The study deals with the importance of strategic communication and the purpose of this thesis is to examine the challenges for strategic communication in a network organization. A network organization is an organizational form that arises increasingly as a result of today's rapid change and leads to a greater need to collaborate and exchange knowledge among stakeholders. Strategic communication has its basis in communication theory, organizational theory and management theory and therefore the theoretical reference framework is built from these areas. The research questions are as follows: What meanings do goals and vision have for strategic communication in a network organization? What are the challenges of strategic communication in a network organization? In order to investigate these research questions the study is based on a qualitative study and more specially a case-study. The study was conducted on Green Umeå which is a network organization and is particularly interesting as it is based on a co-creation logic. The interviews were conducted using semi-structured interviews on site and the selection of respondents was made with a snowball selection. The results of the study are as followings:  - Clear goals and a vision are important to be successful with strategic communication.  - Value creation has a significant role in network organizations and thus influences strategic communication.  - Conflicts of interest among actors within network organizations can lead to difficulties with common goals and visions.  - Communication has a crucial role for the strategic communication in a network organization.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizational culture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

In order to meet the future recruitment challenges, public organisations in the field of care need to recruit a large proportion of staff. It can be done by introducing full-time standards into welfare. The process of change full-time as a norm is a general concept which is now to be adepted locally in public organisations throughout the country. The study aims to obtain deeper understanding of changeprocesses focusing on sensemaking and translation from understanding to action. The study examines how the general concept of full-time as a norm is translated and expressed locally in a municipality. It also identifies and discusses tensions and how they are expressed within the organisation. The method is a combination of analysis of documents and qualitative research interviews. The analysis is based on the translationsmodel by Czarniawaska och Joerges (1996). The result shows that there is a high degree of understanding of why the changeprocess is being carried out in the organisation and is seen as positive. Challenges are found in the organizationalculture and structure, leadership and are expressed by different tensions. The translationmodel proved to be a good analytical tool to study how translations and tensions are expressed in the organisation.

Sammanfattning Studien har utformats ur problematiken kring förskolans blivande skolbarns brist på kommunikation, och skapandet av aktiviteter som möjliggör att barngruppen utmanas till att samarbeta. Syftet med studien var att undersöka och analysera en sagoskapandeprocess med ljudeffekter där dessa förmågor har utmanats. Studien är ett studentinitierat utvecklingsarbete där Gröntes (2013) material och läromedel har justerats för att anpassa en yngre målgrupp. Diverse teckenvärldar har använts för att tillge barnen resurser för att transformera och därpå gestalta egna representationer, dessa representationer har legat grund för det som slutligen utformat sagan som slutprodukt. Denna kreativa process förklaras som meningskapandeprocesser vilka tolkats och analyserats med hjälp av socialsemiotikens multimodala perspektiv. Gruppens samarbetsförmågor och samspel har studerats utifrån ett multimodalt interaktionsanalytiskt perspektiv. Detta har resulterat i tre forskningsfrågor som osystematisk besvarats i resultat och analyskapitlet samt mer övergripande och strukturerat i diskussionskapitlet. Resultateten påvisar vilka erfarenheter en sagoskapandeprocess med ljudeffekter kan bidra med utifrån de egenvalda teckenvärldar studien utgår ifrån, teckenvärldarnas effektivitet att frambringa meningsskapande sammanhang samt vad som skett då barnen utmanats till att samarbeta och förstå varandras meningsskapande. Slutsatsen påvisar hur produktiv en individanpassad undervisning kan vara men också hur detta förhållningssätt kan vara en anledning till att barns samarbetsförmågor försämras. Dessutom påvisar slutsatsen att den mångfald av beslut som barnen skulle fatta i sagoskapandeprocessen snarare skapade konflikter, vilket visserligen utmanade barnen för att samarbeta, men försämrade gruppens samkonstruktion.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om barns möjlighet till inflytande utifrån ett relationellt perspektiv, i en rutinsituation genom arbetssättet systematisk filmanalys som verktyg för specialpedagogisk handledning utifrån följande frågeställning:Hur kan relationen mellan barn och pedagog förstås med särskilt fokus på barnets ansats till inflytande?TeoriStudien är inspirerad av relationell pedagogik och belyser olika perspektiv av barns inflytande i förskolan. För att barnets ansats till inflytande ska få den intersubjektiva vändning som krävs för reellt inflytande behövs en etablerad mellanmänsklig relation. Relationell pedagogik ger pedagogen möjlighet att hitta en ömsesidig relation till vart barn, så att utveckling och lärande kan ske.MetodFör datainsamlingen till denna fallstudie har systematisk filmanalys använts för att analysera två situationer där pedagoger tolkar två barns ansatser till inflytande. Båda barnen har en språklig sårbarhet. Studien utfördes i två privata förskolor.ResultatDen här studien visar på att det pedagogiska uppdraget att ge alla barn förutsättningar för inflytande är komplext. I studien noteras att pedagogerna i förskolan ibland låter praktiska göromål gå före det relationella uppdraget. Handledning kan med hjälp av systematisk filmanalys vara ett värdefullt arbetssätt för specialpedagoger i förskolan.Specialpedagogiska implikationerI förskolan möts barnet av vuxna med olika yrkeskompetenser, vilkas uppdrag är att främja alla barns utveckling och lärande (SKOLFS 2018:50). De vuxnas olika yrkesroller är obetydliga ur barnens perspektiv. Det faktum att det är en vuxen som agerar anger såväl ansvars- som maktpositionerna i en situation.Det specialpedagogiska anslaget i studien ligger i inflytandet för alla barn. Studiens fokus ligger på barn med språklig/kommunikativ sårbarhet, vilket kan vara en utmaning för inflytande då barnen primärt kommunicerar icke-verbalt. Denna form av sårbarhet fäster extra stora förväntningar vid den vuxnes relationella belägenhet.

