Födoämnesallergi är en dold sjukdom som inte blir synlig förrän individen utvecklar en allergisk reaktion. Därifrån kan det snabbt handla om liv och död. Kroppens fysiska reaktion är väl utforskad och trots det, är hur sjukdomen påverkar patientens livssituation relativt outforskat. Omvårdnadslitteratur inom risker och åtgärder vid allergi nämner ytterst lite om födoämnesallergi. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter och uppfattningar av att leva med IgE-medierad födoämnesallergi. Genom en litteraturstudie framstod fyra teman: Rädsla och förlust av säkerhet, Att hantera vardagen, Betydelsen av information vad gäller märkning av livsmedel och Vikten av stöd från omgivningen. Upplevelsen av att inte ha kontroll, en ständig risk för oanade reaktioner, att inte alltid ha förståelse och behöva försvara sina behov, gav en negativ emotionell respons. Påverkan på livssituationen jämfört mellan lätt födoämnesallergi och svår födoämnesallergi var markant. Vägen tillbaka till en fungerande vardag bestod av strategier, förståelse, samt försoning. Ändå fanns hinder i omgivningen kvar. Kunskapen som genererades från studien är viktig för att sjuksköterskan ska kunna vårda en födoämnesallergisk patient utan att hindra läkande och känsla av säkerhet. Samhället behöver möta patientgruppens behov genom anpassning för att livskvalitet ska kunna uppnås. / Food allergy is a hidden disability that does not become visible until the individual develops an allergic reaction. From there on it can quickly become a matter of life or death. The physical response has been well researched and yet how the disease affects the patient’s life situation is relatively unexploded. Nursing literature regarding allergy risks and interventions mention little about food allergy. The aim of the study was therefore to highlight patients’ experiences and perceptions of living with IgE-mediated food allergy. Through a literature study four themes emerged: Fear and loss of security, Managing everyday life, Importance of information regarding labeling of food and The importance of support from others. The experience of not having control, a constant risk of unsuspected reactions, not always having an understanding from others and having to defend their needs gave a negative emotional response. The way back to an ordinary living consisted of strategies, understanding and reconciliation, yet there were still obstacles left in the environment. The knowledge of this study can be used in caring for a food allergic patient without jeopardizing healing process and feeling of security. The society needs to meet the patient group’s needs through adaptation, to achieve quality of life.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats. Resultatet av studien skulle kunna rikta vidareutvecklingen av ramverket och beaktas av interaktionsdesigners som vill undvika fallgropar och istället generera initiativtagande, innovativa och välunderbyggda designkoncept.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hus barn i sandlådan använder sig av artefakter i samspelet med andra. För att besvara detta syfte har vi studerat barn i sandlådan utifrån följande frågeställningar: Vilka medierade handlingar skapas mellan barn i deras lek i sandlådan med hinkar, spadar, formar och plasttallrikar? Hur använder barn sina tidigare erfarenheter i lek med materialet i sandlådan? Studien utgår från sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen samspel, artefakter och medierade handlingar vilka är förutsättningar för barns lek och lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod genom videoobservationer och fältanteckningar. Observationerna har utförts på två förskolor i södra Sverige. Utifrån interaktionsanalys har sedan observationerna analyserats. I resultatet framkommer det att de handlingar med artefakter som barn skapar i samspelet med andra är verbala och icke-verbala och är i relation till det vi menar är artefaktens förutbestämda användningsområde, med andra ord att gräva med en spade eller fylla en hink med sand. Barn använder även sina tidigare erfarenheter och fantasi med materialet i sandlådan, där både artefakterna och sanden omvandlas i leken utifrån barns tidigare erfarenheter och genom fantasi. Artefakterna och sanden omvandlas i huvudsak till redskap för matsituationer där artefakterna används i relation till det förutbestämda användningsområdet. Studiens i huvudsakliga slutsats är att artefakterna och naturmaterialet möjliggör och/eller begränsar barns handlingar och erfarenheter i sandlådan.

