Fallstudiens syfte är att studera ett fallföretags produktionsprocess samt deras materialförsörjning för att få en bättre uppfattning om vilka faktorer som påverkar effektiviteten. Målet är att leverera en layout som ska leda till att upplärningsprocessen blir kortare, att flexibiliteten ökar samt att man får en taktad produktion. Teori och insamlad empirisk data har analyserats noggrant för att komma fram till en slutsats och för att kunna ge rekommendationer på eventuella förbättringsmöjligheter till fallföretaget. Både för och nackdelar till rekommendationerna har diskuterats för att de skulle bli så relevanta som möjligt för fallföretaget.

Ökad konkurrens i den svenska tillverkningsindustrin tvingar företag att effektivisera sina processer för att överleva. Det krävs att verksamheter organiseras utifrån kundernas behov för att möta de ökade kraven. Kunderna förväntar sig inte bara ett konkurrenskraftigt pris utan även hög kvalitet, leveransförmåga och flexibilitet.   Syftet med studien var att kartlägga ett företags logistikflöde från order till leverans. Detta för att kunna identifiera påverkande aktiviteter och ta fram eventuella förbättringsförslag till materialförsörjningen med hänsyn till lönsamhet. Genom att analysera och jämföra empirisk data med det teoretiska ramverket kunde samband dras mellan materialförsörjningsaktiviteter och kostnader. Resultatet visar att aktiviteter kring materialförsörjningen är de mest kritiska och har högst påverkan på kostnader. Vidare påverkar den bristande materialförsörjningen produktionen på Groth Kaross genom att ge upphov till extra resurser och kostnader som försämrar verksamhetens lönsamhet.

Syfte – Syfte med detta arbete är att undersöka vilka materialförsörjningsprinciper i en monteringshall kan ge ett effektivare och säkrare arbetssätt samt minskad resursåtgång. För att kunna besvara syftet har det brutits ned till två problemfrågor: 1. Vilka materialförsörjningsprinciper vid monteringsverksamhet skulle kunna effektivisera monteringen? 2. Hur stora är besparingarna för de föreslagna materialförsörjningsprinciperna? Metod – För att uppfylla studiens syfte utfördes en fallstudie på Proton Lighting AB i Värnamo. Med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentstudier samlades in empirisk data, som har analyserats och tolkats gentemot teori, som samlades in via litteraturstudie. Analys av data har genererat studiens resultat. Resultat – Materialförsörjningsprinciper som föreslås till en monteringshall är kittning, kontinuerligt försörjning, batchning och supermarket ihop med dragtruck som resulterar minskning av personalbehov vilket beräknades att spara upp till 27 000 kr/vecka. Föreslagna materialförsörjningsprinciperna tillför behov till layoutförändringar. Förslag är att skaffa FIFU-banor, kanbansystem och dragtruck så att ett effektivt arbetssätt och materialhanteringsprocess kan uppnås. Att föra ihop två monteringshallar ger företaget en tom golvyta så att den gemensamma hallen kan används på ett optimalt sätt, materialförsörjning sker i en monteringshall och anställda känner gemenskap. Genom att skapa mellanlager minskas trucktransporterna i arbetsområdet, samt att de sparar tid då den långa transportsträckan och inplastningen av pallar försvinner. Implikationer – Inom denna studie framgår det att besparingar kan uppnås i en monteringshall med de föreslagna materialförsörjningsprinciperna som utgår från Lean-principer. Begränsningar – Det finns inte så många specifika artiklar eller många andra som skriver om materialförsörjningsprinciper i en monteringshall då lyfts värde av denna rapport. Under studie visade sig att tiden inte räckte till för att utföra undersökningar gällande provstationer därmed bestämdes det att utelämna utmaningar över provstationer i denna studie. Nyckelord – Logistik, materialförsörjning, materialhantering, Lean Production / Purpose – Purpose of this work is to examine which material supply policies in an assembly can provide a more efficient and safer working and reduced resource consumption. In order to answer the purpose, it has been broken down to the two following questions: Which material supply policies in the assembly could make more efficiency of the assembly? How large are the savings of the proposed material supply principles? Method – To fulfill the purpose of the study, a case study was performed at Proton Lighting AB in Värnamo. With the help of interviews, observations and document studies, empirical data was collected wich has been analyzed and interpreted against the theory which was collected through literature. Analysis of the data has been generated to the study’s result. Findings – Material supply principles which is proposed in an assembly is kitting, continuous supply, batching and supermarket together with the tow truck which would result reduction of personnel which was calculated to save up to 27 000 SEK/week. Suggested materials supply principles bring needs to layout changes. The proposal is to get FIFO-racks, kanban systems and towing trucks so that effective methods and materials handling process can be