Den här kvalitativa intervjustudien som genomfördes med förskole-rektorn har med syfte på ett fördjupat sätt för att förstå hur pedagogerna arbetar med olika material för att stödja barnens meningsskapande. Samt studerar vi hur pedagogerna stödjer barnens lek för att utveckla språkliga färdigheter. Vi studerar även vilka arbetssätt pedagogerna har i förskolan för att främja barns utveckling och lärande. För att kunna besvara studiens syfte har vi även observerat och tagit bilder av miljön, material och barnens skapande som både gemensamt och individuellt. Diskursanalys, dvs. analys av olika kommunikationsformer används för att bearbeta och analysera vårt empiriska material. Vilket resultaten presenterades både i texten och i bildform. Därmed har vi åtta bilder i uppsatsen som kan förstärka studiens kvalitét och transparens. Vi analyserade även vårt empiriska material med olika begrepp inom det sociokulturellt perspektiv såsom proximal utvecklingzon, stöttning, artefakter och mediering och ett postmodernt perspektiv som heter meningsskapande. Samt tillägas med ett begrepp som heter relationskompetens eftersom vi anser att detta är en viktig kunskap för oss som framtida förskollärare. Studiens resultat visar att pedagogens stöttning i form av material, språk och handling. Olika material som används är barns populärkultur, naturmaterial och återvunnet material med syfte för att diskutera, stödja och ge barnen en ny erfarenhet och kunskap. Språk används för att kommunicera, förklara, begreppliggöra och ge uppmuntran. Pedagogens handling i form av fysisk närhet, ger möjlighet och utrymme för lek, förbereda material utifrån barnens intresse, samarbeta med världen utanför och arbetar med pedagogisk dokumentation. Pedagogens bemötande är att se barnet som person, se varje barn är unik, betrakta barnet som kompetent men samtidigt behöver vuxenstöd. Sist men inte minst pedagogens kunskap, medvetenhet och relationella kompetens är viktiga aspekter i det pedagogiska arbetet.

The purpose of the study has been to examine how meaning is created in the song lyrics of the Swedish gangster rapper Ant Wan. This has been done partly by iden- tifying the meaning-making themes in the song lyrics and partly by using Park's (2010) theory of meaning-making. To investigate this, two research questions have been used:  The first is "What existential meaning-making themes can be reflected in the song lyrics?" and the second is "In what way are the existential meaning-making themes presented in Ant Wans song lyrics and how can they be understood based on Park's meaning-making theory?" The method underlying the entire study is a qualitative content analysis with an abductive approach and the material has undergone coding and thematic processes based on Boréus & Bergström (2005) and Lindgren (2014). The theory used in the study is Crystal Park's (2010) theory and model of meaning making.  The conclusion of the study shows that there were existential meaning-making themes in Ant Wans song texts and these themes could be explained based on Crystal Park's (2010) theory of meaning-making. The themes that could be identi- fied in the lyrics were Existential questions, Love, Religion and Criminality. These themes were then explained based on the theory that some form of process could be interpreted in the texts based on the concepts of global meaning and situational meaning. Finally, the analysis shows that there are several parallels between the theory and the empirical data used to create an understanding of the content of the text extracts. The conclusion of the study also shows that traces of previous research and its results could be found in this study's results and analysis.

