Inledning: Matsvinn bidrar till en negativ klimatpåverkan och svinnet av animalier, speciellt nötkött, genererar stora mängder onödigt växthusgasutsläpp per kilo. Att minska svinnet av animalier bör prioriteras för att snabbt minska växthusgasutsläppen. Syfte: Syftet är att undersöka konsumenters inställning till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat i ett försök att minska köttsvinn. Vidare studeras om matrelaterade kunskaper, färdigheter och beteenden, sammanfattade i begreppet food literacy, påverkar inställningen till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Material och metod: Data samlades in via en webbenkät och en fokusgrupp. Databearbetning och analys av den kvantitativa datan utfördes i Excel där chitvå-test användes som statistisk metod. Den kvalitativa datan transkriberades och analyserades med hjälp av kodning och tematisering. Resultat: Den kvantitativa datan visar en positiv trend där majoriteten av konsumenterna kan tänka sig att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultaten visar att graden av food literacy ökar med åldern. Faktorer som visar sig vara betydelsefulla för konsumenter är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. Slutsats: Majoriteten av respondenterna oavsett ålder är positivt inställda till att köpa nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat. Resultatet pekar åt att andelen respondenter med hög grad av food literacy ökar med ålder och faktorer som styr vid inköp av nötkött som frysts ner dagen innan bäst före datum har passerat är pris, kvalitet, förpackning och ursprung. / Introduction: food waste contributes to a negative climate impact and the meat wastage, especially beef, generates large amounts of greenhouse gas emissions per kilogram beef. Reducing animal wastage should be a priority in order to quickly reduce greenhouse gas emissions. Aim: The aim is to investigate consumers' attitude to buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed in an attempt to reduce the meat wastage. The study also investigates whether food-related knowledge, skills and behaviors, summarized in the concept food literacy, affect the attitude of buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. Method: Data was collected using a web-questionnaire and a focus group. The processing and the analysis of the data was performed in Excel using Chi-Square tests. The qualitative data was transcribed and analyzed using coding and thematization. Results: The quantitative data shows a positive trend where the majority of consumers can see themselves buying beef that has been frozen the day before the best before date has passed. The results show that the level of food literacy increases with age. Factors that prove to be important for consumers are price, quality, packaging and origin. Conclusion: The majority of respondents regardless of age are positive about buying beef. The result indicates that the proportion of respondents with a high degree of food literacy increases with age and factors that prove to be important for consumers when buying beef are price, quality, packaging and origin.

Inledning Ungefär en tredjedel av all mat som produceras i världen, med syfte att konsumeras av människor, slängs eller går förlorad. Detta innebär att enorma resurser, som går till produktionen av livsmedel, går åt till ingen nytta. Om matsvinnet minskar skulle det innebära minskade utsläpp, lägre energi- och råvaruförbrukning och en minskad miljöpåverkan. Matsvinn är inte ett nytt forskningsområde, men det finns ett behov av fler studier som berör åtgärder för att minska det. En stor del av allt matsvinn i Sverige uppkommer i storkök och då framförallt i skolor, vilket leder till syftet med denna studie.   Syfte Syftet är att undersöka vilka metoder för minskat matsvinn som några utvalda gymnasieskolor använder sig av, personalens upplevelse av dessa metoder och deras tankar om förbättringsåtgärder.   Material och metod Intervjuer och observationer genomfördes i form av ett fokuserat fältarbete på fyra gymnasieskolor i Helsingborg. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Litteraturen i bakgrunden användes som ett analytiskt verktyg.    Resultat De metoder som skolorna använde sig av var: serveringssätt, tillvaratagande, utformning av sopkärl, kommunikation, tävling samt vägning och statistik. De förbättringsförslag som uppkom var bättre schemaläggning, förbättrad kommunikation mellan måltidspersonal och skolans personal samt undervisning om matsvinn.   Slutsats De metoder som upplevdes vara mest effektiva var mindre storlek på serveringsredskapen, tillvaratagande av mat, mindre sopkärl och vägning, medan smakskedar tycktes fungera sämre. Kommunikationen mellan måltidspersonal och skolans personal behöver förbättras för att underlätta matsvinnsarbetet. Undervisning om matsvinn kan vara ett sätt att involvera eleverna i arbetet. / Introduction About one-third of all food produced for human consumption in the world is either wasted or lost. This means that large amounts of resources, which are used in the production of food, are used in vain. If the food waste would decrease it would reduce the carbon dioxide emissions, lower the energy- and raw material consumption and reduce the environmental impact. Food waste is not a new area of research, however, there is a need for more studies that address methods for reducing it. A big part of the food waste in Sweden comes from large-scale catering establishments, especially from schools, which leads to the aim of this study.   