achieved. Bringing together two assembly halls gives the company an empty hall and the other hall can be used at maximum way, material supply occurs in one assembly hall and employees feel community. By creating the inventory reduces truck transportation in the work area and saves time when the long transportation distance and pallets wrapping disappear. Implications – In this study, it appears that with one assembly hall, savings can be achieved with the proposed material supply principles based on Lean principles. Limitations – There are not many specific articles or many others that write about material supply policies in an assembly hall which lifts the value of this report. The study showed that the time was not enough to carry out studies on the test stations thus it was decided to omit the challenge of test stations in this study. Keywords – Logistics, supply chain, materials management, Lean Production

Proton Lighting AB tillverkar professionell belysning för skola, industri, butiker och offentliga miljöer. Proton Lighting har en årlig tillverkning av 400 000 armaturer i sin fabrik i Värnamo. En ökad global konkurrens medför ökad prispress, samtidigt som Proton Lighting önskar vara flexibla mot sina kunder och erbjuda konkurrenskraftiga leveranstider. För att öka sin konkurrenskraft på marknaden undersöker Proton Lighting möjligheterna till en effektivisering av monteringsprocessen. Monteringen av armaturer utförs idag av montörer självständigt vid enskilda monteringsbänkar. Armaturerna monteras och färdigställs till största del i en sekvens, av en och samma montör. Samarbete och interaktion mellan montörer är minimalt med nuvarande arbetssätt och kompentensvariationer är påtagliga. Montörerna ansvarar också för utförandet av stödjande aktiviteter kopplade till monteringen. Materialförsörjningen utförs idag till stor del av montörerna själva, allt från beställning av material, hämta plockartiklar till retur av material. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna till en förändrad monteringsprincip med tillhörande materialförsörjning som effektiviserar monteringsprocessen genom att minimera andelen stödjande aktiviteter kopplade till monteringen. En fallstudie genomfördes på Proton Lighting i syfte att belysa problembilden samt skapa en nulägesbeskrivning av verksamheten. Insamlad data har analyserats tillsammans med studiens teoretiska ramverk kring monteringssystem, materialhantering och produktivitet. Analysen visar att montörerna ägnar stor del av sin arbetstid åt stödjande aktiviteter kopplade till monteringen vilket skapar effektivitetsförluster. Resultatet för studien visar på att med förändrad monteringsprincip med tillhörande materialförsörjning är det möjligt att skapa en effektiviserad monteringsprocess. Utifrån studiens resultat presenteras åtgärdsförslag som adresserar Proton Lightings problembild, främst syftar de till att öka andelen tid som montörerna ägnar åt montering och färdigställande av armaturer. / Proton Lighting is a producer of professional luminaires used in public areas, schools, industry etc. 400 000 luminaires are produced every year at Proton Lightings factory in Värnamo, Sweden. An increased presence by global competitors has induced pressure on prices in the market, while Proton Lighting still wants to offer its costumer a wide variety in products and short lead time delivery. To stay competitive in the luminaire market, Proton Lighting is looking to make their assembly process more cost effective. Today’s assembly of luminaires is performed individually by operators at individual workstations. Each luminaire is assembled in one sequence by a single operator. There is a low presence of co-operation and interaction between operators with the present work procedure, and differences in performance and competence is evident. Operators is also responsible for supportive activities related to the assembling process. Material supply is largely handled by the operators themselves, from ordering material, gather material to returning old material. The purpose of this study is to investigate the possibility of changing the current way of assembling luminaires and supplying material. This will be done to minimize the number of supporting activities connected to the assembling of luminaires, which will result in a more cost-effective assembly. A case study was performed at Proton Lighting to shed light at the existing problems with today’s assembly process. Gathered data was analysed together with the available literature regarding assembly work, material supply and productivity. The analysis showed that the operators spent a lot of time performing supportive activities connected to the assembly work which creates losses in effectiveness. The result of the study shows that with changes to way of assembling luminaires and changing the way of supplying material an increase in effectiveness is generated. The study presents suggestions that addresses Proton Lightings problems related to existing assembly process. The suggestions focus on increasing the time that operators spend assembling luminaire.