Denna uppsats handlar om interpersonell interaktion på digitala medier och dess sociala betydelse för unga vuxna (20-30 år) när den fysiska interaktionen inte är möjlig eller önskvärd. Den handlar också om medierad interaktion i allmänheten och belyser de digitala mediernas roll för interpersonell interaktion då det sociala landskapet idag präglas av dessa på många sätt. Frågeställningarna som formulerats för att besvara syftet är följande: 1) I situationer då det inte går att umgås ansikte-mot-ansikte, hur fungerar den digitala interaktionen som alternativ? 2) När föredrar unga vuxna interaktionen på digitala medier? 3) Går det att tillgodose det sociala behovet digitalt i samma grad som den ansikte-mot-ansikte? 4) Vad har Covid-19 haft för påverkan på hur unga vuxna ser på social interaktion? Studien utgår från en enkätundersökning samt två intervjuer, då denna uppsats utgår från den kvantitativa metodologin i första hand och kvalitativ i andra. Teorierna består av medialiseringsteori, medium teori och teori kring medierad kommunikation. Resultatet visade att det både gick att upprätthålla relationer och få ett socialt utbyte på digitala medier. Dess fördelar var inom teman som tidseffektivitet, geografiskt avstånd, rum och tidsoberoende, kravlöshet och tillgänglighet. Det var dock beroendeframkallande, ångestladdat och avsaknad av symboliska ledtrådar. De unga vuxna som deltog i studien hade delade meningar om hur Covid-19 påverkat den sociala interaktionen. Det var tydligt däremot att den medierade interaktionen på digitala medier hade varit viktig under pandemin.

I förevarande studie analyseras ett ordinlärningsexperiment i årskurs 7 med syftet att undersöka det digitala verktyget Quizlets potential för elever att lära sig spanska ord. Två likartade klasser fick använda sig av två olika ordinlärningsmetoder, digitalt via Quizlet respektive analogt med penna och papper. Därefter genomfördes ett glostest med 30 stycken spanska ord och ett par veckor senare ett identiskt minnestest. Utifrån observationer under lektionstillfällena samt elevernas svar i en avslutande enkätundersökning har sedermera allt empiriskt material analyserats med hjälp av metoder utifrån teorin medierad diskursanalys, MDA. Studiens resultat visar att eleverna som tillämpade en analog metod med penna och papper hade ett högre medelvärde vad det gäller antalet rätt ord i både glostestet och minnestestet. Observationerna och enkätsvaren visar att de tre elementen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser alla går att spåra i den aktuella handlingssituationen och kan ses ha betydelse för utfallet i ordtesternas resultat. Utifrån elevernas historiska kropp framkommer det att elevernas stora vana att använda det digitala verktyget präglar deras syn på verktygets relevans för inlärande. Dessa erfarenheter lyser även igenom i elevernas deltagande i interaktionsordningen. Eleverna som tillämpade den digitala ordinlärningsmetoden via Quizlet uppvisade ett större självförtroende och samtidigt en mer passiv roll gentemot verktyget medan eleverna som tillämpade den analoga metoden agerade med mer ovana, men uppvisade samtidigt en mer aktiv roll gentemot verktyget. Utifrån situationens diskurser medvetandegörs i handlingssituationen framförallt två stora huvuddiskurser, skoldiskursen och verktygets diskurs. Med hjälp av MDA kan vi se hur båda dessa diskurser synliggörs och underbygger elevernas handlande i relation till verktyget. Analysen visar att det digitala verktygets potential grundar sig mycket i elevernas vana att använda det och att det därigenom skapas en slags tilltro till att verktyget ger upphov till ett automatiskt lärande. Även om verktygets utformning betraktas uppvisa potential för lärande, visar förevarande analys via MDA att elevernas handlande och förståelse av verktyget måste belysas i relation till verktygets potential. I kontexten uppvisar inte minst ordtesternas resultat att det råder viss diskrepans mellan det digitala verktyget och elevernas lärande.

