Background The aim of palliative care is to ease suffering and facilitate quality of life for patients with progressive or terminal disease or injury. This form of care is described as a meaningful part of person-centered healthcare with the objective is to ease physical, psychological, spiritual and social suffering. The palliative care approach includes competent assessments from the patient’s physical, psychological, existential and social perspective to enable a worthy life with best possible quality of life until death. Patients in need of palliative care often suffer from symptoms that are difficult to treat with standard pharmacological means. At the same time, palliative caregivers report moral stress as good care cannot be given to the desired extent. Therefore, there is a requirement of complementary treatment methods within palliative care. Aim The aim of this study was to explore the palliative care patients' experiences with music therapy and the effects of this treatment. Method This study was accomplished as a non-systematic review article with implementation of the systematic method. The results of this literature review was based on 15 scientific articles with quantitative, qualitative and mix-method design. Articles relevant to this study were quality-reviewed according to the Sophiahemmet University assessment basis for quality review for scientific classification of articles. The analyzed content was synthesized in five main categories. Results Five main categories and ten subcategories were examined in this study. Results of this study demonstrated that the majority of the participants who received music therapy interventions experienced a pain relieving effect. This study also demonstrated that music therapy facilitates the experience of well-being, relaxation and reduced psychological suffering. Majority of the patients who received music therapy described positive emotions, meanwhile music therapy could in some cases contribute to thoughts about illness and the loss of autonomy which could lead to anxiety. Simultaneously, some patients found music therapy to reduce anxiety and experienced facilitated spiritual well-being. Overall, the music therapy had a high acceptance rate and comparatively few side effects. Conclusions This study displayed that the majority of the palliative care patients acquired positiveexperiences with music therapy related to physical, psychological, existential and social health. / Bakgrund Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitetet för patienter med progressiv eller obotlig sjukdom och/eller skada. Vårdformen beskrivs som en betydelsefull del av personcentrerad hälso- och sjukvård eftersom målet var att minska på hälso-relaterat lidande såväl fysiskt, psykiskt, andligt och socialt. Inom det palliativa förhållningssättet ingår det att utföra kompetenta bedömningar utifrån patientens fysiska, psykologiska, existentiella och sociala perspektiv för att möjliggöra ett värdigt liv med bästa möjliga livskvalitet till livets slut. Patienter som har behov av palliativ vård har symtom som kan vara svårbehandlade med standardiserade farmakologiska medel. Samtidigt uttrycker palliativ vårdpersonal en moralisk stress över att god vård inte kan ges i den utsträckning som önskas. Därmed finns ett behov av komplementära behandlingsmetoder inom den palliativa vården. Syfte Syftet var att undersöka palliativa patienters upplevelser och effekterna av musikterapi. Metod Denna litteraturstudie utfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt med en systematisk metod. Litteratursökningen baserades på 15 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ design. Valda artiklar kvalitetgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Innehållet analyserades och sammanställdes i fem huvudkategorier. Resultat Fem huvudkategorier samt tio underkategorier undersöktes i föreliggande studie. Resultatet visade på att majoriteten av patienter som erhöll musikterapi upplevde en smärtlindrande verkan. Det visade även på att musikterapi främjade upplevelsen av välbefinnande, avslappning och kunde bidra till minskat psykiskt lidande. Majoriteten av patienter som erhöll musikterapi beskrev positiva känslor, men musikterapi kunde också bidra till tankar på sjukdom och patientens förlust av autonomi vilket kunde leda till ökad ångest. Samtidigt kunde andra patienter uppleva musikterapi som ångestlindrande och att den hade en främjande inverkan på det spirituella välbefinnandet. Överlag hade musikterapin en hög acceptans med förhållandevis få biverkningar. Slutsats Föreliggande studie visade på att majoriteten av palliativa patienter erhöll positiva upplevelser av musikterapi kopplat till fysiska, psykiska, existentiella och sociala hälsan.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka musiklärares uppfattningar av hur musik kan användas som ett redskap för att utveckla det svenska språket hos barn och unga i grundskolan, samt vilka samverkande faktorer de uppfattar finns mellan språket och musiken. Intresset är att belysa musikens möjliga användningsområden utöver ordinarie musikundervisning och att diskutera musikämnets förutsättningar i skolan. Tidigare forskning och bakgrundslitteratur belyser dels andra sammanhang där musik har använts för olika syften, såsom i ett terapeutiskt sammanhang genom musikterapi, dels språkets och musikens likheter och samverkande faktorer. Tidigare forskning visar även användningsområden av musik i bland annat förskoleverksamheten samt hur musik kan användas som språkutvecklande redskap genom exempelvis sång, rytmträning och i samspel med andra. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra musiklärare med erfarenhet inom både musikpedagogik och språklig utveckling intervjuas. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att det finns många olika sätt att använda sång och musik på för att utveckla flera olika delar av språket, samt att det finns flera samverkande faktorer mellan musik och språk som kan främja språkutvecklingen och verka språkstimulerande. Det framkommer i resultatet att sång och musik kan främja språkutvecklingen genom att användas till att träna på dels betoningar, stavelsesegmentering, språkljud, med mera, samt för att lära in nya ord och begrepp. Resultatet visar även att lustfyllda musikaktiviteter som bygger på samspel och delaktighet kan stimulera och främja språkutvecklingen. Resultatet genomlyses av det sociokulturella perspektivet vilket betonar vikten av lärande och utveckling i en social kontext där gemenskap, samspel och lustfyllda musikaktiviteter kan fungera som språkutvecklande redskap. Avslutningsvis förs en diskussion som kopplar ihop resultatet med tidigare forskning och bakgrundslitteratur. / The aim of the present study is to investigate music teachers' perceptions of how music can be used as a tool for developing the Swedish language in children and young people in the school environment, as well as what interacting factors they perceive exist between language and music. The interest is to highlight the possible uses of music in addition to regular music education and to discuss the conditions for the subject of music in school. Previous research and background literature shed light on other contexts where music has been used for various purposes, such as in a therapeutic context through music therapy, as well as the similarities and interacting factors of language and music. Previous research also shows how music is used in for example preschool activities, as well as how music can be used as a language development tool through, for example, singing, rhythm training and in interaction with others. The study is a qualitative interview study where four music teachers with experience in both music education and linguistic development are interviewed. The study is based on a socio-cultural perspective. The results show that there are many different ways to use singing and music to develop several different parts of the language, and that there are several interacting factors between music and language that can promote linguistic development and have a stimulating effect on the use of the language. It appears in the results that singing and music can promote language development by being used to practice emphasis, syllable segmentation, language sounds, and more, as well as to learn new words and concepts. The results also show that fun-filled music activities based on interaction and participation can stimulate and promote linguistic development. The socio-cultural perspective emphasizes the importance of learning and development in a social context where fellowship, interaction and fun-filled music activities can serve as language-developing tools. Finally, the discussion connects the results with previous research and background literature.

The author examined current literature supporting the use of innovative, music-based interventions to support young children with autism spectrum disorder and other developmental disabilities engage in the things that they want, need, and desire to do. The author introduced Song-based Interventions for Navigating Gains in Occupational Therapy (SING-OT), as an innovative, music-based educational intervention program designed to support the engagement, participation, and performance needs of young children with disabilities. SING-OT uses an evidenced-supported, client-centered, and interests and strengths-driven approach. This proposed multi-phase program focuses on improving knowledge on the literature connecting evidence to song-based interventions and providing access to uniquely composed, occupation-inspired songs, that support children’s performance and participation needs. Additionally, conducting an initial feasibility study that assesses the effectiveness of task completion in a common personal hygiene and grooming task within the preschool setting was recommended. Future developments extend to improving caregiver health and wellness outcomes through training opportunities. The author provided a comprehensive program evaluation plan that highlights key stakeholders, a proposal for a single-subject study design, and implications of the program. The SING-OT program can be utilized as (1) an additional intervention tool for practicing occupational therapy practitioners and other professionals, (2) an avenue for interprofessional collaboration, and (3) a vehicle for improving the occupational performance outcomes among young children with disabilities.