Effektivt materialflöde är en förutsättning för lönsamhet i ett företag. Detta uppnås till viss del genom ett lagerstyrningssystem vars uppgift är att säkerställa önskad servicenivå till rimliga kostnader. I detta arbete undersöks förbättringsmöjligheterna i ett företag, som inte anser sig ha en bra balans mellan kostnader och lagertillgänglighet. Målsättningen har varit att hitta metoder som både kan sänka kapitalbindningen och höja servicenivån i förrådet. Artiklarna klassificerades efter deras återanskaffningstid och årliga förbrukning. Sedan simulerades lagernivåerna hos ett antal artiklar i olika grupper, för att undersöka vilka förbättringar som kan uppnås med ett beställningspunktssystem. Detta lagerstyrningssystem är uppbyggt av två parametrar, säkerhetslager och beställningspunkt. Avsikten har varit att hitta enkla principer som underlättar dimensioneringen av dessa. Resultaten visar att kapitalbindningen och servicenivån i dagsläget kan förbättras. Men för att uppnå detta krävs det att hela organisationen anstränger sig för att skapa rätt förutsättningar för ett effektivt materialflöde. Ett lagerstyrningssystem åstadkommer inte detta på egen hand.

Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen. Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning. Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen. För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har. Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var: • Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager. • Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts. • Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit. • Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring. • Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid. • Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum. • Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen. • Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen. • Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen. • Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo. / This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen. Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply. The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics. To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have. From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were: • Inventory: Capital tied up in inventory. • Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over. • Waste: Percentage of inventory waste. • Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away. • On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries. • Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date. • Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption. • Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption. • Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time. • Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.

<p>Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.</p><p>Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.</p><p>För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har.</p><p>Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var:</p><p>• Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager.</p><p>• Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts.</p><p>• Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit.</p><p>• Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring.</p><p>• Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid.</p><p>• Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum.</p><p>• Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen.</p><p>• Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo.</p> / <p>This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply.</p><p>The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics.</p><p>To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have.</p><p>From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were:</p><p>• Inventory: Capital tied up in inventory.</p><p>• Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over.</p><p>• Waste: Percentage of inventory waste.</p><p>• Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away.</p><p>• On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries.</p><p>• Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date.</p><p>• Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time.</p><p>• Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.</p>

