Spelling suggestions: "subject:"meningsskapande."" "subject:"eningsskapande.""
231 |
Delaktighet och inflytande i förskolans inomhusmiljöer : En kvalitativ studie om de yngsta barnens förutsättningar / Involvement and influence in preschool´s indoor environment : A study about the conditions of the youngest childrenJohannson, Lisa, Enberg, Maja January 2022 (has links)
Barns delaktighet och inflytande är en viktig del av förskolans samhällsuppdrag. Syftet med den här studien var att undersöka yngre barn förutsättningar till delaktighet och inflytande i förskolans inomhusmiljöer. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare på två olika förskolor. Studiens resultat har analyserats utifrån Eleanor Gibsons teori om affordance samt utifrån barns perspektiv och barnperspektivet. Resultatet visar att barnen fick delaktighet och inflytande när de kunde nå materialen själva, när rum var tillgängliga för barnen och när de tilläts att använda material och fick utveckla sina lekar fritt. Resultatet visade också att barnens delaktighet och inflytande var beroende av förskolepersonalens förhållningssätt och vad de tillät barnen att göra, samt förskolepersonalens förmåga att tolka och analysera vad barnen visade intresse för och ville. Slutsatser utifrån studien är att om barnen ska få delaktighet och inflytande i förskolan behöver förskolepersonalen ge barnen frihet i miljön samt tillgång till rummen och till ett varierat material. Ytterligare en slutsats är att yngre barn i förskolan är beroende av förskolepersonalens förmåga att kunna inta ett barnperspektiv och kunna synliggöra barns perspektiv.
|
232 |
"Har man gjort för mycket, har man gjort för lite, har man varit tillräcklig" : En narrativ studie om meningsskapande hos sjukvårdspersonal under COVID-19 pandemin / "Have we done too much, have we done too little, have we been enough" : A narrative study about sensemaking for healthcare professionals amidst the COVID-19 pandemicBergström, Joanna, Brighty, Melissa January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att med narrativet i fokus undersöka hur fem sjuksköterskor ser på sittarbete och hur de navigerat sig igenom det under COVID-19 pandemin. Det empiriska materialetbestår av semistrukturerade kvalitativa intervjuer som hölls med fem sjuksköterskor som alla vårdatcovidpatienter. Materialet analyserades genom tematisk narrativ analys och strukturell narrativ analys.Den tematiska analysen identifierade ett antal övergripande teman i sjuksköterskornas berättelser;bakgrund, tillbakablickande, nya arbets- och förhållningssätt, kollegialt stöd, samarbete ochreflektioner samt ovisshet och kunskapsbrist. Sjuksköterskornas berättelser har analyserats genombegreppet meningsskapande samt med Labov och Waletzkys modell om narrativets struktur. Urresultaten framkom att sjuksköterskorna behövt orientera sig genom händelser de inte vetat hur de skaagera inom. För att orientera sig har samtliga informanter påbörjat en meningsskapande process för atttillmäta förståelse till situationen där berättandet haft en central funktion i att göra detta. / The aim of this study is to with focus on narratives examine how five nurses view their work and howthey’ve navigated through it during the COVID-19 pandemic. The empirical data consists ofqualitative semi-structured interviews with five nurses who have been caring for patients diagnosedwith COVID-19. The material was analysed through a thematic narrative analysis and structuralnarrative analysis. The results from the thematic analysis identified a number of general themesretrieved from the nurses’ narratives: background, retrospection, new modes for operation and approach, collegial support, teamwork and reflections as well as uncertainty and knowledge-deficiency. The nurses’ narratives have been analysed through the concept of sensemaking as well as Labov and Waletzky’s model about narrative structure. The results showed that the nurses’ have beencompelled to adjust to events that they lack previous knowledge within. In order for the informants toadjust, they have begun a sensemaking process to allot understanding of the situation in whichnarrating has played a central part.
