I Saab Aerostructures tillverkning av flygplansdelar, används icke strukturbundet material, det vill säga material som inte har en angiven kvantifierad förbrukning per tillverkad enhet eller material vars angivna kvantifierade förbrukning per tillverkad enhet inte stämmer överens med verklig förbrukning. Personal på inköpsavdelningen vet i vissa fall inte var ett specifikt icke strukturbundet material förbrukas, alltså vilka tillverkningsavdelningar eller flygplansdelar som förbrukar materialet. Likaså saknas övergripande och gemensamma rutiner för hur material som klassas som icke strukturbundet material planeras och lagerstyrs. För att identifiera problemområden i materialförsörjningen genomfördes en flödeskartläggning för att identifiera vilka olika typer av icke strukturbundet material som används i Saab Aerostructures produktion samt hur dessa lagerstyrs mellan lager och buffertlager i produktion. Under flödeskartläggningen definierades sex olika materialgrupper tillhörande icke strukturbundet material. För att lagerstyra de identifierade materialgrupperna av icke strukturbundet material används idag åtta stycken lagerstyrningsmetoder. Saab Aerostructures har anlitat tredjepartslogistiker för att sköta merparten av dagens lagerstyrning. Lagerstyrningsmetoderna skiljer sig åt beroende på tredjepartslogistiker och materialgrupp av icke strukturbundet material. Resultatet från genomförd kartläggning och analys påvisar att det finns förbättringspotential i flera utav dessa lagerstyrningsmetoder, samt att det är möjligt att reducera antalet lagerstyrningsmetoder genom att använda samma lagerstyrningsmetod för snarlika materialgrupper av icke strukturbundet material. Genomförd analys påvisar även behovet av ett förbättrat informationsflöde mellan beredning, inköp och produktion, när det gäller hanteringen av icke strukturbundet material. Konkreta åtgärder i form av rekommendationer, för att förbättra lagerstyrningen av icke strukturbundet material, presenteras i slutet av denna rapport.

Denna rapport är en fallstudie som har gjorts på det båttillverkande företaget FFAB. FFAB har svårigheter att styra materialflödet, från varumottag till montering, på ett standardiserat och förutsägbart vis. Som en följd av detta har montörerna svårt att hitta alla komponenter de behöver vilket spiller tid från själva monteringsarbetet. Syftet med fallstudien har således varit att klargöra materialförsörjningen till en av FFABs produktionslinor och ge förbättringsförslag för att reducera andelen icke-värdeskapande aktiviteter kopplat till produktionsprocessen. Fallstudien fann fem grundorsaker till icke-värdeskapande aktiviteter; oreda, materialpresentationen, monteringsstrukturen, informationssystemet och kittningen. Åtgärderna till de rådande problemen och därmed vår slutsats blev att införa 5S för att få bukt på den oreda som finns vid samtliga lagerpunkter, att standardisera kittningen och systematiken på materialfasaderna och att i större utsträckning involvera montörerna i planeringsarbetet.

Introduktion: En försörjningskedja har stor betydelse för ett företags konkurrenskraft och lönsamhet vilket har lett till ökat intresse för effektivisering av försörjningskedjor. Detta examensarbete består av en fallstudie vid Emballagetillverkaren där försörjningskedjan undersöks mellan leverantör och kund med avsikt att minska kapitalbindningen och reducera ledtiderna. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka förutsättningar för effektiv materialförsörjning mellan leverantör och kund.Metod: För att kunna besvara syftet samlades litteraturer in för att få en bredare kunskap inom det valda ämnet. Fallföretaget och försörjningskedjan mellan leverantör och kund observerades och utifrån observationerna utformades intervjufrågor. Intervjuer och observationer genomfördes för att få en djupare förståelse för problemen med hög kapitalbindning och långa ledtider. Resultat: Material- och informationsflödet har kartlagts på både fallföretaget och Verkstadsföretaget AB. Intervjuerna har grupperats i kategorierna "Planering och prognostisering", "Lager för material och slutprodukt" och "Kommunikation".Slutsats: De förutsättningar som krävs för effektiv