Volvo Construction Equipment är en del i koncernen Volvo Group. Volvo Group som är en av de ledande aktörerna i världen på transportlösningar. Volvo Construction Equipment utvecklar och tillverkar anläggningsmaskiner i samtliga världsdelar utom Afrika och Oceanien och levererar produkter till kunder över hela världen. I Braås i Småland finns Volvo Construction Equipments huvudanläggning för utveckling och tillverkning av ramstyrda dumprar, inom vilket segment de är världsledande. Gaffeltrucken är den maskin som orsakar flest anmälda arbetsplatsolyckor i Sverige och i snitt anmäls cirka 750 olyckor per år. Företag har med anledning av denna säkerhetsrisk och produktivitetsbegränsningar i allt större utsträckning börjat studera alternativa lösningar för den interna materialhanteringen. De svenska lastbilstillverkarna Volvo Trucks och Scania har redan startat sitt arbete mot målet att uppnå en gaffeltruckfri verksamhet, ett mål som också Volvo Construction Equipment eftersträvar. Under de senaste åren har Volvo Construction Equipment strävat efter att minska riskerna i produktionsanläggningarna. Detta arbete har sin utgångspunkt i arbetet med Lean Production i det system som de väljer att kalla Volvo Production System. Syftet med studien är att ta fram alternativa materialhanteringslösningar för att uppnå en gaffel-truckfri produktion, i enlighet med Volvo Construction Equipments arbete med Volvo Production System. De fem alternativa materialhanteringslösningar som tas fram i studien är automatlager, dragtruck, AGV, transportbana och kran. Utifrån en kartläggning av samtliga truckar, som inte väljs bort på grund av avgränsningar, genomförs en analys. Analysen genomförs i två steg och utgår ifrån de fem olika alternativa lösningarna som kan implementeras. Den första analysen fokuserar på varje enskild trucktyp och vilka alternativa lösningar som kan vara aktuella att använda medan den andra analysen fokuserar på helheten och att få alla lösningar att passa ihop med varandra. Anläggningen i Braås delas in i tre övergripande områden i kartläggningen och analyserna, dessa är materialcentrum, montering och detaljtillverkning. I materialcentrum framkommer att lösningarna som krävs för att uppnå en gaffeltruckfri produktion är att införa två stycken automatlager. Ett enbart avsett för pallar och ett avsett för pallar och smallbox. Lagret för pallar och smallbox ska även vara utformat på ett sådant sätt att plockning kan ske av artiklarna längst ner i ställagen. Kranarna i automatlagret förser sedan automatiskt dessa plockplatser med material från buffertplatser högre upp i ställaget. För att material ska kunna lagras in och plockas ut ur automatlagren på ett effektivt sätt krävs att ett avancerat rullbanesystem installeras. För att försörja monteringsstationerna med material från materialcentrum utan att använda gaffel-truckar är den bästa lösningen att dragtruckar används. Detta då utvecklingen i fabriken, i enlighet med Volvo Production System, eftersträvar ett mer kontinuerligt materialflöde med mer kitning och sekvensläggning. Genom att använda dragtruckar kan ett flertal vagnar med material dras ut på en och samma gång. Detta ökar både säkerheten och produktiviteten. Genom att mer material presenteras i kit eller sekvens förkortas monteringstiden samtidigt som materialet kräver mindre yta vid monteringsstationerna. Detta tillsammans med att materialfasaderna blir mer flexibla medför att en mer effektiv produktion kan utföras. I detaljtillverkningen krävs det ett förändrat arbetssätt för att en gaffeltruckfri produktion ska kunna uppnås. Det krävs att denna materialförsörjning, i likhet med den till monteringen, börjar plockas i kit och sekvens. Därmed kan materialfasaderna bli lägre och mer flexibla vilket medför att layouten kan förändras på ett sätt så att dragtruckar även kan försörja denna del i anläggningen. Samtliga gaffeltruckar går dock inte att ersätta enligt studien. De truckar som hanterar tunga detaljer kommer att finnas kvar tillsvidare då ingen av de analyserade lösningarna uppfyller kraven på ökad säkerhet och ökad produktivitet. I denna studie analyseras 35 stycken gaffeltruckar, 30 av dessa ersätts av alternativa materialhanteringslösningar. / Volvo Construction Equipment is a part of Volvo Group that is one of the leading providers of transport solutions. Volvo Construction Equipment develops and manufactures construction equipment in all continents except Africa and Oceania and delivers products to customers worldwide. The main facility for developing and manufacturing articulated haulers, a segment where they are world leaders, is located in Braås in Småland. The forklift is the machine