Aim The aim is to study which methods a couple of upper secondary schools are using for reducing their food waste, the employees experience of the methods and their thoughts on measures of improvement.     Method Interviews and observations were carried out using focused ethnography in four upper secondary schools in Helsingborg. The collected data was reviewed using thematic analysis. The literature in the study was used as an analytical tool.   Results The methods used by the schools consisted of different ways of serving, re-using food, smaller garbage cans, communication, competition, and measuring and keeping track of the food waste.    Conclusion The methods perceived as most efficient were smaller sized serving tools, utilizing and re-using food, smaller garbage cans and measuring the food waste, while spoons used to taste the food before serving yourself was not considered as useful. The communication between the school and the kitchen staff needs to improve to facilitate the task of reducing food waste. Lectures about food waste could be a way to involve the students in the task.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.

Introduktion: Utbrottet av Covid-19 pandemin har lett till förändrade vanor och beteenden. Det framhålls att konsumenter blir alltmer miljömedvetna samtidigt som hushållen är den sektor där mest matsvinn uppstår. Författarna har via redan existerande forskning funnit att uppkomsten av matsvinn har förändrats i hushållen som påföljd av Covid-19 pandemin i andra länder. Forskning på huruvida det har påverkat uppkomsten av matsvinn i Sverige existerar inte i dagsläget.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en disruptiv händelse som en global pandemi påverkar den upplevda förändringen i uppkomsten matsvinn hos svenska konsumenter. Vidare syftar studien till att identifiera och analysera konsumenters förändring i inköp av livsmedel till följd av Covid-19 pandemin. Studien ämnar att undersöka konsumenters miljömedvetenhet och om det finns några attityd-beteendegap för matsvinn och hållbara livsmedel.  Metod: Denna fallstudie av induktiv karaktär har en kvalitativ forskningsdesign. Den empiriska datainsamlingen består av 13 stycken semistrukturerade intervjuer med svenska konsumenter.  Slutsats: Studiens datainsamling visar att det föreligger förändringar i konsumenters inköp av livsmedel innan och under covid-19 pandemin. Faktorer till uppkomsten av matsvinn har visat liten skillnad innan och under Covid-19 pandemin. Fortsättningsvis visar resultatet att konsumenter inte agerar i enlighet med sina attityder om hållbara livsmedel. Samtliga konsumenter anser att matsvinn är ett miljöproblem men det finns diskrepanser mellan deras attityder och beteenden. / Introduction: Food waste is a complex problem which affects the environment, the economy and social factors. The outbreak of the Covid-19 virus has led to dramatic changes in habits and behaviours. It is accentuated that consumers are more and more environmentally aware but at the same time the consumer household is the sector where most of all food waste emerges. The following study has, through already existing research conducted in other countries, found that the occurrence of food waste has been altered. Research about the changes in food waste emergence caused by the Corona pandemic in Sweden does not exist by the time of this investigation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how a disruptive event such as a global pandemic affects the perceived alteration of food waste emergence produced by Swedish consumers. Furthermore, this study aims to identify and analyze the altered buying process of daily goods caused by the Corona pandemic. The paper also intends to study the environmental awareness of the consumers and if there exists any attitude behaviour gaps in food waste and sustainable food products.  Method: This case-study is of an inductive character and has a quantitative research nature. The empirical data collection consists of thirteen semi-structured interviews with Swedish consumers.  Conclusion: From the data collection of the study, it is found that there exist changes in the consumers’ food buying behaviours before and during the pandemic. Causes for the perceived emergence of food waste have shown small changes before and during Covid-19. Further, the result shows the consumers do not behave in accordance with their attitudes towards sustainable products. Every consumer considers food waste to be an environmental problem however there exists discrepancies between their attitudes and behaviours.

