”Det kan vara så att de är färdiga med fritids” är en studie om varför en del barn efter årskurs tre väljer att inte vistas på fritidshemmet.Syftet är att ta reda på vilka faktorer som gör att en del barn väljer att sluta på fritidshemmet efter tredjeklass. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur säger sig fritidspedagogerna arbeta för att höja kvaliteten för barn mellan 10-12 år på fritidshemmet?, Hur ser barn i åldern 10-12 år på sin tid i fritidshemmet? och Hur resonerar föräldrar kring barnens vara eller icke-vara på fritidshem? Studien utgår bland annat ifrån Skolverkets styrdokument men även relevant forskning och teoretiska begrepp. Det har inte forskats så mycket om fritidshemmet och än mindre om varför en del barn efter tredjeklass väljer att inte vistas på fritidshemmet. Därför såg vi ett behov av att beforska detta.Vi har utfört åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en utbildad fritidspedagog och en utan utbildning som fritidspedagog men med många års erfarenhet av arbete på fritidshem, fyra barn som är inskrivna på fritidshem, fyra barn som inte är inskrivna på fritidshem samt två föräldrar till barn som inte är på fritidshem längre. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. Den empiri vi fått fram har sedan analyserats utifrån våra frågeställningar och med hjälp av tidigare nämnda styrdokument, tidigare forskning och teoretisk förankring.Vi har dragit slutsatsen i vår studie att kamrater, den fria leken och meningserbjudande aktiviteter är en del av de faktorer som har betydelse till att man väljer att stanna kvar respektive sluta på fritidshemmet. Barnen har uttryckt att de inte tycker det är roligt på fritidshemmen, dels för att aktiviteterna inte är roliga och dels för att kamraterna har valt att sluta vilket resulterar i att det inte finns så många jämnåriga att vara med. Fritidspedagogerna har en annan uppfattning om att barnen är delaktiga i besluten av aktiviteter och att barnen tycker det är roligt. Föräldrarna delar i mångt och mycket barnens uppfattning.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur de estetiska uttrycksformerna teater och dans kan bidra till barns kompetens-, kunskaps- och meningsskapande i förskolan ur ett Reggio Emilia-inspirerat synsätt. Studien har utgått från frågeställningarna: Vad anser pedagoger att teater och dans kan bidra till förskolans verksamhet? Vilka kompetenser och vilket lärande medför teater och dans till förskolan? För att kunna svara på frågeställningar så valde vi en kvalitativ metod för att komma närmre människorna och miljön. Datainsamlingen bestod av intervjuer av fyra pedagoger på två förskolor som har teater och dans som inriktning i det pedagogiska arbetet, samt är inspirerade av Reggio Emilia. Studien visade att med hjälp av teater och dans kan barn lära sig allt från språk, kommunikation, motorik, balans, matematik, naturvetenskap, teknik och mer därtill. Det har också kommit fram att teater och dans är en kommunikativ upplevelse där barn genom teater och dans, tillsammans med andra, kan utveckla medkänsla, medmänsklighet, empati, solidaritet och bli demokratiska människor.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder. Dialog och motivation lyfts fram i studien som viktiga i meningsskapande för en mötesplats. / The meeting place for all is the concept for Mötesplats Ljungdala, which is a meeting place that is open to all regardless of background. The aim of this study is to gain better understanding of the phenomenon of meeting place, both from the organizing perspective and from the user perspective. The study focuses on how the meeting place is being discussed as part of leisure time and the manner in which staff and visitors' perceptions about the meeting place can be understood and discussed on the basis of meaning. Qualitative interview with staff and visitors is the empirical evidence in this study. The meeting place is discussed mainly by spontaneous opportunities and organized activities in which the organized activities in this study shows tend to be it that motivates visitors to take part of what the meeting place offers. Dialogue and motivation highlighted in the study as important in sensemaking of a meeting place.

SammanfattningI mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhållande till sina egna (lek)saker utifrån deras berättelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berättelser om sina (lek)saker och dessa visade på vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv på leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrån kön och skapande av kön. Jag använder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn på två förskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara är ting, de är kulturella artefakter i barns meningsskapande. Det empiriska materialet delades in i två teman. Det första temat handlar om ”vad” (innehållet) i barns meningsskapande. Det visade sig att barn skapar mening om kön och identitet (att bli till som någon) och om kunskap (barnen förstår på så sätt och får tillgång till den gemensamma kulturen de lever i genom till exempel symboler, läsning och kategorisering). Det andra temat handlar om ”hur” barn skapar mening. Det visade sig att barns meningsskapande görs på ett visst sätt, det vill säga barnen skapar ny mening med hjälp av kreativitet (fantasin), genom reproduktion och meningsproduktion.