materialförsörjning är en integrerad och samordnad försörjningskedja, en hälsofrämjande arbetsplats, lean-filosofin och dess verktyg, effektivitet i försörjningskedjor, effektiva och samordnade informations- och materialflöden, lämplig materialförsörjningsmetod, lagerstyrning, prognoser, god kund och leverantörsrelation och kommunikation. Sambandet mellan dessa presenteras med hjälp av ett orsak-verkan-diagram. Slutligen vill vi belysa vikten av prognoser, ett högt resursutnyttjande och kommunikation för att uppnå effektiv materialförsörjning mellan leverantör och kund. / Introduction: A supply chain has a mayor impact on company’s competitiveness and profitability, this fact has led to increased interest in efficiencys of supply chains. This bachelor degree consist a case study at Emballagetillverkaren where the supply chain was analysed between supplier and customer with the intention of reducing tied up capital and lead times.Purpose: The aim of this thesis is to find prerequisites for a effective material supply between supplier and customer.Method: In order to answer the purpose of this thesis a case company called Emballagetillverkaren and its customer has been investigated. The case company and the supply chain between supplier and customer were observed and interview questions were formulated based on the observations. Interviews and observations were conducted to gain a deeper understanding of the problems of high tied up capital and long lead times.Results: A mapping of the current situation was established to clarify the methods of operation. The material and the information flow from both the case company and The Engeneering Company was mapped. The interviews have been devided into the categories "Planning and Forecasting", "Inventory and Materials" and "Communication".Conclusion:The prerequisites for effective material supply are an integrated and coordinated supply chain, healthy processes at work, the lean philosophy and its tools, supply chain efficiency, efficient and coordinated information and material flows, appropriate material supply method, inventory management, forecasts, good customer and supplier relationship and communication. As a conclusion we want to highlight forecasts, high resource utilization and communication to achieve a effective material supply between supplier and customer.

Detta examensarbete handlar om att skapa en flödeskartläggning samt utvärdera materialförsörjningen mellan Saab Aeronautics och deras tredjepartslogistiker Servistik. Servistik försörjer Saabs produktion med material och dylikt med hjälp av det s.k. linjeflödet på vilket transporterna sker. Nu står Saab inför en taktökning, närmare bestämt för flygplanet Gripen E. Målet med detta arbete har varit att ta fram ett underlag för hur denna taktökning kan påverka materialförsörjningen, samt ge förslag på lösningar kring hur linjeflödet ska kunna hantera detta. Redan idag finns det tillfällen då allt material riskerar att inte får plats på linjeflödets fordon, och det är tydligt att linjeflödet måste ses över och modifieras vid en framtida taktökning. Genom observationer och intervjuer har en flödeskartläggning gjorts för att tydliggöra hur linjeflödet är uppbyggt samt fungerar i dagsläget. Syftet med flödeskartläggningen var att identifiera vilka flaskhalsar och problem som uppstått alt. kan uppstå på och kring linjeflödet. Utifrån observationer har beräkningar genomförts för att erhålla ett genomsnittligt medelvärde för de pallar och lådor som är vanligast förekommande som emballage på linjeflödet. Dessa värden har använts för att beräkna procentuella ökningar i materialmängd. Därefter har ett antal lösningsförslag tagits fram för hur olika flaskhalsar och scenarier kan hanteras. De två främsta förslagen som presenteras i detta examensarbete är att dels införa s.k. slot-tider för externa transportörer i godsmottagningen på området, samt att dela upp linjeflödets nuvarande rutt i två mindre rutter. Detta för att både kunna eliminera flaskhalsen som uppstår i godsmottagningen som innebär förseningar i linjeflödets transporter, men även för att senare kunna hantera den ökade mängd material som ska transporteras till respektive hus för produktion.