To counteract the climate crisis and the environmental changes that come with it, gamified systems can be implemented. Studies show that food waste is a major contributing factor to the climate crisis, and that the largest proportion of food waste occurs in households. This study examines gamification and the game elements that can contribute to motivating and creating engagement in households to reduce food waste. Gamification utilizes game elements in non-gaming contexts, and has proven useful in other areas, such as health and education. The study involves a literature review, where previous research is compiled and the need for this study is clarified. This study presents which game elements that can reduce food waste in households, based on analysis of qualitative data collected through interviews. The study contributes with guiding knowledge about which game elements a gamified system should contain to achieve reduced food waste. / För att motverka klimatkrisen och miljöförändringarna som kommer med den kan spelifierade system implementeras. Studier visar att matsvinn är en stor bidragande faktor till klimatkrisen, och att den största andel matsvinn sker i hemmet. Denna studie undersöker spelifiering och vilka spelelement som kan bidra till att motivera och skapa engagemang hos hushåll för att minska matsvinnet. Spelifiering använder sig av spelelement i icke-spelsammanhang, och har visat sig användbart inom andra områden, såsom hälsa och utbildning. Studien involverar en litteraturundersökning, där tidigare forskning sammanställs och behovet för denna studie klargörs. Denna studie presenterar vilka spelelement som kan minska matsvinn i hushåll, baserat på analys av kvalitativa data samlat genom intervjuer. Studien bidrar med vägledande kunskap om vilka spelelement ett spelifierat system bör innehålla för att uppnå reducerat matsvinn.

Av all mat som produceras slängs ca en tredjedel, av det beräknas upp till 50% vara svinn. Svinn är onödigt matavfall, sådant som hade kunnat ätas om det hanterats annorlunda. Exempelvis en grönsak som blivit möglig. Hushållen står för den absolut största delen av det onödiga matavfallet och det är personer i enpersonshushåll som slänger mest per person och år. Denna studie har undersökt svinnet av färsk frukt och grönsaker, eftersom det är det livsmedel som slängs mest frekvent. Att slänga mat är att slösa på resurser vilket drabbar miljön och naturen negativt. Det finns mycket forskning på hur mycket mat som slängs och hur det påverkar miljön negativt, men det finns inte lika mycket forskning kring vad som genererar svinnet och varför. Denna studie har därför, med forskning genom design, undersökt bakomliggande faktorer till svinn och hur design kan användas som ett hjälpmedel för att minska svinnet. Det samlades empiri från personer i enpersonshushåll genom enkätundersökning, observation och intervju - svinnkarta, loggböcker. Det som framkom var att alla personer som var delaktiga slänger grönt någon eller flera gånger i veckan trots att nästan alla personer uttryckte att de endast slänger lite eller inget alls. Frukt och grönt slängs oftast på grund av att de glöms bort, oftast i grönsakslådorna i kylskåpet och blir dåliga vid förvaring. Studien fokuserade på lösningar kring hur frukt och grönt kan synliggöras och stödjas vid förvaring för att förebygga svinn. Syftet med denna studie var att undersöka hur forskning genom design kan bidra till minskning av svinn för personer i enpersonshushåll, och ta fram en förebyggande åtgärd. Slutsatsen är att en förebyggande produkt bör erbjuda god förvaring samtidigt som frukt och grönt synliggörs så att det ej glöms bort. Denna studie visar ett exempel på hur en sådan produkt skulle kunna se ut. / Of all the food produced, about one-third is discarded, of which up to 50% is estimated to be avoidable food waste, avoidable food waste is unnecessary food waste, food that could have been eaten if it had been managed better. For example, moldy vegetables. Households account for the largest part of the unnecessary food waste and single person households waste the most food on a per capita