Denna studie undersöker om och i så fall hur podcasten Ursäkta har betydelse för unga vuxna kvinnors identitetsskapande. Med studien vill vi bidra med kunskap om identitetsskapande i relation till podcastlyssnande med fokus på fanskap. I denna studie har vi valt att inrikta oss på podcasten Ursäkta och dess lyssnare. Studien utgår från följande tre forskningsfrågor:  Vilken betydelse har podcasten Ursäkta för de unga vuxna kvinnornas identitetsskapande? Hur skapas kulturell samhörighet bland unga kvinnor som lyssnar på podcasten Ursäkta? Hur kan man tolka och förstå Ursäktas följarskara utifrån idéer om fanskap?  Detta är en kvalitativ studie där åtta individuella intervjuer har genomförts med unga vuxna kvinnor i ålder 17–25 år som är lyssnare till podcasten Ursäkta. Det empiriska material vi samlat in har transkriberats, analyserats och sedan sammanställts för att kunna få ett resultat och slutdiskussion. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är parasociala relationer, medierad intimitet samt fanskap och fangemenskap. Studiens resultat visar att lyssnare i diverse utsträckning skapar en relation till mediepersonerna, samtidigt som det skapas en gemenskap lyssnarna emellan. Det framkommer också att det finns stor sannolikhet att ta efter karaktärsdrag från mediepersonligheter och göra de till sina egna.

Digitalisering har vuxit fram inom ridsporten och fler applikationer med syfte att träna och utveckla sig själv som ryttare och sin häst har lanserats på marknaden.  Syftet med denna studie är att undersöka hur e-träning tillämpas i Sverige och hur tekniken och kontakten mellan elev och tränare inom ridsporten implementeras och upplevs. Målet med arbetet är att dra en slutsats om efterfrågan och i förlängningen marknadsunderlaget för nya, eller expansion av befintliga, tjänster för e-träning inom ridsporten.  Fyra intervjuer utfördes med aktiva tränare inom e-träning samt tre intervjuer med tränare som valt att inte använda sig av e-träning. En enkätundersökning utfördes även hos ridelever.  De stora utmaningarna med e-träning var tekniken och främst uppkoppling och bildkvalité. Att bygga en relation mellan elev och tränare på digital väg upplevs av tränare och elever som svårt.  Utifrån studien går det att dra slutsatsen att det råder kunskapsbrist kring e-träning inom ridsporten i Sverige. E-träning är ett växande fenomen inom ridsporten och det finns potential för vidare applikationer och tekniska lösningar specialanpassade för området. Den nuvarande användningen av medierad träning hos tränare och elever, och deras inställning till fenomenet gör att slutsatsen dragits att det finns marknadsutrymme och efterfrågan för expansion av nuvarande tjänster samt etablering av nya tekniska tjänster och applikationer riktade mot den svenska ridsporten. / The wave of digitalization has reached the world of equestrian sport and multiple applications for training and improvement for riders and horses has been launched on the market.  This candidate paper study how e-coaching is currently being applied in Swedish equestrianism and how this new technology impacts the relationship between trainer, rider, and horse. The aim of this thesis work is to reach a conclusion on the status of the demand and, in extension, the market potential of new and/or improved services for e-training in equestrian sport.  A series of interviews were performed with trainers whom are current, active, users of e- coaching as well as trainer whom have never tried the technology. These interviews where then put in contrast with the results from a survey of equestrian.  The main concern and challenge of e-coaching in equestrian sport is the technological challenges. Building trust and a working relationship between student and trainer over digital link was described as challenging by students and trainers alike.  The study found that there is a lack of understanding of e-coaching among Swedish equestrians. E-coaching is a growing phenomenon and there is a market for technical solution for applying electronical solutions tailor-made for application in equestrianism.

Syftet med studien är att undersöka hur fyra utbildade och verksamma mellanstadielärare undervisar i läsförmåga. Studien undersöker därmed dessa tre forskningsfrågor: Hur pratar lärare om begreppet läsförmåga? Hur undervisar lärare i läsförmåga? Vilka resurser använder lärare i deras undervisning? Genom att använda oss av kvalitativa metoder samlade vi in data genom en kombination av tre metoder. Dessa metoder utgörs av intervjuer, observationer och insamling av lärarnas lektionsplaneringar. Tidigare forskning visar att elever behöver få rätt strategier med sig för att kunna tolka texter där både läsförståelse och ordkunskaper bör löpa parallellt i undervisningen för att ge eleverna de bästa möjligheterna till att utveckla sin läsförmåga. Resultatet i vår studie visar hur lärare med en stor erfarenhet inom yrket genomför undervisning om läsförmåga. Samtliga lärare benämner att läsförmåga innebär läsförståelse och ordkunskap. Dessa områden visar sig ta större fokus av lärarnas undervisning. Lärarna planerar sin undervisning i läsförmåga utefter deras erfarenhet om vilket tillvägagångsätt som de anser är bäst. Resultatet visar att lärarna anpassar sin undervisning efter elevgrupper och genomför en tydlig pedagogisk och professionell undervisning.