Introduction: The introduction aims to provide a background to the problem in manufacturing companies in terms of logistics and material handling. It provides a brief description of the key areas of this study. Purpose and research question: The purpose of the study is to investigate the internal material supply flow in a manual assembly line. This is accomplished by identifying potential Lean concepts in the material flow for reduced waste and more efficient work. Based on the purpose of the study, two issues were formulated to solve these problems: RQ1: What wastes are present in the material supply flow? RQ2: How can wastes be reduced to increase the efficiency of the material supply flow? Approach and method: A case study was conducted at a producing company and data was collected through literature review, observations and semi- and unstructured interviews. The literature review was collected in order to link the theoretical frame of reference with the result and was obtained from scientific articles and books. Results: A few wastes were identified at the case company, and these were waiting, unnecessary and impractical movements, as well as unused skills. There is no good material handling system at the company that contributes to the cause of some of these wastes. This creates an inefficient flow of material which in turn creates delays. Conclusion: The conclusions that can be drawn in this study are that wastes occur on the case company's assembly line, which creates an inefficient material supply flow. Some Lean tools and concepts were introduced to be able to reduce these wastes and give the case company the opportunity to implement these to achieve an efficient material supply flow. An improvement layout was also developed to reduce waste. Keywords: Logistics, Material supply, Lean, Wastes, Material flow

I avhandlingen har syftet varit att undersöka ett produktionsföretags materialhantering och observera hur lagerstyrningen utförts på ett lager. Detta med avseende för att kunna besvara på frågeställningen med anknytning till syftet.   -       Hur styrs artiklar på ett lager på ett optimalt sätt på ett medelstort företag? -       Hur optimeras en lageryta för ett maximal utnyttjande på ett medelstort företag?   För att kunna genomföra denna undersöknings så har tre olika datainsamlingsmetoder använts. Denna fallstudie genomförandes på Mälarplast AB, med ett direktiv från Vd:n på Mälarplast AB att en flytt från tredjepartslogistiken Pihls Sweden AB ska ske eftersom Mälarplast AB ska avsluta sina tjänster hos de. Samt att Mälarplast AB har köpt en ny lagerlokal för att skapa möjligheten att hantera allt material. Genomförandet har utförts med observationer på lagerytorna och hur arbetsuppgifterna är. Intervjuer med lagerpersonal och tredjepartlogistikerns, lageransvarig för att utöka kunskaperna och information om nuläget. Den tredje datainsamlingsmetoden är litteraturundersökningar som har gett grunder för arbetet och genomförts under hela studie processen med metoder och teorier. Denna fallstudie har en grund på lagerdesign, materialhantering och abc-klassificering som har byggt arbetet under processens gång.   Detta implicerade ett resultat på att identifiera en nulägesbeskrivning på hur företagets materialhantering och lagerstyrning kontrolleras. Med att klassificera artiklarna efter kategorier på hur hög frekvens de har för den årliga försäljningsvolym, för att reducera onödig aktivitetstid på aktiviteter som inte skapar något värde. Med att konstruera olika layouter för att optimera en lagerlokal på lämpligast sätt med avseende på företagens krav. Detta i samband med teorier och metoder som har samlats in för att uppnå bäst resultat. Slutningsvis rekommenderades en lager layout med att utnyttjandet av optimal ytan för att lagra mycket material som det går. Samtidigt att följa den utförda ABC-analysen som klassificerar artiklar efter högst frekvent av årliga försäljningsvolymen för att reducera onödiga aktiviteter. Att lagra in artiklar som tillhör C och D kategorin inne i det nya lagret, E-lagret och lagra in A och B artiklar i resterande lagerytor där det flödar i samband med produktionen. Inne i lager avdelningarna ska artikelplaceringen vara rörlig men placeras i produktfamiljer eftersom det inte finns tillräckligt med pallplatser för att alla artiklar ska få möjlighet att få en fast artikelplacering.

Introduction: The introduction describes the background to the problem studied. It gives an insight into logistics, warehousing and Lean. The purpose of this study is to examine a flow of materials where warehousing is central. Based on the results, some improvement areas are presented. Two research questions have been formulated based on the purpose of this study:   Research question 1: What wastes can be identified in the warehousing process? Research question 2: What changes in the warehousing process can be made to increase efficiency?   Method: A case study has been performed in a small manufacturing company making medical equipment. Empirical data was collected through interviews and observations. The collection of data for the theoretical framework was collected through books and scientific articles, the theoretical framework acts as a basis for the analysis of collected empirical data.    Results: A number of wastes were identified in the case company: unnecessary work, unnecessary transport, and unused talent among employees. Other than that, a number of problem areas were found in relation to warehousing.   Conclusions: This report is concluded with some suggestions for improvements the case company can partake in. The most important one is implementing a two-bin system that makes taking components in and out of stock easier and creates a more controlled stock balance. / Introduktion: Introduktionen beskriver en bakgrund till problemet som utreds i studien. Den ger en inblick i logistik, lagerhantering och Lean. Syftet med detta examensarbete är att undersöka ett materialflöde där lagerhantering ligger i fokus och därefter ge förbättringsförslag baserat på teori om lagerhantering. Två forskningsfrågor har formulerats utefter studiens syfte:   FF1: Vilka slöserier förekommer i lagerhanteringen? FF2: Vilka förändringar i lagerhanteringen kan göras för att undvika lagersaldofel.   Ansats & metod: På ett litet tillverkande medicintekniskt företag har en fallstudie genomförts. Empiriska data har samlats in genom intervjuer och observationer. En litteraturstudie av data samlat från böcker och vetenskapliga artiklar har genomförts för att samla in material till ett teoretiskt ramverk som ligger till grund för analysen av det empiriska materialet.    Resultat: Ett antal slöserier identifierades på fallföretaget: onödiga arbetsmoment; onödiga transporter och förflyttningar; samt outnyttjad kreativitet hos anställda. Utöver detta fann studien ett antal problemområden inom hanteringen av in-och utlagring.   Slutsatser: Rapporten sammanfattas med ett antal förbättringsförslag till företaget där det viktigaste är att införa ett two-bin system som dels förenklar för plock men också skapar kontroll över lagersaldot.