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ”Människan och samhället” och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar. Dessutom genomförde vi efteråt fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elevinformanter som deltagit i skolprojektet. Det empiriska materialet kommer vi sätta i relation till begrepp som estetik, kreativitet och deltagar- och åskådarkultur. I vårt arbete kan vi se att de flesta eleverna upplever det som något lustfullt och roligt att jobba med estetiska uttrycksformer – så länge det inte betyder att de behöver reflektera eller diskutera sina produktioner. Detta ser vi som en direkt konsekvens av den skolkontext de är vana vid, där ett prövande och ifrågassättande arbetssätt inte präglar elevernas uppfattning om vad skolan kräver av dem. I vårt arbete analyserar vi också denna uppfattning och hur den kan tyckas vara ett resultat av ”de rätta svarens pedagogik”. Det vi kommer fram till är att det är komplext att kartlägga elevers upplevelser; begreppen räcker kanske inte till för att få syn på elevers perspektiv.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är:- Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar?- Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar. I mitt resultat har jag förklarat de olika kategorierna av kroppslig kommunikation och förklarat hur de uppfattas av den som tar emot beröringen och den som utför beröringen. Det jag presenterar i min analys är meningsskapande och förståelse inom den kroppsliga kommunikationen. Barnen jag studerat kommunicerar med varandra genom kroppslig kommunikation och visar på olika sätt för sina kamrater att de förstått vad kamraten försökt förmedla.

Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.

Att ta tillvara på tidigare kunskap och information blir av större vikt för företag. Strategier för att ta tillvara på denna typ av information har blivit vanligare och företag använder sig av teorier så som Knowledge Management och Information Management. Inom produktutvecklingsprojekt skapas mycket kunskap och det är därför viktigt att företag har processer för hur de lagrar och tar tillvara på kunskapen för att sedan implementera kunskapen i senare projekt. Denna studie syftar till att förstå hur företag använder tidigare kunskap och skapar mening från den, inom produktutvecklingsprojekt. Den syftar även till att förstå hur företag går tillväga för att spara och lagra denna kunskap. För att förstå varför individer agerar som de gör i specifika situationer har även resultaten analyserats ur aspekter som kognitivism och meningsskapande. Detta belyser hur individer bemöter och bearbetar information. Vidare framgår det att de strategiska tillvägagångsätt som enkelt kan implementeras hos företag saknar den psykologiska aspekt som är nödvändig för att förstå personalen. Studien har analyserat hur två tillverkande, innovativa globala företag tar tillvara på och implementerar kunskap med koppling till teorier och litteraturstudie. Arbetet är utfört genom ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med en projektledare och två projektarbetare på respektive företag. Genom att utföra dessa intervjuer går det att påvisa att företagen har processer för att lagra information, kunskap och data, dock har respondenterna svårt att klassificera vad som är skillnaden mellan dessa. Ytterligare finner studien att dessa processer är tydliga för lagringen av information och data men vid överföringen av kunskap förlitar sig företagen på personalisering, att kunskap överförs genom interaktion med andra individer. Företagen är även omedvetna om de metoder och processer som finns för att främja personaliseringen även om de anammar flertalet av dem. Vidare är det just under början av projekten som processerna för kunskapsimplementering är extra tydliga. Det framgår också att de tydliga processerna för lagringen av information och data är konkreta och förankrade högt i hierarkin på företaget, hur informationen lagras är alltså bestämt på en högre nivå. Dock visar resultatet av studien att det finns en viss avsaknad hos de som implementerar processerna för personalens kognitivism och meningsskapande. Däremot om denna information används i framtida projekt och processer är ytterst oklart.

Styrdokument för fritidshem anger att musik skall finnas som aktivitet på fritidshem. Dock förefaller musik ej vara en vanlig företeelse på fritidshem och skolinspektionen och forskare belyser att detta behöver utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka fritidshem som bedriver musikverksamhet och studera hur musikaktiviteterna är uppbyggda och hur pedagoger kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande. Studien har genomförts med kvalitativ metod och fyra pedagoger har intervjuats via telefon. Det teoretiska perspektivet för studien är design för lärande. Design för lärande har vuxit fram utifrån sociokulturella teorier och diskuterar olika aspekter av meningsskapande, att få en fördjupad förståelse, och hur detta sker i sociala sammanhang. Teorin diskuterar hur olika teckensystem skapas mellan individer och företeelser och att individerna ger dessa tecken och teckensystem dess värde. Teorin lyfter beskrivningar av meningserbjudande och meningsskapande och kopplar detta till lärande.Huvudresultaten i studien är pedagogernas beskrivning av frivillighet som en viktig del av det musikaliska skapandet på fritidshem och för meningsskapandet. Elever som får tillgång till musikaktiviteter i tidig skolålder får en möjlighet att skapa sina egna relationer till musik. Meningserbjudande och meningsskapande beskrivs inom praktiskt utförande, i psykosocial bemärkelse; att våga framföra något framför andra samt att musik blir ett medel för meningsskapande inom andra kunskapsområden exempelvis språk- och ordförståelse.