The research  concerning lignin in high value applications has increased  during the last years due to its renewability and availability in the black liquor from pulp mills. Today  the major part of kraft lignin found  in the black liquor is used as fuel to gain energy  in the recovery boiler. Lignin functions as natural  glue in plants so that the function of kraft lignin as a phenol replacement in wood adhesives has been researched. Due to lignin's low reactivity the molecule must be modified  prior to use. Demethylation is a method  to increase the phenolic content  in lignin to produce  more reactive  sites. Thiol  mediated  and iodine mediated demethylation was performed. Demethylated lignin was characterized by changes  in phenolic and hydroxylic groups,  molecular  mass, elemental  composition and other  properties  using methods including  UV, SEC and 31 P NMR.   The results showed  a decrease in the phenolic  content  contrary  to the increase  that was expected. Really low yields were also gained  which makes the results non-representative. Size evaluation showed  that the percentage of high molecular  content  in the demethylated lignin sample  had increased,  which  point towards the loss of low molecular mass fractions.  Due to demethylation lignin may have been more hydrophilic and soluble  in DMF and water. In addition  to this bond cleavage  may have produced  smaller  fragments which also increase  the solubility. The results point towards  the loss of smaller  fragments in the DMF and water phases.   The applied demethylation methods were evaluated  in context of green chemistry. Production, waste,  involving chemicals and efficiency were discussed  and analyzed. The applied demethylation methods  use DMF as solvent  which  is not a green alternative, greener solvents such as water or other energy  adding  methods  could  be used to make the process  greener.  The use ofNaOMe produces  methanol  as a byproduct  which could be eliminated by using NaOH, future studies  on the efficiency of the bases in the needs to be done.   Nature science  has a reputation  of being hard and firm. By bringing  in social  issues in science education new ways of looking  at science  opens  up. A social problem  and at the same time an environmental problem  in today's  society  is the large plastic mountain in the Pacific Ocean. An educational material  of the "Samhallsfragor med Naturvetenskapligt Innehiill",SNI, (Societal  issues with scientific content)  principle  has been evaluated with respect  to the abilities that can developed together  with whether  students  increase  their science  knowledge through  this. The study showed  that students  can develop  almost  all abilities  described  in the curriculum and their knowledge in science  by this type of material. Keywords Biomaterial, lignin reactivity,  thiol mediated  demethylation, iodine mediated demethylation, green chemistry, SNl-fall. / Forskning kring lignin i produkter har ökat under de senaste åren på grund av lignins fornyelsebarhet och tillganglighet i svartluten från massabruken. Idag används den största delen av sulfatligninet från svartluten som bränsle for att producera energi i sodapannan. Lignin fungerar som ett naturligt lim i växter och på grund av detta undersöks funktionen av kraftlignin som fenolersättning i trälim. Med anledning av ligninmolekylens låga reaktivitet behover lignin modifieras fore användning i produkter. Demetylering är en metod för att öka fenolhalten i lignin och skapa en högre reaktivitet. I denna studie utfördes Tiolmedierad och jodidmedierad demetylering. Det demetylerade ligninet utvärderades med avseende på forändringar i  fenol-och hydroxylgrupper, molekylvikt, elementarsammansättning och andra egenskaper med hjälp av olika metoder,inklusive UV, SEC och 31 P NMR.   Resultaten visade en minskning i fenolinnehall  i motsats till den ökning som förväntades. Riktigt låga utbyten påvisades också vilket gör att resultaten inte är representativa. Storleksutvärdering  visade att andelen med högt molekylviktsinnehåll i det demetylerade ligninproven hade ökat, vilket pekar mot förlust av lågmolekylära fraktioner. På grund av demetyleringen kan ligninet ha blivit mer hydrofilt och lösligt i DMF och vatten. Utöver detta kan bindningsklyvning ha skapat mindre fragment som också ökat lösligheten. Resultaten pekar mot förlust av mindre fragment i DMF-och vattenfaserna.   