Syfte SyTet är a; analysera hur tre regioner använt Instagram för a; förmedlainforma<on om pandemin <ll sina medborgare, samt vilken strategi somfungerat bäst.Metod Undersökningen använde intervjuer för a; se hur regionerna såg på si; arbeteoch mål med Instagram. DäreTer en enkätundersökning för a; kollamålgruppens aVtyd <ll regionernas inlägg. Inläggen jämfördes även mot enmul$modal analys för a; kunna klassificera och analysera dem.Resultat Undersökningen visade a; regionerna hade olika målgrupper och syTenmed Instagram, och a; de;a speglades i inläggen. Undersökningen visadea; vissa mul<modala u;ryck som kulturella symboler, analy$ska processeroch textuella metafunk$oner kan ha posi<v inverkan på medborgarnas upplevelseav Instagraminläggens informa<onsförmedling. Undersökningen visadeäven a; det är en utmaning för regionerna a; få medborgarna a; viljaläsa hela inläggen. I synnerhet om kulturella symbolerna används på e; felak<gt sä; eller om bildens budskap uppfa;as vara irrelevant. Undersökningenvisade a; regionerna ämnar följa myndigheternas skrivregler mena; det i prak<ken inte all<d uXörs.Slutsatser Undersökningen visade a; vissa mul<modala val kan leda <ll både posi<vaoch nega<va effekter på medborgarnas aVtyder <ll informa<onen som förmedlas.Regionerna behöver vara medvetna om a; inläggens budskap ochhur användandet av kulturella symboler kan ha en nega<v påverkan påmedborgarnas vilja a; ta <ll sig e; inläggs informa<on. / Background At the end of 2019 the spread of the SARS-CoV-2 virus began in China. Inorder to stall the spread of the virus, government agencies in Sweden havefaced a challenge with communica<ng informa<on in an effec<ve way. Oneway to reach a large number of people is through social media.Aim The study analyzed how three local government agencies had used Instagramto convey informa<on about the pandemic to their ci<zens. As well aswhat strategy has worked the best.Method Interviews were conducted in order to find out how the regions saw theirown work and goal with their use of Instagram. To accompany the interviews,an online form was used to pinpoint the target audience's aVtudetowards different types of Instagram posts. Together with a mul<modalanalysis of the posts, a triangula<on of the results was made.Results The strategies, target groups and goals with Instagram varied between theregional government agencies. Certain mul<modal strategies like culturalsymbols, analy<cal processes and textual metafunc<ons can have a posi<veimpact on the ci<zens aVtude towards the posts. It also showed the difficultywith designing informa<on for Instagram in a way that encourages citizensto read the post in its en<rety. This was especially prominent whenusing cultural symbols in a careless way or the message conveyed by theimage was perceived to be irrelevant. Finally, it showed that the local governmentsaim to follow the governmental wri<ng guidelines but don’t alwayssucceed.Conclusions The target audience and purpose of using Instagram varies between the regionalgovernment agencies and this is reflected in their mul<modal execu-<on of Instagram posts. Regional governments need to be aware that themessage of the image and the use of cultural symbols can have a nega<veimpact on the ci<zens' will to understand the content of the post.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka förhållningssätt verksamma lärare har till svenskundervisning som genomförs med estetiska och multimodala lärprocesser inom årskurs 1 – 3. För att ta reda på detta har en kvalitativ intervjustudie utförts, där åtta verksamma lärare deltagit som är aktiva inom skolans verksamhet, årskurs 1–3 och undervisar i ämnet svenska. Intervjuerna utfördes via Zoom på grund av den rådande pandemin. Resultatet av intervjuerna visade en medvetenhet kring estetiska och multimodala lärprocesser hos lärarna. Dock efterlystes tydligare riktlinjer i styrdokumenten kring estetiska och multimodala lärprocesser inom ämnet svenska samt djupare utbildning kring estetiska och multimodala aspekter och lärprocesser inom svenskämnet i grundärarutbildningen. Dessutom visade det sig utifrån intervjuerna att det krävs vissa resurser, fantasi och kunskap för att lärarna ska kunna implementera estetiska och multimodala lärprocesser i sin undervisning. Slutligen ges också exempel på hur lärarna arbetar estetiskt och multimodalt samt förslag på hur framtida forskning kan bedrivas. / The main purpose of this particular study was to examine what attitudes teachers have towards teaching Swedish using both aesthetical and multimodal methods. To formulate a conclusion a qualitative interview was conducted. Eight teachers were selected and chose to