basis. This study has examined the waste of fresh fruits and vegetables, as it is the most frequently thrown food. Wasting food is to waste resources which harmfully affects the environment and nature. There is a lot of research on how much food is thrown away and how it affects the environment in a negative way, but there is a lack of research on what is driving the waste. This study, therefore, with research through design, examined the underlying factors of wasting food and how design can be used as an aid to reduce the avoidable waste. Empirical data were gathered from people living in single households. This has been done through internet-based survey, observation and interview and probes. What emerged was that all people throw away fresh fruit and vegetables between one to five times a week even though almost everyone expressed that they do not throw much. Fruits and vegetables are usually thrown away because they are forgotten, usually in the refrigerator boxes caused of the lack of visibility. This study focused on solutions on how to prevent fruit and vegetable from being wasted, by exposing the fresh fruit and vegetables when stored and supporting produce while storing. The purpose of this study was to investigate how research through design can contribute to reducing wastage for individuals in single-person households, and to develop a preventive invention. The conclusion is that a preventive solution should support the fresh fruit and vegetables and at the same time make them visible when stored so that it is not forgotten and thus thrown away. This study shows an example of how such a product could look like.

This thesis aims to see If an algorithm could automatically generate a meal plan that is optimized for low food waste. Design and creation is the method used and the algorithm is developed over a few iterations. The idea is that the algorithm could be used in a mobile application that allows users to search for recipes, mark the ones they like, add their own, and generate a meal plan. The resulting algorithm consists of four parts; an input stage, a stage that decides when to cook each portion, an improvement stage in which the algorithm searches for a better combination of recipes, and an output stage. An adaptation of a neighborhood search is used for the search algorithm, in addition, two heuristic evaluation functions are used to evaluate the waste and other factors of the meal plan. The test results show that the algorithm can generate meal plans with no leftover items (that last shorter than 60 days) for a lot of different test cases. More recipes produce better results up to a certain point, but not so many recipes are needed to have a chance of a successful meal plan generation. Future testing and research in this area could lead to a lot of benefits for people and the climate.

Around one million tonne of food is annually wasted in Sweden, of which 100,000 tonne of surplus foodis wasted in the retail sector. Even if redistribution of surplus food is the second most preferable optionto reduce food waste according to the food waste hierarchy, only 5% of surplus food in retail is donated.At the same time, food insecurity is a global as well as a Swedish concern. In 2017, 6% of the Swedishpopulation had a low-income standard, and food banks are currently reporting an increasing demand forfood support. The goal of the study was to investigate surplus food donations from grocery stores tofood banks as an approach to address the paradox of food waste and food insecurity. It was done byidentifying challenges and potential lock-in factors, and by analysing practices and success factors toidentify potential best-practices. The study was a qualitative case study and used the sustainabilitytransition framework ‘multi-level perspective’ (MLP) for analysis. The study took part in a collaborationproject to produce a handbook for surplus food donations in retail, which aims to guide actors in retailhow to reduce avoidable food waste by increasing donations. The results showed that there are some basic conditions that are needed for surplus food donations