that causes the most reported workplace accidents in Sweden, in average 750 accidents are reported each year. Companies have, because of the safety issue together with productivity constraints, increasingly begun to study alternative solutions for the internal material handling. The Swedish truck manufacturers Volvo Trucks and Scania have already started their work towards the goal of achieving a forklift free production, a goal that also Volvo Construction Equipment aims for. In recent years, Volvo Construction Equipment has strived to reduce the safety risk in production sites. The safety risk reduction is based on Lean Production and the system called Volvo Production System. The purpose of this study is to develop alternative material handling solutions to achieve a forklift free production, in accordance with Volvo Construction Equipment’s work with Volvo Production System. The five alternative material handling solutions that are developed in this study is automated storage, towing truck, AGV, conveyor and crane. An analysis is conducted based on a mapping of all forklifts that have not been rejected because of limitations in the study. The analysis is conducted in two steps and is based on the five different alternative solutions. The first analysis focuses on each forklift type and the alternative solutions that may be relevant to use, while the second analysis focuses on the big picture and how to get all the solutions to fit together. The plant in Braås is divided into three general areas in the mapping and the analysis, these are materials center, assembly and detail production. In materials centre it is concluded that the solutions that is required to achieve a forklift free production is to install two automated storages. One of them only used for pallets and the other one used for both pallets and smallbox. The storage for pallets and smallbox should also be designed in a way that picking can be performed from the lowest levels in the storage. The cranes in the automated storage should automatically provide the picking levels with material from a buffer, located in higher levels in the storage. If input and output to and from the storage should work properly an advanced conveyor system is needed to be installed. To supply the assembly stations with material from materials center without using forklifts the best solution is to use towing trucks. This solution is also in line with the general work in the factory, according to Volvo Production System, that strives for a more continuous material flow with more kiting and sequencing. By using towing trucks a number of wagons can be delivered to the assembly line at once, leading to an increase of both security and productivity. If the material is more often presented in kit or sequence the assembly time will decrease. Also the area needed for the material at the assembly stations will decrease. This, together with more flexible storage racks enables a more efficient production to be performed. It is necessary for the detail production staff to change their way of thinking and working with the material handling to allow a forklift free production. It is required that the material, in similarity with the material in the assembly, is picked in kits and sequences. This enables the storage racks to be lower and more flexible so that the layout can be changed in a way that allows the towing trucks to supply even this area. This study concludes that all forklifts are not possible to replace. The forklifts handling heavy components will continue to be used. This because none of the analyzed solutions meets the demands of increased security and increased productivity. In this study 35 forklifts are analyzed, 30 of those are replaced with alternative material handling solutions.

<p>Dagens hårda konkurrenssituation har lett till att många svenska företag i jakten på att sänka sina kostnader söker nya leverantörer i lågkostnadsländer. Den globala handeln har ökat markant de senaste åren men utredningar gällande hur verksamheters materialförsörjning påverkas av långväga inköp har ej hunnit med i samma utsträckning.</p><p>ABB Robotics som i sin verksamhet i Västerås utvecklar och tillverkar industrirobotsystem är ett av de företag som satsar på global handel. Som ett led i detta står verksamheten under andra halvåret av 2007 inför stora förändringar då en del av företagets leverantörsbas skall bytas från europeiska till asiatiska tillverkare. Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur ABB Robotics materialförsörjning kommer att påverkas av bytet av leverantörsbas. Det övergripande målet är att utreda och ta fram en modell för hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av global handel.</p><p>Två Microsoft Excel-baserade simuleringsverktyg har tagits fram under detta examensarbete för att möjliggöra kartläggning av leverantörsbytenas inverkan hos ABB Robotics. Det ena av dessa verktyg beräknar hur säkerhetslagernivån kommer att förändras till följd av bytet av leverantörs-bas. Resultatet visar bl.a. på en markant genomsnittlig ökning med ca 700 % jämfört med dagsläget under de förutsättningar ABB Robotics angivit. Modellen är dock konstruerad så att vissa parametrar som täckningstid, servicegrad etc. enkelt kan ställas om för att undersöka dess inverkan på säkerhetslagernivån.</p><p>Det andra verktyget simulerar inleveransmönstret under utfasningen av de nuvarande leverantörerna respektive upprampningen av den nya leverantörsbasen. Resultatet av verktyget ger en bra bild av hur de inkommande lagervolymerna kommer att variera under leverantörsbytena, när topparna kommer att inträffa samt hur stora de kan förväntas bli.</p><p>I examensarbetet har ABB Robotics arbetssätt och planer inför den stundande globala handeln utvärderats och analyserats. De parametrar inom materialförsörjningen som påverkas av de globala inköpen har kartlagts liksom dess förändringar. En lista på rekommendationer från författarna gällande hur ABB Robotics bör agera vid det stundande bytet av leverantörsbas har också tagits fram.</p><p>Författarna har även som resultat av detta examensarbete arbetat fram tre generella modeller för att påvisa hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av globala inköp. Två av modellerna har fokuserat på förändringar hos mätbara respektive icke mätbara parametrar och dess inbördes förhållanden medan den tredje modellen påvisar korrelationer mellan två varierande parametrar.</p>

Dagens hårda konkurrenssituation har lett till att många svenska företag i jakten på att sänka sina kostnader söker nya leverantörer i lågkostnadsländer. Den globala handeln har ökat markant de senaste åren men utredningar gällande hur verksamheters materialförsörjning påverkas av långväga inköp har ej hunnit med i samma utsträckning. ABB Robotics som i sin verksamhet i Västerås utvecklar och tillverkar industrirobotsystem är ett av de företag som satsar på global handel. Som ett led i detta står verksamheten under andra halvåret av 2007 inför stora förändringar då en del av företagets leverantörsbas skall bytas från europeiska till asiatiska tillverkare. Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur ABB Robotics materialförsörjning kommer att påverkas av bytet av leverantörsbas. Det övergripande målet är att utreda och ta fram en modell för hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av global handel. Två Microsoft Excel-baserade simuleringsverktyg har tagits fram under detta examensarbete för att möjliggöra kartläggning av leverantörsbytenas inverkan hos ABB Robotics. Det ena av dessa verktyg beräknar hur säkerhetslagernivån kommer att förändras till följd av bytet av leverantörs-bas. Resultatet visar bl.a. på en markant genomsnittlig ökning med ca 700 % jämfört med dagsläget under de förutsättningar ABB Robotics angivit. Modellen är dock konstruerad så att vissa parametrar som täckningstid, servicegrad etc. enkelt kan ställas om för att undersöka dess inverkan på säkerhetslagernivån. Det andra verktyget simulerar inleveransmönstret under utfasningen av de nuvarande leverantörerna respektive upprampningen av den nya leverantörsbasen. Resultatet av verktyget ger en bra bild av hur de inkommande lagervolymerna kommer att variera under leverantörsbytena, när topparna kommer att inträffa samt hur stora de kan förväntas bli. I examensarbetet har ABB Robotics arbetssätt och planer inför den stundande globala handeln utvärderats och analyserats. De parametrar inom materialförsörjningen som påverkas av de globala inköpen har kartlagts liksom dess förändringar. En lista på rekommendationer från författarna gällande hur ABB Robotics bör agera vid det stundande bytet av leverantörsbas har också tagits fram. Författarna har även som resultat av detta examensarbete arbetat fram tre generella modeller för att påvisa hur verksamheter ur ett materialförsörjningsperspektiv påverkas av globala inköp. Två av modellerna har fokuserat på förändringar hos mätbara respektive icke mätbara parametrar och dess inbördes förhållanden medan den tredje modellen påvisar korrelationer mellan två varierande parametrar.