participate. All of the teachers are active in their school ́s activities and teach Swedish in grades 1–3. These interviews were conducted via Zoom due to the current prevailing pandemic. The result of these conducted interviews shows that the teachers have knowledge about both aesthetic and multimodal learning processes. However, based on the gathered information, it also reveals a need to for clearer guidelines outlined in the governing documents regarding both aesthetic and multimodal learning practices. In addition, the interview process showed that certain resources, imagination and a knowledge base are required for these teachers in order to implement both aesthetic and multimodal methods in their teaching practices. Several examples are given of how the teachers employ both aesthetically and multimodal methods. Finally, the study presents ideas for future research in this field.

Denna studie undersöker hur äldre kvinnor representeras i Lindex och Cellbes reklam. Äldre får sällan synas i reklam och därmed underrepresenteras en stor del av Sveriges befolkning. Lindex och Cellbes är två svenska modeföretag som strävar efter att vara både socialt hållbara och inkluderande. De båda företagen inkluderar även äldre kvinnor i sina reklamkampanjer och uppfyller därmed uppsatsens urvalskrav. En analys genomförs på textuellt och visuellt material, där vi granskar hur äldre kvinnor representeras och konstaterar vilka stereotyper som förekommer i kampanjerna. Vidare analyseras företagens hållbarhetsbeskrivningar, för att sedan ha möjlighet att dra slutsatser om social hållbarhet uppnås i respektive reklamkampanj. Uppsatsen utgår från teorierna och begreppen social hållbarhet, ålderism, representationsteorin och stereotyper. Vi använder oss av metoden multimodal diskursanalys, vilket hjälper oss att synliggöra både underliggande och uppenbara diskurser. Ålderism är den diskurs som ligger i fokus och behandlas genomgående i arbetet. Resultatet visar att Lindex och Cellbes är delvis socialt hållbara och inkluderande gällande äldre kvinnor. Inkluderandet av den äldre kvinnan påvisar en positiv jämlikhetsdiskurs, medan själva representationen av den äldre kvinnan tyder på att underliggande ålderism upprätthålls. Åldersdiskriminering påvisas främst på så sätt att den äldre kvinnan generellt sett framställs med en strävan att efterlikna den yngre kvinnliga stereotypen. Föryngringsknepen kan däremot även innebära att företagen gör ett försök att vända på stereotyperna och visa att även äldre kvinnor kan vilja bry sig om sitt utseende. Analysens resultat visar också att det finns en avsaknad av medelålderskvinnan hos Lindex och en avsaknad av mångfald hos Cellbes. Detta gör att företagens hållbarhetsbeskrivningar inte återspeglas helt i deras reklamkampanjer. / This study research how older women are represented in Lindex and Cellbes advertisements. Older people are rarely seen in advertising and thus a large part of Sweden’s population is underrepresented. Lindex and Cellbes are two Swedish fashion companies striving to be both socially sustainable and inclusive. The two companies also include older women in their advertisement campaigns and therefore meet the thesis' sampling requirements. An analysis is performed on textual and visual material, where we analyze how older women are represented and conclude what stereotypes exist in the campaigns. Further, an examination of the companies' sustainability descriptions is made to conclude whether social sustainability is achieved in each campaign. The thesis is based on the theories and concepts of social sustainability, ageism, the theory of representation, and stereotypes. We use the method multimodal discourse analysis, which helps us visualize both underlying and obvious discourses. Ageism is the discourse in focus and is described throughout the paper. Findings indicate that Lindex and Cellbes are partly socially sustainable and inclusive regarding older women. The inclusion of the older woman shows a positive discourse of equality, while the very representation of the older woman indicates that underlying ageism is maintained. Age discrimination is mainly demonstrated in such a way that the older woman is generally portrayed with an effort to pursue the younger female stereotype. To be portrayed as younger can also mean that the companies try to reverse the stereotypes, showing that also older women may want to care about their appearance. Findings also indicate that there is a lack of middle-aged women at Lindex and a lack of diversity at Cellbes. This means that the companies' sustainability descriptions are not fully reflected in their advertisement campaigns.