totake place in a safe way. These can be fulfilled in diverse ways, which have been analysed together withsuccess factors and learnings from the literature to give examples of ‘good enough’ practices and bestpractises. This division of ‘good enough and ‘best’ was made to address that small, volunteer-led foodbanks and larger, more experienced ones have quite different opportunities and challenges. Grocerystores also seem to face various practical, economic, and managerial challenges to donating their surplus.The analysis of the challenges showed some potential lock-in factors that contribute to obstructingsurplus food donations to be an integrated part of the food regime. These lock-in factors are mainlyrelated to the devaluation of ecological and social costs of food waste and the low political priority,thereby sustaining a lack of funding, and a ‘waste as a resource’-thinking. Even if there are severalpotential lock-ins that might need to be ‘unlocked’ for surplus food donations to be a part of a radicaltransition to a more sustainable food system, there are still several of the ‘good enough’- and bestpractices that can be implemented to incrementally improve the resource efficiency of the current foodsystem. Surplus food donations may, however, be a key component in the transition towards asustainable food system. / Omkring en miljon ton mat slängs årligen i Sverige, varav 100 000 ton överskottsmat slängs idetaljhandeln. Trots att omfördelning av överskottsmat rankas som det näst bästa alternativet för attminska matsvinnet enligt resurshierarkin för livsmedel, doneras endast 5 % av överskottsmaten idetaljhandeln. Samtidigt är matfattigdom såväl ett globalt som svenskt problem, 2017 hade 6 % av densvenska befolkningen en låg inkomststandard, och livsmedelsbanker rapporterar om en ökandeefterfrågan på mathjälp. Målet med studien var att undersöka donationer av överskottsmat frånlivsmedelsbutiker till matbanker som ett tillvägagångssätt för att minska matsvinn samt matfattigdom.Det utfördes genom att identifiera utmaningar och potentiella inlåsningsfaktorer relaterade till dessa,och genom att analysera praxis och framgångsfaktorer för att identifiera bästa praxis. Studien var enkvalitativ fallstudie och för en bredare analys av strävan mot ett mer hållbart livsmedelssystem såanvändes ramverket "multi-level perspective" (MLP). Studien är en del av ett Vinnovafinansieratsamarbetsprojekt för att ta fram en handbok för livsmedelsdonationer i detaljhandeln, som syftar till attvägleda aktörer inom detaljhandeln hur de kan minska matsvinnet genom ökade donationer av överskott. Resultaten visade att det finns vissa grundläggande förutsättningar som generellt sett behöver uppfyllasför att donationer av överskottsmat ska fungera. Dessa kan uppfyllas på olika sätt, dessatillvägagångssätt har analyserats tillsammans med framgångsfaktorer och lärdomar från litteraturen föratt ge exempel på "bra" praxis och bästa praxis. Denna uppdelning gjordes för att det framkom attmindre, volontärledda matbanker och större, mer erfarna matbanker har olika möjligheter ochutmaningar. Livsmedelsbutiker möter också olika praktiska, ekonomiska och administrativa utmaningarnär det gäller att donera sitt överskott. Analysen av utmaningarna visade några potentiellainlåsningsfaktorer som bidrar till att hindra donationer av överskottsmat från att vara en integrerad del iden nuvarande livsmedels-”regimen”. Dessa inlåsningsfaktorer är främst relaterade till att ekologiskaoch sociala kostnader för matsvinn ofta bortses ifrån, och den låga prioriteringen på den politiskadagordningen. Därmed kvarstår brist på finansiering och ett "avfall som en resurs"-tänk. Även om detfinns flera potentiella inlåsningar som kan behöva "låsas upp" för att donationer av överskottsmat skavara en del av en radikal omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem, så finns det även flera bra-och bästa praxis som kan genomföras ändå, för att stegvis förbättra resurseffektiviteten i det nuvarandelivsmedelssystemet. Donation av överskottsmat kan dock vara en nyckelkomponent i omställningen tillett hållbart livsmedelssystem.

