Bakgrund: Sedan 2010 är revisionsplikten för de små företagen i Sverige avskaffad vilket innebär att småföretagare idag har valmöjlighet för frivillig revision. Den främsta anledningen till att slopa revisionsplikten var att revisionen är en onödig, tidskrävande och kostsam aktivitet för småföretag. Många företag som berördes av reformen använde sig av den valmöjligheten vilket medför att 60 procent av småföretag i nuläget har valt bort revision. Dock finns det fortfarande 40 procent som finner att revisionen tillför en nytta och betraktar den som en viktig del av verksamheten. Detta tyder på att företag har delade åsikter om revisionens betydelse och värde och därmed olika benägenhet att välja att genomgå revision. Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur revision och småföretagens beslut att behålla revision skapar mening och undersöka bakomliggande meningsskapandefaktorer till valet att fortsätta att ha revision. Metod: Studien har baserats på en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningsobjekten utgjordes av sex småföretag inom byggbranschen belägna i Västra Götaland och Jönköpings län. Sex semistrukturerade besöksintervjuer med företagsägare genomfördes för att undersöka fenomenet. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån analysmodellen för att kunna besvara studiens problemformulering. Slutsats: Respondenterna har en positiv attityd till revision och har olika anledningar till att behålla den. Främsta anledningarna att välja revision är egen trygghet och strävan efter att förvalta verksamheten lagenligt. Vi finner att resultatet visar att revision är en meningsskapande aktivitet som leder till att företaget behåller den och därmed skapar mening med sitt val. Företagen skapar mening med sitt val genom att sända positiva signaler till omgivningen och därmed differentierar sig och skapar en identitet. Tidigare erfarenheter är den främsta meningsskapande faktorn som påverkar beslutsfattande som i sin tur leder till att meningen skapas både retrospektivt och prospektivt. / Background: Since 2010 the provision of statutory audit for small enterprises has been abolished in Sweden. In accordance with this new legislation micro entrepreneur now have the choice for voluntary audit. The main reason behind the abolishment of statutory audit was that auditing as an activity was unnecessary, an administrative burden and a financial cost burden to small enterprises. Many of Swedish enterprises that were affected by the reform of statutory audit exemption used this option of choice, currently it has resulted in that 60 percent of small enterprises have chosen not to have audits. This means that 40 percent of enterprises who still keep their audit find benefits of being audited and view it as an important part of business. This indicates that the enterprises have different opinions about the audit’s importance and value, and thus different tendency to choose to undergo a voluntary audit. Purpose: This study aims to have an increased understanding of how audits and micro entrepreneurs' decision of keeping audits makes sense and to examine the underlying factors of making sense for choosing to continue to have an audit. Methods: This study has a qualitative research method. The respondents of the survey consisted of sex small enterprises in the construction industry, seated in Västra Götaland and Jönköpings County (län). To explore the phenomenon of the study, semi-structured interviews were carried out with owners of six small enterprises. The empirical data was then analysed from our analysis model to answer the study’s research question. Conclusions: The respondents have a positive attitude to audits and have different reasons to keep it. The main reasons behind the choice to continue with audits, are own security and the aim to conduct legal business. We find that the results show that audit is a sense making activity which results in why enterprises keep it, and therefore making sense with their choice of audit. Enterprises make sense of their choice by sending positive signals to environment, and therefore differentiate themselves and make identity. Previous experience is the main factor of sense making which affects the decision-making which in turn leads to that meaning is both retrospective and prospective.

This thesis focuses on young students’ experiences and meaning-making processes in school practices within environmental and sustainability education. Earlier research has shown this to be an area of complexity; besides a transdisciplinary perspective requiring relational thinking, it also involves conflicting interests as well as emotions and values. With a certain interest in emotions being part of learning as a meaning-making process, this thesis aims to investigate the character of experiencing, and the function of aesthetic experience in environmental and sustainability education. Through a mixed-methods approach a comprehensive questionnaire was used in the first study, and a more in-depth case study investigated the most important findings from the questionnaire even further in the second one by using multiple data. 209 students, age 10-12, from six different schools in Sweden answered the questionnaire. One class in grade six participated in the case study during four months, where both in- and out-of-door activities were studied. Both qualitative content analyses, and quantitative statistics were used to analyze the material from the two studies. Furthermore, John Dewey’s theoretical perspectives and neo-Aristotelian philosophers, mainly Martha Nussbaum, guided the interpretations of the empirical results. The main findings show that young students’ experiences in environmental and sustainability education are characterized by relational understandings both within and among ecologic, economic and social aspects, but also that perceived school activities of a value-laden and more cognitive kind correlated. The results further show that aesthetic experiences function as links in the transactional and continuous processes of meaning making. Furthermore, of importance for students’ meaning making and formation of values in environmental and sustainability were also prior experiences, encounters with outdoor environments and artifacts (both natural and digital), social interactions and felt independence. A holistic picture of understanding, emotions and values hence appear as an intertwined unity in students’ written responses, action and talk. A conclusion suggests that contributing to students’ possibilities of making meaning in environmental and sustainability issues requires openness to personal emotions and values as a starting point. Activities allowing for social interaction, independence, and relevant contextual encounters should also be considered in the pedagogical practice of environmental and sustainability education.