The purpose of this integrative review was to examine the effects of music therapy, a complementary intervention, on individuals with dementia. Peer-reviewed journals were retrieved from MEDLINE, CINAHL, CINAHL Plus with Full Text, Cochrane Central Register of Controlled Trials, Music Index to evaluate their relevance to music therapy use in people diagnosed with dementia. English and Spanish-language research articles published from 2000-2017 were included for the review (n=15). The literature indicates the use of music therapy as an adjuvant therapy for the treatment of dementia in older adults may be beneficial in decreasing symptoms of aggression, anxiety, agitation and depression. Music therapy is used in varying settings, but more specifically in long term care facilities. This complementary therapy enhances the quality of life in persons with dementia and facilitates empathetic relationships between residents and the staff.The literature indicates that music therapy, involving singing, listening to music, music and movement, when performed by a certified music therapist can have beneficial effects for people with dementia, especially when pharmacological treatments alone do manage symptoms associated with this disorder. Implications for nursing practice, education, policy and research are discussed along with study limitations.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Äldre män har det högsta suicidtalet av alla invånare i Sverige enligt folkhälsomyndighetens rapport om psykisk ohälsa och depression (Folkhälsomyndigheten, 2023). Äldre män är därför också färre än kvinnor på äldreboenden. Lindblad (2021) menar även att äldre män har ett motstånd mot att tala om sina känslor eller känsliga ämnen som till exempel motgångar eller sorger på grund av maskulinitetsnormer, vilket kan ge dessa män depression och psykisk ohälsa. Syftet med föreliggande studie är därför att belysa på vilka sätt som musikterapi kan bidra till psykisk hälsa för en grupp män på ett äldreboende. Forskningsfrågan är: Vilka aspekter av identitet blir synliga i de äldre männens användning av, och diskussioner kring musik? Studien utgörs av en kvalitativ fallstudie där tematisk analys använts som analysmetod. I resultatet presenteras tre teman: Livsomställning, Musiken i identiteten och Musiken som gemensam identitet. Dessa tre teman innehåller i sin tur en rad underteman. I diskussionen behandlas frågor om återvunnen identitet med musik, mäns känslor och musik, livet, döden och musiken på ett äldreboende. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om studiens betydelse och ger även några förslag på fortsatt forskning. / Older men have the highest suicide rate of all demographic groups in Sweden (Folkhälsomyndigheten, 2023). Consequently, older men are also fewer in number than women in eldercare facilities. Lindblad (2021) argues that older men, in addition to this, exhibit resistance towards discussing their emotions or topics related to sensitive subjects such as setbacks or sorrows due to masculine norms, resulting in depression and mental health issues. The aim of the present studie is therefore to illuminate the ways in which music therapy can contribute to the mental health of a group of men in an eldercare facility. The research question is: What aspects of identity become visible in the older men's use of, and discourse about, music? The study consists of a qualitative case studie in which thematic analysis has been employed as the analytical method. The results present three themes: Life adjustment, Music in identity and Music as mutual identity. These three themes, in turn, encompass a range of sub themes. The discussion addresses issues of reclaimed identity through music; men's emotions and music; life, death, and music in an eldercare facility. The thesis concludes with reflections on the significance of the study and offers some suggestions for further research.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer belysa musikens plats i musikterapeutisk traumabehandling. Tolkning av intervjumaterial har skett genom ett hermeneutiskt teoretiskt perspektiv. I bakgrunden presenteras litteratur och studier inom ämnesområdet musikterapi och trauma. I resultatet presenteras det tre teman som växt fram under intervjuerna: hur musiken kan vara hjälpsam vid musikterapeutisk traumabehandling, vilka musikterapeutiska arbetssätt och metoder musikterapeuter använder samt vilka terapeutiska kunskaper musikterapeuter besitter och utövar som möjliggör behandling. I diskussionen framkommer att resultat stärks av tidigare forskning och litteratur i ämnesområdet. / This thesis sheds light on the place of music in the treatment of trauma through music therapy. Qualitative interviews were conducted and interpreted through a hermeneutic theoretical perspective. Articles and prior research in music therapy and trauma are presented in the background chapter. In the results chapter three themes that emerged from the interviews are presented: ways in which music can be helpful in the treatment of trauma through music therapy, which music therapy methods are used by music therapists treating trauma as well as what type of therapeutic knowledge music therapists master to enable treatment. In the discussion chapter, the results from this study are supported by previous research and literature in the field.