De tillämpade demetyleringsmetoderna  utvärderades med avseende på grön kemi. Produktion, avfall, kemikalier och effektivitet diskuterades och analyserades. De tillämpade demetyleringsmetoderna  använder DMF som lösningsmedel, vilket inte är ett grönt alternativ. Grönare lösningsmedel såsom vatten, eller andra typer av energitillsättning, kan användas för att göra processen miljövänligare. Användandet av NaOMe i den thiolmedierade demethyleringen skapar metanol som en biprodukt vilket kan bytas ut mot vatten om NaOH istället används. Vidare studier behöver göras för att undersöka de båda baserna effektivitet.   Naturvetenskapen har ett rykte om att vara hård och fast. Genom att föra in sociala frågor i den naturvetenskapliga utbildningen kan nya sätt att se på vetenskapen skapas. Ett samhälls problem och samtidigt ett miljöproblem i dagens sämhalle är det stora plast berget i Stillahavet. Ett undervisningsmaterial för"Samhällsfrågor Med Naturvetenskapligt Innehåll", SNI, principen har utvärderats med avseende på vilka förmågor som kan tränas tillsammans med huruvida eleverna kan öka sin vetenskapliga kunskap. Studien visade att eleverna kan utveckla nästan alia formågor som beskrivs i läroplanen och sina kunskaper inom naturvetenskapen genom denna typ av utbildningsmaterial.   Nyckelord Biomaterial, ligninreaktivitet, tiol medierad demetylering, jodmedierad demetylering,grön kemi, SNI-fall.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bloggens innehåll reflekterar bloggarens syn på vad som är privat och vad som är offentligt. Detta har skett genom att först urskilja följande ämnen i bloggarna: vänner, jobb, sömn, mat, hälsa, nöje, familj, sex och pengar, och sedan undersöka vilka av dessa ämnen som respektive bloggare använder sig av och vilka som utelämnas från bloggen. De ämnen som används av bloggarens blir då offentliga, medan de som utelämnas förblir privata. Funktionerna av självutlämning – självförtydligande, social bekräftelse, social kontroll och relationell utveckling - har analyserats och slutligen har skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga bloggarna undersökts.   Den teoretiska ramen består av kategorierna; privat och offentligt, medierad voyeurism, empowering exhibitionism samt ett renodlat likhetsperspektiv inom genusdiskurs. Medierad voyeurism som är konsumtionen av avslöjande bilder och information om andras verkliga liv, leder ofta till empowering exhibitionism vilket sker då individen tar kontroll över framställningen av sig själv och går emot den skam som är kopplad till konceptet privat. Det empiriska materialet för undersökningen består av sju dagars utdrag av Cimon Lundberg, Isabella Löwengrip, Johanna And och Simon Leisjö’s bloggtexter från sista veckan i augusti 2012. Kvalitativa samtalsintervjuer med And och Leisjö har fungerat som ett komplement till textanalysen av bloggarna. Genom en kvalitativ metod har ett narratologiskt perspektiv tillämpats i analysen för att besvara följande frågeställningar: 1. Hur reflekterar bloggarnas innehåll gränsen mellan den privata och den offentliga sfären? Vilka ämnen tas upp och vilka utelämnas? 2. Skiljer sig förhållandet till det privata/offentliga mellan kvinnliga och manliga bloggare? 3. Vad kan de olika graderna av självutlämning säga om bloggens betydelse för individen? Vilken funktion fyller olika texttyper hos dessa bloggare? Undersökningen har visat att även om flera ämnen som tidigare var privata offentliggörs i bloggarna, så dras gränsen för det privata än idag vid ämnet; sex. Familj och vänner har flyttats till den främre regionen samtidigt som gränsdragningen för ämnena jobb och ekonomi skiftar hos de olika bloggarna. Skillnaderna mellan de kvinnliga och de manliga bloggarna har varit obefintliga eller minimala, vilket kan hänvisas till att bloggarna formas inom samma sociokulturella sammanhang. I samtliga bloggar sker självutlämning i olika grader och högre grad av självutlämning har visat sig fungera som empowering exhibitionism. Större självutlämning kan kopplas till att ämnet blir mer privat.