Food waste in the food industry is often a result from the complex nature of food production. Uncertainty is always present as yields vary and as there is a chain of consumer demand from stores to producers. Food waste is a waste of both natural and economic resources affecting both the planet and the producer. The environmental impact is further affected as excessive production that leads to waste correlates to an excessive carbon footprint from excessive farming, transports, and processing. Additional environmental impacts are excessive land usage and overfertilization. In order to aid in the reduction of food waste in the food industry, this thesis evaluates a machine learning approach to predicting commercial waste. This thesis evaluates 11 predictive machine learning models on their predictability on commercial food waste at a large product producing company in the dairy industry. The models are evaluated according to the two metrics; Root Mean Squared Error (RMSE) and Mean Absolute Error (MAE). Based on the models’ RMSE and MAE metrics, the Random Forest model proved to be the most suitable model. It presented the best and statistically significant RMSE. It also produced the best MAE but without statistical significance to gradient boost and Support Vector Regression (SVR), indicating that the difference in performance between the models, according to MAE, are within a variation span that can occur due to chance. / Matsvinn inom matrindustirn är ofta ett resultat av komplexiteten inom matproduktion. Variation i skördar och efterfrågan genom hela kedjan av kunder och konsumenter är alla bidragande faktorer. Matsvinn är ett slöseri på både naturliga och ekonomiska resurser som påverkar både miljön och produktionsbolagets ekonomi negativt. Miljöpåverkan påverkas ytterligare då överproduktion som leder till avfall korrelerar med överdrivet utsfläpp av koldioxid från överdrivet jordbruk, transporter, och tillverkning. Överproduktion av mat leder även till överdriven använding av mark och övergödning. För att bidra till minskat matsvinn i matindustrin, utvärderar denna avhandling 11 prediktiva regressionsmodeller om deras förmåga att förutse matsvinn inom produktion vid en mejeriproducent. Modellerna utvärderas enligt två mått; RMSE och MAE. Baserat på modellernas RMSE-mått visade sig Random Forest vara den mest lämpliga modellen. Den producerade bäst och statistiskt signifikant RMSE. Modellen producerade även bäst MAE men icke signifikanta resultat till gradient boost och SVR indikerar skillnaden mellan dessa modellers prestanda, enligt MAE, ligger inom ramen för slumpmässig varians.

Matsvinn är försummandet av mat som är producerat för att konsumeras. Matsvinn innebär inte bara en ekonomisk förlust, utan bidrar också till ökat koldioxidutsläpp. Matsvinn sker i alla sektorer av matkedjan, men till stor del i livsmedelsbutiker. Sedan flera år använder livsmedelsbutiker automatiserade ordersystem för att räkna ut hur mycket av vad som ska inhandlas till butiken. Sedan införandet av dessa system har prognostiseringen av vad som kommer att säljas förbättrats och matsvinnet har därmed minskat. Syftet med denna studie är att diskutera potential till ytterligare utvecklingsmöjligheter inom dessa automatiska ordersystem i arbetet för minskat matsvinn. En fallstudie utfördes och kvalitativ data insamlades dels genom semistrukturerade intervjuer med tre butikschefer och en hållbarhets- och kvalitetssamordnare inom en matvarukoncern, och dels genom information som finns öppen på internet kring befintliga ordersystem som används i dessa matvarukoncerner. Analysen av datan gav återkommande teman som användes för att, tillsammans med relaterad forskning om bland annat Bullwhipeffekten, Green Supply Chain Management, Sustainable frameworks och Grading systems analysera hur man kan förbättra butikernas system för att minska matsvinn. Ytterligare utvecklingsmöjligheter innefattar fler ingående variabler i de automatiserade systemen, men också vikten av kommunikation och samarbete mellan utvecklare av systemen och användarna i butiken, så att systemet används optimalt. / Food waste is the neglect of food that is produced for consumption. Food waste is not only an economic loss but also contributes to increased carbon dioxide emissions. Food waste occurs in all sectors of the food chain, but second most in grocery stores. For several years now, grocery stores have been using automated ordering systems to calculate how much of what is to be purchased for the store. Since the introduction of these systems, the forecasting of what will be sold has improved and food waste has thus decreased. The purpose of this study is to discuss the potential for further development opportunities within these automatic order systems in the work to reduce food waste. A case study was conducted and qualitative data was collected partly through semi-structured interviews with three store managers and a sustainability and quality coordinator within a food group, and partly through information available on the internet about existing systems used by store chains against food waste and the parameters used in these systems was used to, together with related research on the Bullwhip effect, Green Supply Chain Management, Sustainable Frameworks and Grading systems, analyze how to improve stores' systems to prevent food waste. The thesis explores how existing automated ordering systems for purchasing and forecasting sales can be improved to reduce food waste. Additional development opportunities include more in-depth variables in the automated systems, but also the importance of communication and collaboration between developers of the systems and users in the store, so that the system is used optimally.