Studien ”När den anklagade blir till offer” ämnar belysa och problematisera mediernas roll när det gäller representationen av sexualbrottsanklagelser. Medierna kan ha potentialen att påverka den allmänna opinionen om sexualbrott och det är därmed viktigt att uppmärksamma hur representationer förmedlas. Studien undersöker olika diskurser och myter i dokumentären Persona non grata som skildrar Soran Ismails mediala och personliga fall efter de våldtäktsanklagelser han mottog under 2017. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån representationsteorin, genus och könsmaktsordningen samt våldtäktsmyter. I vår analys har metoden multimodal kritisk diskursanalys använts tillsammans med analysverktygen lexikala val, attribut och scenmiljö, sociala aktörer samt kategoriseringar inom våldtäktsmyter. Analysen resulterade i att vi kunde utläsa tre diskursiva teman som bidrog till en ojämlik representation av sexualbrottsanklagelser i dokumentären, där offrens perspektiv uteslöts. Resultatet visade att den anklagade porträtteras som offer genom de sociala aktörernas roller, samt i de kommunikativa valen när han bemöter anklagelserna. Vi fann även flera våldtäktsmyter som bidrar till hur den anklagade representeras i dokumentären — 1) Förövare utgörs enbart av enstöringar, 2) Förövare utgörs endast av underklass, 3) Förövaren är motiverad av lust, 4) Våldtäkt är lika med sex, och 5) Kvinnor använder våldtäktsanklagelser för att få uppmärksamhet. / The study "When the accused turns into the victim" intends to shed light on and problematize the media's role in the representation of sexual crime allegations. Media may have the potential to influence public opinion on sexual crime and it is therefore important to pay attention to how representations are conveyed. This study examines various discourses and myths in the documentary Persona non grata which portrays Soran Ismail's medial and personal collapse after the rape allegations he received in 2017. The study's theoretical framework is based on representation theory, gender studies and gender power structures, and rape myths. In the analysis, the method multimodal critical discourse analysis has been used together with the analysis tools lexical choices, attributes and stage environment, social actors, and categories within rape myths. The analysis resulted in three discursive themes that contributed to an unequal representation of sexual crime allegations in the documentary, where the victims' perspectives were excluded. The results showed that the accused is portrayed as a victim through the roles of the social actors, as well as in the communicative choices when responding to the accusations. Several rape myths were found that contribute to how the accused is represented in the documentary - 1) The perpetrator consists only of solitary confinement, 2) The perpetrator consists only of the underclass, 3) The perpetrator is motivated by lust, 4) Rape is equal to sex, and 5) Women uses rape allegations to get attention.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare talar om sitt sätt att designa undervisning i förskolan för att alla barn ska erbjudas förutsättningar att delta, kommunicera och skapa mening i sina lärprocesser. Studien har som utgångspunkt att bidra med kunskap om vilka resurser förskollärare använder i sin undervisning för att kunna erbjuda alla barn meningsskapande och kommunikation. I studien har en kvalitativ ansats använts som metod, vilket innebär att data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan har analyserats utifrån ett multimodalt och designorienterat perspektiv. Medverkande i studien är sex förskollärare från totalt tre olika förskolor. I resultatet framkommer det att de didaktiska frågorna, barnens intresse samt mindre barngrupper är en utgångspunkt i hur förskollärare väljer att designa undervisning. Resultatet visar även att bild, tecken och material samt utformandet av miljön ses som viktiga resurser för att förskollärare ska kunna erbjuda alla barn förutsättningar för kommunikation och meningsskapande. / The aim of this study is to investigate how preschool teachers talk about their ways of design for education in preschool to offer all children the opportunity to participate, communicate and create meaning in their learning processes. The starting point of this study is to contribute knowledge about which resources preschool teachers use in their teaching to be able to offer all children meaning-making and communication. The study is based on a qualitative approach, which means that data have been collected through semi-structured interviews and have been analyzed from a multimodal and design-oriented perspective. Participating in the study are six preschool teachers from three different preschools. The results show that the didactic questions, children’s own interests and smaller groups of children are a starting point in how preschool teachers choose to design for teaching. The results also show that pictures, signs and materials as well as the design of the environment are seen as important resources for preschool teachers to be able to offer all children opportunity for communication and meaning-making.