It is becoming increasingly important to have a more efficient and well-functioning supply chain in order to achieve competitiveness and therefor profitability in an increasingly globalized market which higher demands on companies. For a company to maintain its competitive advantage, companies must adapt to changes through continuous improvements and implementing of forecasting to reduce waste of company’s resources. Another way for a company to maintain its competitiveness is to streamline processes by identifying and eliminating non-value-adding activities throughout the supply chain. Flexible suppliers are key factor for efficient material supply and help to contribute preventing uncertainties about changes in demand and therefore competitive advantages for the benefit of own company and the customer company. With efficient suppliers you get more efficient material flow that leads to lower warehousing costs, more efficient production and higher delivery service. It is therefore important that suppliers receive information about materials and orders as early as possible in order to plan the best way possible.  Exchanging information about each other´s activities creates space to share knowledge and experiences and provide opportunity for intimate relationship and trust in each other to create healthy and long-term relationship. / Det blir allt mer viktigare med effektivare och väl fungerande försörjning kedja för att uppnå konkurrenskraft och lönsamhet  i allt mer globaliserad marknad och därmed högre krav på företag. För att behålla sina konkurrenskraftiga fördelarmåste företag anpassa sig efter förändringar genom ständiga förbättringar och prognostiseringar för att minska slöseri av företagets resurser. En annan förutsättning för att behålla sin konkurrenskraftighet är att effektivisera processer genom att identifiera och eliminera icke värdeskapande aktivitete rinom hela försörjningskedjan. Flexibla leverantörer är nyckelfaktor för effektivare materialförsörjning och bidrartill att förebygga osäkerheter kring efterfrågeförändringar och därmed konkurrenskraftiga fördelar till fördel för sig själv och kundföretaget. Med effektiva leverantörer får man effektivare materialflödesom leder till lägre lagerkostnader, effektivare produktion och högre leveransservice. Det är i och med detta viktigt att leverantörer får information om material och orderläggningar så tidigt som möjligt för att planera på bästa möjliga sätt. Genom att utbyta information om varandras verksamhet skapar utrymme för att dela kunskap och erfarenheter. Detta ger också möjlighet för intim relation och förtroende för varandra för att skapa hälsosam och långsiktig relation. Syftet med examensarbetet är att studera och analysera materialförsörjningen mellan ett industriföretag och dessleverantörer. Studien gick ut på att undersöka faktorer som påverkar materialförsörjningseffektiviteten och vilka förutsättningar företag behöver ta hänsyn till utifrån de faktorerna för att uppnå effektivare flödeskedja. För att besvara dessa frågor har författaren utfört en litteraturstudie byggd på vetenskapliga artiklar som söktes och hittades på Mälardalens högskolas databaser och litteraturstudier högskolans bibliotek. Därefter analyseras data med relevant teori för att belysa och beskriva de problem och faktorer som upptäckes under arbetets gång. Examensarbetet avslutas sedan med förslag på rekommendationer utifrån faktorerna som påträffades där lösningsförslagen diskuteras och förklaras för att göra de relevanta för läsarna.