Föreliggande magisteruppsats skrivs inom fältet Svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Syftet är att undersöka digitalt meningsskapande i olika nätgemenskaper utifrån barnets perspektiv, nämligen sju flickor i årskurs 7 och 8. Forskningsfrågorna fokuserar på drivkrafterna bakom deltagande i olika nätgemenskaper, hur man kommunicerar och interagerar med varandra och vad man lär sig. Studien har en kvalitativ ansats.Metoden är semistrukturerade intervjuer.Studiens övergripande teoretiska plattformär ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande.Med teori och begrepp, som kommunikativ handling, även från medieekologin, multiliteracies och samhälls- och medievetenskapen analyseras vad flickorna ger uttryck för att deras digitala meningsskapande består av.Undersökningen visar att de kommunikativa handlingarna läsande, skrivande, lärande, relations- och identitetsskapande samspelar med olika modaliteter, medier och konventioner. De syftar till att inför likasinnade visa upp sig, sina intressen och berättelser, men också om att pröva nya roller och lära sig mer om sig själv.Meningsskapandet handlar även om att kollektivt och i interaktion med andra lösa problemsamt bidra till medskapande för att därigenom bekräfta tillhörigheten inom nätgemenskapen.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa. I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella. Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Studiens syfte var att, med utgångspunkt i ett designteoretiskt multimodalt perspektiv, beskriva, analysera och tolka hur tre förskolepedagoger designar lärandesammanhang, kring ämnet matematik. Förutom detta var också syftet att få insikt om hur lärandesammanhangets design kunde förstås och tolkas i termer av lärande och meningsskapande. Den metod jag valde var uppbyggd kring en icke-deltagande videoobservation med ett kvalitativt upplägg där målet var att försöka förstå det som ägde rum genom relevanta tolkningar. I resultat och slutsatser framkom det till exempel att förskolepedagogerna använder en mängd semiotiska resurser och teckensystem i form av fysiska redskap tillsammans med ansiktsuttryck, tal och handrörelser i kommunikationen med barnen. Dessutom framkom det att barnen också använde sig av ett antal olika semiotiska resurser och teckensystem i arbetet med att skapa mening kring de olika lärandesituationerna. Det blev också tydligt att barnens tidigare erfarenheter fick en betydande roll då barnen använde de tidigare erfarenheterna som ett tankeredskap i de meningsskapande processer, designade av förskolepedagogerna, de deltog i. / The study's purpose was, based on a design theoretical multimodal approach to describe, analyze and interpret how three preschool teachers design learning contexts, on the subject of mathematics. Besides, this was also the aim to gain insight on how context of learning designs could be understood and interpreted in terms of learning and meaning. The method I chose was built around a non-participating video observation with a qualitative approach where the goal was to try to understand what took place through the relevant interpretations. The results and conclusions that emerged was that the preschool teachers used a variety of semiotic resources in the form of physical tools along with facial expressions, voice and gestures in their communication with the children. Moreover, it appeared that the children also used a number of different semiotic resources in their work of creating meaning around the different learning situations, designed by the preschool educators, they participated in. It also became clear that the children's previous experiences had a significant role as they also used past experiences as a tool in the meaning-making process.

Even though safety culture in health care has been on the agenda for more than a decade, the implementations have been difficult. The aim of this study was to out of the sensemaking perspective, examine the process behind implementing safety culture. The present study tested a hypothetical model where open communication, clear information and leader safety attitude predict reporting incidents (part of safety culture) which in turn mediate to safety performance. Survey data was obtained from 104 employees at a Swedish hospital which has tried to implement safety culture recently. To test the model, structural equation modeling was used. Results showed a strong model fit and all factors predicted reporting incidents. Reporting incidents predicted safety performance and mediated between the predictors and safety performance. Thus, in line with theoretical background all three predictors seem to be important in the implementation process of safety culture.

Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2. Kan man visa hur lärarnas analys med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv har varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre? För att undersöka detta används ett case som handlar om lösning av enkla ekvationer i åk 1 på gymnasiet. Den forskningsmetoden som används i denna studie är learning study, där tre cykler genomförs i tre olika klasser i åk 1. För att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande och för att öka tillförlitligheten i studien används ett flertal datainsamlingsmetoder. Det analyserade materialet består av 98 elevtester, cirka 50 elevintervjuer, åtta skriftligt dokumenterade planeringstillfällen om vardera 60 minuter, sex ljudinspelade lektioner samt två video- och ljudinspelade lektioner. Ett pragmatiskt perspektiv på lärande används som teoretiskt ramverk för att planera, analysera och utveckla undervisningen kring ekvationslösning. Elevernas kunskaper inom ekvationslösning förbättrades under studiens gång. Följaktligen har studien visat att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna. Studiens resultat synliggör också att vad eleverna erbjuds att lära sig är beroende av om läraren skapar kontinuitet mellan närliggande syften och det övergripande syftet. I och med det visar studien att learning study, analys av praktiska epistemologier) och organiserande syften kan fungera som effektiva verktyg för att planera, analysera och utvärdera undervisningen. Alltså, lärarnas analys har med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre. Utifrån vad som nämnts ovan har studiens syfte uppfyllt.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13. Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts. Respondenterna valdes ut med utgångspunkt i att de ska erhålla kunskap och erfarenhet av börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag. Studiens respondenter är investerare, kreditgivare och finansanalytiker eftersom samtliga påverkas främst av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Studien har visat att olika intressenter i och med sin yrkesidentitet fokuserar på olika delar av värderingsinformation om verkligt värde. Intressenter drivs av rimlighet snarare än precision och anser därför de att det är viktigare att bolagen redovisar bakomliggande antaganden än det verkliga värdet. Intressenter skapar sig två uppfattningar av fastigheters verkliga värde, en positiv och en negativ. De anser att verkligt värde fungerar bra vid en hög marknadsaktivitet då många fastigheter köps och säljs, tvärtom uppfattar intressenter att finns stora brister med verkligt värde vid låg marknadsaktivitet. Intressenter misstror även att det redovisade verkliga värdet är marknadsvärde eftersom att fastigheter ofta säljs för ett annat pris än det redovisade. Studien visar att införandet av det nya regelverket ger en ökad uppfyllelse av intressenters informationsbehov, men att det blir en avvägning mellan relevans och mängd i värderingsinformationen för att deras behov av ska uppfyllas. / In 2005 the standard IAS 40 was introduced which provides Swedish listed companies with investment properties the opportunity to evaluate their properties at fair value. Fair value has been criticized because it is based on subjective assumptions that can lead to inaccurate financial reports and negative consequences for stakeholders. January 1st 2013 the new standard IFRS 13 was introduced which requires increased disclosures of valuation at fair value. This study examines how fair value affects stakeholders information needs, their perception of property valuation at fair value and reasoning about the implementation of IFRS 13.                                       The aim of the study was to explain how different stakeholders information needs are affected by the valuation of investment properties at fair value. To achieve the purpose of the study a qualitative method was used and in-depth interviews have been conducted. Respondents were selected on the basis that they would obtain the knowledge and experience of listed companies with investment properties. The study's respondents are investors, creditors and financial analysts because they are primarily affected by the valuation measurement at fair value of investment properties. The study has shown that different stakeholders in their professional identity focuses on different aspects of the valuation information about fair value. Stakeholders are driven by plausibility rather than accuracy, therefore they think it is more important that companies report underlying assumptions than the actual fair value. Stakeholders creates two different perceptions of the properties fair value, one positive and one negative. They believe that fair value function well at a high level of market activity when several properties are purchased and sold, on the contrary stakeholders perceive there are large gaps with fair value at low market activity. Stakeholders distrusts the reported fair value is the market value, since the properties often are sold for a different price than the reported. The study shows that the introduction of the new standard provides a greater fulfilment of stakeholders information needs, but it is required that there is a balance between relevance and quantity of information if their needs will be satisfied.

Anorexi nervosa är ett globalt problem men förekommer främst i Västvärlden. Det är en komplex sjukdom som orsakas av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer som många gånger samverkar med varandra. Syftet med denna fenomenologiska studie är att få en större förståelse för hur friskförklarade kvinnor fann mening i sitt insjuknande och om det finns gemensamma nämnare i deras livshistorier. Särskilt fokus har lagts vid familjemönster och kommunikationen inom familjen. Vi har utgått ifrån symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv. Studien är av kvalitativt slag där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som sedan tolkades utifrån en hermeneutisk fenomenologisk ansats. I vårt resultat kunde vi se att meningsskapandet kring sjukdomens olika stadier var centralt och tog sig i uttryck på olika sätt hos respondenterna. Tio teman kunde urskiljas och de viktigaste fynden var att sjukdomen på olika sätt var en aktiv handling och att den är ett uttryck för ett självhat och låg självkänsla. Vi kunde även se brist på känslouttryck inom familjen och att inte bli emotionellt erkänd av sina föräldrar var en viktig faktor. Det mest vitala resultatet var respondenternas egna uppfattningar om att anorexin var en symboliserande handling och att den handlar om så mycket mer än vikt och utseende. / Anorexia is a global issue but occurs mainly in the Western world. Anorexia nervosa is a complex disease caused by biological, psychological, and sociocultural factors which often interacts with each other. The purpose of this phenomenological study is to gain a greater understanding of how recovered women created meaning in their illness and if there are mutual factors in their life-stories. We have especially focused on family patterns and the communication within the family. We have based our study on symbolic interactionism as our theoretical perspective. The study is of a qualitative nature and we used semi structured interviews which later were interpreted from a hermeneutic phenomenological approach. In our result we could see that creating meaning was central throughout the disease and was expressed in different ways by our respondents. Ten themes appeared and the most vital findings were that anorexia was an active action and that it is an expression for self-hatred and low self-esteem. We could also see that lack of expression regarding emotions within the families and not being emotionally recognized by their parents were crucial factors. The most important result was the respondents own perception of anorexia as a symbolizing action and the content of the disease is about so much more than weight and looks.