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares användning av bilder i undervisningen till lärare och andra pedagoger. Studien utgår från två frågeställningar: Vilka uttryckta skäl har lärare för användningen av bilder i undervisningen utifrån intervjuer? och På vilka sätt använder lärare bilder i undervisningen utifrån observationer? Studiens metod är semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer och observationer av totalt sex lärare. Utifrån två teoretiska perspektiv, fenomenografiskt perspektiv och multimodal teori, har lärares bildanvändning undersökts. Resultatet visar att lärares användning av bilder i undervisningen har haft ett framgångsrikt resultat men att det också finns brister. Lärarna uttrycker att det bidrar med ett förtydligande av innehållet och är intresseskapande. De använder varierade typer av bilder såsom tecknade och google bilder, egenmålade bilder samt bild i kombination med text men det poängteras att användningen av fel bilder kan bli vilseledande. Alla lärarna använder bildprogram men saknar mer verklighetstrogna bilder. Lärarna har olika nivå av förkunskap inom bildanvändning men påstår att de fått mer kompetens genom att arbeta som verksam lärare. / The purpose of the study is to contribute with increased knowledge about teachers use of pictures in teaching for teachers and other educators. The study is based on two questions: What expressed reasons do teachers have for the use of pictures in teaching based on interviews? and In what ways does teachers use pictures in teaching based on observations? The method of the study is semi-structured interviews and observations. The results are based on semi-structured interviews and observations by a total of six teachers. From two theoretical perspectives, phenomenographic perspective and multimodal theory, teachers' use of pictures in education has been investigated. The results show that teachers' use of pictures in teaching has had a successful result, but that there are also shortcomings. The teachers express that it contributes with a clarification of the content and that it makes a creation of interest. They use varied types of pictures such as cartoon and google images, self-painted images and images in combination with text, but it is pointed out that the use of the wrong pictures can be misleading. All teachers use picture programs but prefer more realistic pictures. The teachers have different levels of prior knowledge in use of pictures, but express that they have gained more competence by working as active teachers.

The Swedish television game show series På spåret has aired since 1987. Participation in På spåret has been connected to prestige and status, where a display of knowledge is seen as admirable, but unsuccessful performances are stigmatized. This is a possible result of the television show’s representations of cultural capital. The aim of this study is to examine how cultural capital is represented in På spåret, and how these representations have changed over time. The study is grounded in Pierre Bourdieu’s concept of embodied, objectified, and institutionalized cultural capital. Furthermore, Stuart Hall and Roland Barthes are used to explain representations in media and their meaning. A multimodal critical discourse analysis was used on three episodes from three seasons: 1987, 2004/2005 and 2022/2023. The analysis concerned linguistic aspects, where connotations, modality and authority were analyzed, as well as visual aspects, where objects and settings were examined through the lens of denotation and connotation. It was found that both linguistic and visual aspects mattered in the representation of cultural capital. The linguistic aspects mostly concerned words with connotations to formal situations or knowledge, and expressions of authority through knowledge, while the visual aspects included pictures of architecture and art or objects such as books and clothing. Some representations changed over time, primarily the studio and the tonality, as well as the distance between audience and participants which increased throughout the seasons. The study provides a new perspective on cultural capital in television and shows how television affects power relations and symbolic violence.