|
233 |
Artificiell Intelligens och Ledarens Individuella Meningsskapande : En studie som belyser AI-diskursen, dess antaganden och dess eventuella inflytande på det individuella meningsskapandetJarness, Samuel, Erlandsson, Elin January 2021 (has links)
Teknologisk utveckling har under åren lett till många innovativa lösningar som fått mer och mer plats i samhället. Inom den teknologiska utvecklingen ligger det stort fokus på artificiell intelligens (AI) och de möjligheter tekniken kan bidra med i framtiden. AI-tekniken har idag många intressenter där både privatpersoner och företag ingår. Då tekniken har många olika användningsområden blev det intressant för oss som forskare att undersöka hur denna teknik uppfattas samt implementeras i relation till organisationer. Eftersom uppfattningen om AI och dess konsekvenser både etableras inom diskurser samt mellan individer blev det relevant för oss att belysa båda delarna. Den uppfattning som etableras inom AI-diskursen är att AI skapar disruptiva förändrar som i sin tur förändrar ledarskap. Det vi märker är att de aktörer som uttalar sig om dessa förändringar inte för ett djupare resonemang kring hur dessa faktorer bör hanteras. Konsekvenserna blir att alternativen uppfattas som något förenklade vilket i sin tur skapar problem för de ledare som försöker skapa mening kring tekniken. För att studera förhållandet mellan AI-diskursen och ledares individuella meningsskapande genomför vi en tvåfaldig studie. Studien omfattar därav två delstudier där vi genomför en diskursanalys samt en intervjustudie. Diskursanalysens visar att AI-diskursen gör antaganden om företagsekonomiska frågor som kan nyanseras genom att jämföra den med den företagsekonomiska diskursen. Intervjustudiens visar att ledares individuella meningsskapande förhåller sig till flera olika faktorer där deras erfarenheter och sociala omgivning utgör en avgörande faktor. Delstudiernas insikter bidrar till den helhetsbild vi vill belysa och gör det möjligt att sätta diskurser i relation till individuella människor. Vi ser att ledare förhåller sig till flera olika faktorer när de skapar mening kring AI samt att de främst förhåller sig till de faktorer som haft störst betydelse för dem. Eftersom ledarna har större erfarenhet av att ingå i en organisation än att implementera AI ser vi att de förhåller sig till både AI- och den företagsekonomiska diskursen när de skapar mening kring AI. Ledare förhåller sig därav till flera diskurser som de använder som relaterbara ramar när de skapar mening kring AI.
|
234 |
Meningsskapande som destination : En observationsstudie om de yngre barnens vistelse på förskolegården / Meaningmaking as destination : An observational study of the younger children´s stay in the preschool yardNordin, Inger, Reismüller, Marie January 2021 (has links)
Genom vår studie ville vi synliggöra hur yngre barn uppnår ett meningsskapande i förskolans utomhusmiljö. För att förstå hur meningsskapande yttrar sig hos yngre barn har vi tagit hjälp av fenomenologisk teori och Merleau-Pontys livsvärldsansats. För erhållande av underlag för studien har vi utfört observationer samt dokumenterat med papper och penna. Studiens framvisade resultat är att barnens meningsskapande möjliggörs genom deras gemensamma utforskande kring materialet, miljön och aktiviteter genom ickeverbala kommunikativa sätt. Materialets betydelse för barns meningsskapande har vi funnit vara av relevans för deras undersökande. Detta genom att det synliggjorts hur barnen tillsammans givit materialet dess betydelse inom leken/utforskandet. Utifrån detta finner vi att barnens lek kring materialet drivits av lusten till både vänskapsrelationer samt ömsesidiga förståelse. Pedagogens betydelse för barnens meningsskapande har funnits vara hens stöttande roll, både genom hens uppmärksammande och bekräftande av deras göranden. Slutsatsen utifrån vår studie är att barns meningsskapande blir till genom ett bejakande samspel mellan barn-barn och barn-pedagoger.
|
235 |
Att skapa en attraktiv utomhusmiljö : Ett utvecklingsinriktat arbete om hur lärare i fritidshem kan använda utemiljön i sitt arbete / To create an attractive outdoor environment : A development-oriented work on how teachers in after-school centers can use the outdoor environment in their workAndreas, Andersson January 2021 (has links)
Syftet med detta utvecklingsarbete är att skapa en attraktiv och inbjudande utomhusmiljö på skolgården med elevers relationer och delaktighet i fokus. På skolan har det i observationer visat sig att elevernas sociala relationer förändrats under Covid-19 pandemin och konflikter på skolan har ökat. För att stärka elevernas delaktighet och relationer har skolans lekbod varit i fokus, där eleverna har varit högst delaktiga i vilket material som köpts in och även som lekbodsvärdar. Utvecklingsarbetet är inspirerat av aktionsforskning och bygger på ett genomförande i olika steg utifrån planera, agera, observera och reflektera, samt nya frågor som uppkommit under studiens gång. Resultatet visar att lärare med små medel kan ge förutsättningar för elevers sociala interaktioner. Genom att eleverna har fått önska material och förslag på lekar, så har utomhusverksamheten både i skolan och på fritidshemmet bidragit till ett ansvarstagande bland eleverna. Eleverna känner sig delaktiga, bland annat genom att utveckla lekboden. Samtliga lärare i fritidshem såg positivt till studien, då eleverna utvecklade nya sociala relationer i leken och att eleverna var delaktiga och hade inflytande över lekboden. Aktionerna har genomförts på min arbetsplats under 5 veckor.
