Politics in today's society unfolding more and more in the media, but the media content is limited. Therefore, the media must constantly make choices, choices which are specific to each object. The purpose of this study is to examine how Olof Palme is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Palme - älskad och hatad, and also how Carl Bildt is portrayed as a politician and private individual in the documentary film Bildt - excellensen. To study the documentary films I use a qualitative textual analysis with a focus on a narrative analysis. In the narrative analysis, I have been inspired by the categoricalcontent- based approach to study the documentary films. In my analysis, with the help of theories of mediatization of politics, documentaries and stories, I interpret and analyze the films to make them more understandable. The conclusions of the study is that Palme in his role as a politician is portrayed as a humane person who cares about the individual. Palme as a private person is portrayed with a focus on a healthy appearance and with little time for his children. Bildt in his role as a politican is portrayed with an interest in the Swedish defense and being disrespectful in his way to get around. As a private person, Bildt is portrayed with an interest in war in general and being a bully who always must get right. In his role as father, Bildt is portrayed to be a bad father, and who put all his jobs and assignments in front of his children. Finally, the portrayal of Palme is on a level that arouses strong feelings for Palme as person, while the portrayal of Bildt become more callous and very factual with a large focus on politics instead of Bildt's personal image.

I en organisation påverkas alla av hur kommunikationen fungerar, så det är av stor vikt att språkliga och kommunikativa problem kan hanteras. Oftast finns en rad styrdokument för att hantera just språkliga och kommunikativa problem, men också för att synliggöra organisation­ens mål och visioner och för att planera förändringar. Syftet med den här studien är att genom en kommunikationsanalys beskriva hur en individs kommunikativa kompetens värderas i en organisation. Dessutom undersöks hur risker och möjligheter är relaterade till individens kom­mu­nikativa kompetens och vilka styrdokument som kan vara relevanta för att ta till vara på just den kompetensen. Medierad diskursanalys (MDA) används som grundteori och som analysme­tod. Metoden för in­samling­en av material har främst haft en etnografisk ansats och materialet består av intervjuer med en utvald person och olika typer av textdokument. Intervjupersonen är samordnare vid ett forskningsinstitut i Mälardalen. Utifrån analysbegreppen historisk kropp, interaktionsordning och situationens diskurser analyseras intervjupersonens bakgrund, relationen till de övriga deltagarna, skickad e-post och ett par styrdokument. Det visar sig att kommunikativ kompetens kan vara svårt att ta till vara om det inte finns styr­dokument med tydlig ansvarsfördelning och tydliga riktlinjer. Sådana styrdokument behöver följas, vilket visar sig kan vara problematiskt beroende på hur organisationen väljer att arbeta med dokumenten. Både Heide m.fl. (2012) och Erikson (2011) poängterar värdet av gemen­samma mål i organisat­ionen och att en strategi bör finnas i syfte att beskriva hur dessa mål ska uppnås. Organisationen behöver veta hur de ska ta tillvara på kommunikativ kompetens och hur sådan kompetens ska värderas. Annars kan de gå miste om värdefull kunskap som inte går att läsa sig till.

Barns lek beskrivs som en magisk värld, där barn blir engagerade och uppsluppna av leken. För barnet är lek något lustbetonat som ger glädje. Tidigare forskning visar att personalen är osäkra på sin roll i leken, vill kontrollera och gärna lägger fokus på aktiviteter de planerat sedan tidigare. Hur personalen ser på sin roll i lek varierar och det i sin tur beror på vilken inställning de har till lek. En strävan har varit att lyfta fram relevant forskning för studiens syfte, vilket är att undersöka hur personalens medverkan ger följder för barns fria lek. Två frågeställningar har formulerats som ämnar söka svar på vad som kännetecknar pedagogers handling i den fria leken och hur personalens handlingar inverkar på den fria leken. Det är en mikroetnografisk studie med videoobservationer som metod och som tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Produktionen av data har ägt rum på två förskolor, där två avdelningar valdes ut för observation enligt ett bekvämlighetsurval. Resultatet visar att när personal medverkar i den fria leken får deras handlingar följder för lekens riktning som i form av stöttning, handlingsutrymme och styrning. En slutsats som kan dras är att den fria leken är styrd i olika grad beroende på personalens handlingar.

The purpose of this study was to investigate how schools work to counteract, prevent and remedy abusive treatment online and on various social media. In our study we have chosen a collective name for these concepts, with the concept mediated bullying (medierad mobbing). The study is based on a qualitative method with semi-structured interview questions. The interviews were conducted at five different schools with a total of six different informants, two of whom are middle school teachers, two primary school teachers, a special educator, and a counselor. All informants work in schools in the suburbs of a bigger city. The research questions for the study were; 1. How does the school work preventatively against mediated bullying? 2. How and when is it relevant to incorporate value-based work in education? The study indicated that mediated bullying is an ambiguous concept. This means that there is no fixed meaning, and as such there are multiple ways to interpret bullying on various mediated platforms. As the mediated world has reached lower ages, the study also indicated that working with fundamental values and language use should be emphasized from an earlier age. Notably, schools do not have a standardized template for how to address and mitigate mediated bullying; therefore, this results in large knowledge gaps due to the discrepancies with the information shared among adults. Ultimately, this contributes to teachers having feelings of helplessness at work. Keywords: Medierad mobbning, kränkningar över sociala medier, nätmobbning, förebyggande, åtgärdande, nätsmart, värdegrundsarbete, mobbning