The automotive industry is a highly competitive market where companies from all over the world are active. Customers and laws place high demands on this ever-changing industry. In order to succeed in maintaining and developing companies in the industry, efficient processes are required that are able to meet the hard competition and provide a good financial margin. An important part for the company is its production lines, which greatly affect its success. In order for a production line to be effective, it is required that there is a well-functioning material handling. The study is conducted at the company Aurobay, which is a leader in manufacturing powertrain solutions for car manufacturers. Aurobay is part of the Zhejiang Geely Holding Group, which has cooperation and ownership of several car brands. The study is conducted at the manufacturing unit in Skövde, where combustion engines are produced. At one of the assembly lines for internal combustion engines, problems related to material handling are experienced. The study is conducted on the external assembly for gasoline engines. The focus has been specifically on the station where the turbochargers are mounted. Due to the workmanship of the workstation and the fact that the turbocharger is a bulky item, the problems become clear. In addition, focusing on a specific workstation means that more detailed observations and mapping have been made. The problem is that material handling interferes with the productivity of the assembly line, which is noted in the form of a lot of space being used and that the assembly line stops due to lack of material.  The study has mapped how today's material handling affects the production line by conducting interviews, observations and calculations. The data collected was then analyzed using the theoretical framework developed. Based on the analysis that was carried out, improvement proposals were then developed to address the problems that had been highlighted. The study resulted in two improvement proposals being developed, one of which can be implemented in two steps. The first proposal improvement is to develop a new ordering system for materials. In the first mode, a manual method has been developed, with the possibility of implementing in an automatic system in the future. The second proposed measure is based on material deliveries taking place at a higher frequency, which means that delivery times are shortened and reduced in variation. The improvement proposals are intended to be applied to several articles and workstations with the aim of helping the company to utilize its production space more efficiently and that the negative impact of material deliveries is reduced. Finally, the expectation is that the thesis can help the manufacturing industry in general with new insights. / Bilindustrin är en hårt konkurrensutsatt marknad där företag från hela världen är aktiva. Kunder och lagar ställer höga krav på denna ständigt föränderliga industri. För att lyckas med att upprätthålla och utveckla företag i branschen krävs effektiva processer som klarar att möta den hårda konkurrensen och ge god ekonomisk marginal. En viktig del för företagen är dess produktionslinor som i stor utsträckning påverkar dess framgång. För att en produktionslina ska vara effektiv krävs det att det finns en väl fungerade materialhantering till densamma. Studien har genomförts på företaget Aurobay som är ledande inom att tillverka drivlinelösningar till biltillverkare. Aurobay är en del av koncernen Zhejiang Geely Holding Group som har samarbete och ägarskap av flertalet bilmärken. På den studerade tillverkningsenheten i Skövde produceras bland annat förbränningsmotorer. På en av delarna för montering av förbränningsmotorer upplevs problem kopplat till materialhanteringen. Studien är genomförd på den yttre monteringen för bensinmotorer. Fokus har lagts specifikt på den station där turboaggregat monteras. På grund av arbetsstationens utförande och det faktum att turboaggregatet är en skrymmande artikel blir problemen tydliga. Dessutom innebär fokus på en specifik arbetsstation att mer detaljerade observationer och kartläggning kunnat göras. Problemet är att materialhanteringen stör monteringslinans produktivitet, vilket uppmärksammas i form av att mycket lokalyta utnyttjas och att monteringslinan stannar på grund av att material saknas.  Studien har kartlagt hur dagens materialhantering påverkar produktionslinan genom att genomföra intervjuer, observationer och beräkningar. Den data som samlats in analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket som tagits fram. Utifrån den analys som genomförts togs sedan förbättringsförslag fram för att komma till rätta med de problem som uppmärksammats. Examensarbetet resulterade i att två förbättringsförslag togs fram, var av det ena även går att implementera i två steg. Det första förbättringsförslaget handlar om att ta fram ett nytt beställningssystem för material. I första läget har en manuell metod tagits fram, med möjlighet att i framtiden implementera i ett automatiskt system. Det andra förbättringsförslaget bygger på att materialleveranser sker i högre frekvens, vilket gör att leveranstider kortas och minskar i variation. Förbättringsåtgärderna är tänkta att kunna appliceras på flera artiklar och arbetsstationer med målet att det ska hjälpa företaget att utnyttja sin produktionsyta mer effektivt och att materialleveransernas negativa påverkan reduceras. Avslutningsvis är förhoppningen att examensarbete kan bidra till att hjälpa tillverkningsindustrin i stort med nya insikter.