The thesis project concerns the development and evaluation of a real-time music visualization system aimed at creating a multi-modal perceptual experience of music emotions. The purpose of the project is to provide singers with real-time visual feedback on their singing, to enhance their expression of emotions in the music. Built upon results from previous studies on emotional expression in music, crossmodal correspondences, and associations among sound, shape, color, and emotions, a singing voice visualization system is proposed that generates real-time graphics to reflect the emotional expression in the input singing in an intuitive fashion. A mapping between musical and visual features was established and tested within a user study regarding the setting of its polarities. The singing voice visualization system was developed as as a software system that runs on personal computers, utilizing Pure Data and Unity. This implementation allows for instantaneous feedback to the user during their singing. The mapping was evaluated in a user study, where participants engage in expressive singing to test the system,in order to assess the meaningfulness of the visual feedback and the effectiveness of the mapping, as well as the impact of the polarity. The results show that color as a strong visual cue of emotional expression provided meaningful information on some participants’ expression of typical happiness and sadness. Other cues of the visual feedback possibly enhanced some participants’ emotional expression of singing in an indirect way. The polarity had a noticeable impact on the perception of the visual feedback. The current study is limited by the reliability of the techniques used for the extracting acoustic features from real-time singing, particularly in the detection of attack speed. The evaluation were limited by the broad definition of one of the research questions. The findings of this study suggest potential applications for the singing voice visualization system in fields of music education, art, and entertainment. Additionally, the research highlights the need for further exploration and refinement in the design of the mapping and the evaluation methodology. / Avhandlingsprojektet handlar om utveckling och utvärdering av ett realtidssystem för musikvisualisering som syftar till att skapa en multimodal perceptuell upplevelse av musikkänslor. Syftet med projektet är att ge sångare visuell feedback i realtid på deras sång, för att förstärka deras uttryck av känslor i musiken. Med utgångspunkt i resultat från tidigare studier om känslouttryck i musik, korsmodala korrespondenser och associationer mellan ljud, form, färg och känslor, föreslås ett visualiseringssystem för sångstämmor som genererar realtidsgrafik för att på ett intuitivt sätt återspegla känslouttrycket i den inmatade sången. En mappning mellan musikaliska och visuella funktioner etablerades och testades i en användarstudie avseende inställningen av dess polariteter. Visualiseringssystemet för sångröst utvecklades som ett mjukvarusystem som körs på persondatorer med Pure Data och Unity. Denna implementering möjliggör omedelbar feedback till användaren under dennes sång. Kartläggningen utvärderades i en användarstudie, där deltagarna fick sjunga uttrycksfullt för att testa systemet, för att bedöma meningsfullheten i den visuella feedbacken och kartläggningens effektivitet, samt polaritetens inverkan. Resultaten visar att färg som en stark visuell signal för känslomässiga uttryck gav meningsfull information om vissa deltagares uttryck av typisk lycka och sorg. Andra ledtrådar i den visuella återkopplingen förstärkte möjligen vissa deltagares känslomässiga uttryck av sång på ett indirekt sätt. Polariteten hade en märkbar inverkan på uppfattningen av den visuella feedbacken. Den aktuella studien begränsas av tillförlitligheten hos de tekniker som används för att extrahera akustiska egenskaper från sång i realtid, särskilt när det gäller att upptäcka attackhastighet. Utvärderingen begränsades av den breda definitionen av en av forskningsfrågorna. Resultaten av denna studie visar på potentiella tillämpningar för visualiseringssystemet för sångröster inom musikutbildning, konst och underhållning. Dessutom belyser forskningen behovet av ytterligare utforskning och förfining av kartläggningens utformning och utvärderingsmetodiken.