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

This study explores identity formation among young adults as influenced by mediated politics and popular culture. Based on the nature of the research subject the study adopts constructionism both ontologically as well as epistemologically, hence a qualitative research design was drawn upon, resulting in five interviews of two as empirical data collection. Participants were recruited through existing networks. The material was then processed using thematic analysis together with a broad theoretical framework in relation to identity, hybridity and representations, amongst further perspectives. Findings reveal a reflexive relationship between the participants' identity and mediated politics and popular culture. The reflexive relationship was illustrated through the main following phenomenon; (1) a constant negotiation between Swedishness and the individual's roots of origin, however, to different degrees; (2) ambiguous attitudes towards representations in media where some participants felt a need as well as no need to be represented in media – potentially complicated due to exaggerated stereotypes and intersectionality; (3) a positioning to political messages and opinions in relation to self identity.

Examensarbetet bygger på en läsryggsäck som kan användas som ett didaktiskt arbetsredskap med 2-3 åriga barn i förskolan. Studiens syfte är att lyfta estetiska kommunikationsformer och beskriva semiotiska egenskaper i fem snuttefilmer. Syftet är också att granska och analysera lärarhandledningens innehåll. Snuttefilmerna bygger på bilderböcker vilket ses som multimodal kommunikation då bilder, tecken och berättande samverkar. Det empiriska materialet består av fem kvalitetsfilmer och en lärarhandledning för förskolan. I bearbetning av filmerna används fem estetiska kriterier och en semiotisk analys av den rörliga bilden. Lärarhandledningens innehåll granskas med textanalys med fokus på didaktiska aspekter. Det sociokulturella perspektivet i arbetet används för att kommunikation och språk kan ses som ett verktyg för samspel, tänkande och samtal i en social aktivitet.Resultatet av snuttefilmerna visar en gestaltning av verkligheten som kan vara djur, rutiner, leksaker, personer, relationer och miljöer som yngre barn kan känna till. Resultatet visar att filmerna inte består av några dialoger utan av en berättarröst, ljudeffekter och upprepande musik. Bilderna i filmerna är enkla med få detaljer i bakgrunden. I filmerna gestaltas barnrollerna som självständiga att upptäcka världen men att de också kan hjälpa andra. Resultatet av filmerna och lärarhandledningens innehåll kan ge möjlighet att möta både personliga och känslomässiga upplevelser som kan få uttryckas verbalt och med kroppen. Resultatet visar också att kommunikativa samspel finns med som en röd tråd genom lek och samtal i handledningen.

Texten är ett försök att hitta relevanta sätt att tala om måleri idag. Den presenterar personliga tankar och reflektioner om måleriets samtidshistoria och hur man skulle kunna definiera dess väsen och roll i konsten och samhället. / [I examensarbetet ingår utställningen "Slow Down Vision":] Utställningen består av målningar hängda på väggarna. En grupp målningar som föreställer digitala fotofilter hänger tillsammans på ena lång sidan. På de andra väggarna hänger målningar föreställande in scannade vardagliga objekt och två abstrakta målningar gjorda med hjälp av bubbelplast. I mitten av rummet står en bänk som man kan sitta på. Material: Måleri Teknik: Olja på duk

Valet av applikationer är inte alltid lätt eftersom pedagoger oftast har ett syfte med vad applikationen bör lära barn men det stämmer inte alltid överens med vad applikationen faktiskt förmedlar (Lindström, Gulz, Haake & Sjödén, 2011; Petersen, 2015b). Därför vill vi nu med vår studie undersöka medierade handlingar som sker när barn använder sig av en applikation och i förlängningen bidra med kunskap till pedagoger så att användandet av applikationer kan utvecklas i förskolans verksamhet. Vi väljer att använda oss av applikationen Sneak för att den är okänd för de barnen vi observerar och vi vill ta reda på vad det sker för handlingar när barnen är i interaktion med den. Vi använder oss av det sociokulturella perspektivet i vår studie och vi kommer att samla in vårt empiriska material genom att observera två olika barngrupper som använder sig av Sneak. Det förutbestämda syftet med vår valda applikation är rörelse men vårt resultat visar tydligt på att det sker flera olika typer av handlingar när barnen använder sig av Sneak. Det erbjuds sampel, kommunikation och ett vidgande av barnens erfarenhetsvärldar. Vi kan se att de får möjlighet att känna glädje och spänning. Sneak erbjuder även barnen möjlighet att använda sig av olika strategier, att lösa problem som uppkommer samt att röra på sig. Eftersom det alltid sker medierade handlingar när människan är i interaktion med tecken eller verktyg drar vi slutsatsen att det viktigaste inte är att det måste ske ett specifikt syfte vid användandet av en applikation, utan snarare att som pedagog ta tillvara på barns intresse, tidigare erfarenheter och utveckla vidare de handlingar som sker i interaktionen för att möjliggöra lärande.

No description available.