Denna rapport beskriver en förstudie kring införandet av ett materialtorg ute i produktionen. Studien genomfördes i första hand som en generell analys för att sedan appliceras på fallföretaget. Studien genomfördes på Kongsberg Automotive i Mullsjö som tillverkar produkter till fordonsindustrin. En ökad konkurrens inom fordonsindustrin har medfört ökad prispress inom branschen, samtidigt som Kongsberg önskar vara flexibla och erbjuda korta ledtider till sina kunder. Utifrån dessa aspekter undersöker Kongsberg möjligheterna att effektivisera sina materialflöden inom företaget. Syftet med studien är att undersöka hur ett materialtorg hade påverkat materialflödet. Företaget har upplevt att många onödiga transporter förekommer vid hantering av egenproducerade artiklar till växelspak XX linan. Kongsberg önskar en analys kring om ett materialtorg hade eliminerat vissa transporter och om en implementering är möjlig med dagens ytkapacitet. Analysen har utgått från den insamlade data som hämtats från genomförda intervjuer. Utöver detta har även observationer och litteratursökning genomförts. Ett verktyg som också använts är spaghettidiagram för att förstå flödet. Genom analys har viktiga faktorer kring ett materialtorg tagits fram. ·       Prioriteringar ·       Tillgänglig yta i närheten ·       Produktionsyta upptas av lager ·       God arbetsmiljö ·       Kapacitet ·       Lagernivåer ·       Förändrade orderstorlekar ·       Tillgänglig kompetens ·       Effektivisering jämfört med investeringskostnad ·       Framtidsbild Studiens viktiga faktorer är framtagna utefter intervjuer som genomfördes på Kongsberg. Upplevelsen är att Kongsbergs olika avdelning har olika parametrar som anses viktigast. Inom företaget saknas en tydlig riktlinje kring vad som skall prioriteras högst. Detta skapar ibland små irritationer mellan avdelningar. För att studien resultat skall hjälpa andra företag så har faktorerna som presenterats generaliserats. Efter analys av det konkreta fallet hos Kongsberg har resultatet visat att förvara allt egenproducerat material ute i produktionen ej blir lönsamt.  Att förvara allt egenproducerat material på ett materialtorg skulle effektivisera flödet men sett till Kongsbergs situation är det inte lönsamt då det kräver mycket produktionsyta och arbete. Studien resulterade i ett åtgärdsförslag där en viss mängd material förvaras ute på lagret. Alternativet medför något lägre effektivitet sett till materialflödet men blir genomförbart och fortfarande lönsamt för Kongsberg. / This report describes a preliminary study regarding the introduction of a material inventory next to the production. The study was primarily carried out as a general analysis and then applied to the case company. The study was carried out at Kongsberg Automotive in Mullsjö, which manufactures products for the automotive industry. Increased competition in the automotive industry has resulted in increased price pressure, while Kongsberg wishes to be flexible and offer short lead times to its customers. Based on these aspects, Kongsberg examines the possibilities of streamlining its material flows within the company. The purpose of the study is to investigate how a material inventory would affect the material flow. The company has realized that many unnecessary transports occur when handling self-produced articles for the gear shift line. Kongsberg would like an analysis of whether a material inventory would have eliminated certain transports and whether an implementation is possible with today's production space. The analysis has been based on the collected data taken from conducted interviews. In addition to this, observations and a literature search have also been carried out. A tool that has also been used is spaghetti diagrams to understand the flow. Through analysis, important factors surrounding a material inventory have been developed. ·        Priorities ·        Available space nearby ·        Production space used by warehouses ·        Good working environment ·        Capacity ·        Inventory levels ·        Changed order sizes ·        Available skills ·        Efficiency compared to investment cost ·        Future image The study's important factors are developed based on interviews that were conducted at Kongsberg. The experience is that Kongsberg's different departments have different parameters that are considered most important. Within the company, there is a lack of a clear guideline regarding what should be given the highest priority. This sometimes creates small irritations between departments. In order to help other companies, the factors presented have been generalized. After analysis of the specific case at Kongsberg, the result has shown that storing all self-produced material out in the production is not profitable. Storing all self-produced material in a material inventory would make the flow more efficient, but given Kongsberg's situation, it is not profitable as it requires a lot of production space and work. The study resulted in a proposed measure where a certain amount of material is stored in the warehouse. The alternative entails slightly lower efficiency in terms of material flow but is feasible and still profitable for Kongsberg.