|
236 |
Förändringsledande riktlinjer i en organisationsförändring : En kvalitativ studie om anställdas upplevelse av implementering i en organisationsförändringStrandh, Amanda, Jabo, Sara January 2021 (has links)
Uppsatsen Förändringsledande riktlinjer i en omfattande organisationsförändring är baserad på en stor organisation som genomgår ett omfattande förändringsarbete som berör samtliga delar i organisationen, kultur, kommunikation och arbetssätt. På uppdrag av organisationen är syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsarbetet Framgång uppfattas på alla nivåer i organisationen och vart man befinner sig i förändringsprocessen. Målsättningen är med hjälp av denna studie, att ta fram förändringsledande riktlinjer för hur organisationen ska gå vidare i sitt förändringsarbete. Det empiriska materialet samlades in via semistrukturerade individuella intervjuer på distans. I kombination med tidigare teorier och forskning har den data som samlats in under studienan alyserats. Resultatet visar en engagerad organisation på alla nivåer med en generellt positiv inställning för förändringsarbetet, däremot har studien identifierat vissa svagheter i organisationen som i sin tur påverkar förändringsarbetet Framgång. Utifrån dessa svagheter föreslår vi olika utvecklingsmöjligheter för hur man kan gå vidare i Framgång.
|
237 |
Samtidskonst, vad tusan är det? : En kvalitativ studie om samtidskonstens utmaning och potential till lärande vid bildundervisning på högstadiet / Contemporary art, what in the world is that? : A qualitative study of the challenge and the potential for learning in upper secondary schoolFransson, Linda January 2021 (has links)
Syftet med studien är att bidra med kunskap om hinder och utmaningar i samband med bildundervisning av samtidskonst på högstadiet, samt undersöka samtidskonstens möjligheter och potential till lärande.Syftet är också att synliggöra hur bildlärare förhåller sig till att integrera samtidskonst i bildundervisning på högstadiet. Frågeställningarna är följande: • Hur integrerar bildlärare samtidskonst i bildundervisningen? • Vilka hinder och utmaningar synliggörs i samband med undervisning i samtidskonst? • Vilka möjligheter och potential har samtidskonst till lärande? För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem bildlärare verksamma på olika högstadieskolor i flera olika kommuner. Studiens resultat visar att bildlärarna integrerar samtidskonst i bildundervisningen till viss del, vanligtvis i samband med traditionell konsthistoriaundervisning. Resultatet synliggör utmaningar i form av didaktisk karaktär, tid, ekonomi, brist på fortbildning och metodmaterial. Vidare visar studien att samtidskonst har potential att bidra till lärande på flera sätt bland annat genom att elever samtalar, kritiskt granskar och reflekterar kring aktuella frågor som berör dem själva och sin omvärld.
|
238 |
Revisorns oberoende : En studie om hot mot oberoendet / Auditor independence : A study concerning threats against the independenceAbrha, Luwam, Al Badri, Shahd January 2021 (has links)
Bakgrund: Revision har en samhällsnyttig funktion eftersom den bland annat har som syfte att säkerställa att inga oegentligheter förekommer i redovisningen som används som beslutsunderlag. En revisor utför revisionen och en förutsättning för att denna ska kunna ske på ett korrekt sätt är att revisorn är oberoende i sina bedömningar. År 2002 infördes en lag i Sverige som bygger på en standard benämnd analysmodellen. Syftet med införandet av modellen är att säkerställa revisorns oberoende. Modellen är en självgranskningsmodell som revisorn använder för att pröva sitt oberoende genom att ta hänsyn till fem olika typsituationer som utgör ett hot mot oberoendet samt en generalklausul. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur analysmodellen uppfattas av revisorer samt beskriva hur revisorer agerar för att motarbeta hot mot oberoendet. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod, och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Detta för att metoden är tillämplig när syftet är att beskriva samt skapa förståelse. För att uppnå syftet krävs en djup förståelse för revisorers uppfattningar av analysmodellen och hur de agerar för att motarbeta hot som finns mot oberoendet. Teoretisk utgångspunkt: Institutionell teori och teorin om meningsskapande används i studien för att analysera likheter och olikheter i uppfattningar och agerande. Institutionell teori har använts för att analysera likheter på organisatorisk nivå. Meningsskapande har tillämpats för att analysera både likheter och olikheter på individnivå. Slutsats: Studien visar att analysmodellen uppfattas på ett likartat sätt av revisorerna. Analysmodellen anses vara ett tillräckligt verktyg för att hantera oberoendefrågor. Det förelåg inga väsentliga olikheter i sätten revisorer agerar på för att motarbeta hot mot oberoendet. Studien visar dock att det föreligger mindre olikheter som framförallt kan förklaras av att revisorernas personliga erfarenheter skiljer sig åt. / Background: Auditing has a socially beneficial function because, among other things, it aims to ensure that there are no irregularities in the accountancy underlying the decision-making process. An auditor performs the audit and a prerequisite for this to be undertaken in a correct manner is that the auditor is independent in his or her assessments. In 2002, a law was introduced in Sweden based on a standard denoted “analysmodellen”. The purpose of introducing this model was to ensure the auditor's independence. The model is based on self-examination in which the auditor has to test his or her independence by taking into account five different types of situations that pose a threat to independence as well as a general legal clause. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how “analysmodellen” is perceived by auditors as well as to describe how auditors act to counteract threats to their independence. Method: The study is conducted using a qualitative method; more specifically semi-structured interviews. The reason is that this method is applicable when the purpose is to create an understanding as well as a description of the process under consideration. Achieving the purpose requires a deep understanding of auditors' perceptions of ”analysmodellen” and what steps they take to counteract threats to independence. Theoretical starting point: The theories used in the study are institutional theory and the theory of sensemaking, this in order to analyze similarities and differences in perceptions and actions. Institutional theory has been used to analyze similarities at the organizational level. Sensemaking has been used to analyze similarities as well as differences at the individual level. Conclusion: The study shows that “analysmodellen” is perceived in a similar way by the auditors. The auditors consider it as a sufficient tool for dealing with the issues of independence. There were no significant differences in the way auditors acted to counter threats to independence. However, the study shows that there are minor differences that primarily can be explained by the fact that the auditors' personal experiences differ.
|
239 |
Framtidens svenskämne : En litteraturstudie om multimodala uttrycksformer vid muntliga presentationer i årskurs 4–6 / The future of the Swedish subject : A literature study about multimodal forms of expression at oral presentations in grade 4-6.Gunnarsson, Frida, Eliasson, Ronja January 2022 (has links)
Multimodal forms of expression have been added to the latest updated curriculum but doesn’t have an explicit description of the didactical questions, what, how, when, and why. You can find research about multimodal forms of expression used as a resource with reading- and writing difficulties, also for a meaningful learning, but it is missing in forms of the oral expressions. This essay examines how multimodal forms of expression is used when students are presenting oral presentations and how it is discussed in scientific research for the Swedish subject in year 4-6. This essay examines what students experiences when making an oral presentation and pros and cons with multimodal forms of expression for students learning abilities when presenting an oral presentation during the Swedish subject. The sociocultural perspective, social-semiotic and the design theoretic perspective is the foundation of the analyzed material. The Swedish and the international litterateur has been found in databases and are all based on scientific research. To determine relevance of litterateur a chart of overview has been made for the material that we found relevant to the essays purpose and question formulations. The result indicates that multimodal forms of expression have both pros and cons for the learning abilities in education. It also indicates that many students have negative experiences during oral presentations. The question formulations are partly answered, and a conclusion is that multimodal forms of expression can be used as a complement when making oral presentations. The result indicates that multimodal forms of expression give students meaningful learning opportunities and offers them several possibilities of performing an oral presentation.
|
240 |
Lärande och meningsskapande i en agil organisation : Upplevelsen av ett knowledge management-initiativ ur ett medarbetarperspektiv / Learning and sensemaking in an agile organization : The experience of a knowledge management initiative from a co-worker perspectiveBrandt, Ingrid, Sturesson, Malin January 2022 (has links)
This is a qualitative study that investigates a public organization where the areas of agility and knowledge management meet with a focus on the co-worker’s experience. There is currently not much research on knowledge management regarding organizations striving to work explicitly agile, especially not within the public sector. The purpose of this thesis is therefore to contribute with more knowledge and understanding of the co-worker’s experience of knowledge, learning and sensemaking linked to agile working methods in a public organization. Eight qualitative interviews were conducted and then analyzed using a thematic framework based on the agile manifesto through the lens of sensemaking and practice-based knowledge management. This study shows that the co-workers are basically positive to agility but experience obstacles along the way, such as lack of evaluation and the existing public sector hierarchy. The study also shows that the most substantial benefit that employees experience with agile methods is co-operating. The results also show that cooperation in the agile context contributes to sensemaking when people meet. The key findings are that co-workers experience agility as the opposite of bureaucracy and hierarchy and that knowledge sharing, learning and sensemaking are promoted by agile working methods which encourage cooperation between internal and external stakeholders.
|
Page generated in 0.093 seconds