Sammanfattning Studien tar avstamp från min yrkeserfarenhet från då musik spelas upp i en förskolekontext. Studiens syfte är att undersöka om och hur uppspelad musik i förskolan kan beskrivas som meningsskapande aktivitet. Den teoretiska utgångspunkten för studien hämtas från begreppet musicking som myntades av Christopher Small (1998, s. 9) där musikens mening blir till genom musikaktiviteter så som lyssnande, framförande och dansande. Jag har tagit fasta på hur lyssnandet tar sig uttryck i barns aktiviteter under uppspelandet av musik. Empirin inhämtades på två svenska förskolor under våren 2023. Genom observationer av barns aktiviteter vid uppspelning av musik, och gruppsamtal med barn om hur de associerar till musik, beskrivs olika meningsskapande i ord och teckningar. En särskild metod som använts har också varit mina egna teckningar av barns aktiviteter. Resultatet visas genom kategorierna passivt lyssnande och aktivt lyssnande. Passivt lyssnande beskrivs som aktiviteter som ger en mer subtil kroppslig resonans och då ett motstånd mot den uppspelade musiken eller föredragen tystnad ges uttryck åt. Aktivt lyssnade beskrivs där lyssnandet manifesteras genom musik som ljudbilder, dans, musikframförande och musikskapande. Undersökningen beskriver meningsskapandet genom möten som uppstår mellan barn, förskolepedagoger, rum och material där relationer utforskades tillsammans med musiken. Resultatet analyseras och diskuteras, även utifrån tidigare forskning, där musikval, som kan ses som en av de förberedande aktiviteterna av musicking, lyfts fram. Det relationella och subjektiva lyssnandet uppmärksammas och avslutningsvis beskrivs hur undersökningen tillsammans med begreppet musicking kan vidga synen på musikundervisning. / Abstract Title: Musical tracks – A study of music in preschool This study is based on my professional experience of music being played in a preschool context. The aim of the study is to examine if and how music played at preschool could be a “meaning-making” activity. The theoretical starting point is the concept of musicking developed by Christopher Small (1998, p. 9). In this concept the meaning of music is created through musical activities such as listening, performing and dancing. I have focused on how listening expresses itself in children's activities when music is played in the background. The data was gathered at two Swedish preschools in the spring of 2023. Through observations of children's activities when recorded music was playing in the background, I discovered different “meaning-making” in the children’s actions, words and drawings. I also used drawing as a method to gather data while observing the music activities. The results are presented through two categories, passive and active listening. Passive listening is described as activities that produced a more subtle bodily resonance and when a resistance to the background music or a preference for silence was expressed. Active listening is described when the listening is manifested through music such as sound images, dance, performance and/or creation of music. The study shows how creation of meaning occurs between children, preschool teachers, rooms, and materials where relationships are explored together with music. The results are analysed and discussed based on previous research where music selection is highlighted, which can be seen as one of the preparatory activities of musicking. Focus is on relational and subjective listening. In conclusion, the research, show along with the concept of musicking, that the view of music education can be broadened.

Förändringstrycket inom den svenska banksektorn har ökat, sedan informationsteknologins intåg på 70-talet. Traditionella arbetssätt utmanas genom nya krav och förväntningar från kunder och omvärlden, vilket indikerar att kontinuerliga förändringar hänförliga till digitalisering är nödvändigt för fortsatt konkurrenskraft och överlevnad. Denna fallstudie undersöker hur anställda på en storbank upplever och förstår förändring och förändringsledning till följd av digitalisering. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med anställda i olika befattningar för att analysera deras upplevelser utifrån teorin om meningsskapande. Resultatet visar att det råder en gemensam förståelse att förändring är nödvändig, men att det sker långsamt. Anställda upplever att förändringsledning till stor del sker genom självledarskap, samt att kommunikation och information är centralt för att förstå varför förändringar sker. Banken uppmuntrar till delaktighet, men det förekommer otydlighet i ansvarsfördelningen. Tidigare forskning har i stor utsträckning betraktat förändring och förändringsledning i projektform. Med utgångspunkt i att verksamheten befinner sig i en kontinuerlig förändringsprocess utan ett bestämt slutdatum kan det konstateras att förändringsbenägenhet hos anställda är nödvändig. Slutsatsen är att medarbetare skapar mening och förståelse utifrån förväntningar från ledarhåll som uttrycks i självledarskap. Förståelse för förändring skapas i interaktion med andra individer, och  tydligare respons på delaktighet i förändringar bidrar till bättre förståelse för förändring. / The pressure for change within the Swedish banking sector has increased since the emergence of information technology in the 1970s. Traditional work methods are being challenged by new customer demands and expectations, indicating the necessity of continuous digitalization-driven changes for sustained competitiveness and survival. This case study investigates how employees in a bank perceive and comprehend change and change management resulting from digitalization. Semi-structured interviews were conducted with employees in various positions to analyze their experiences through theory of sensemaking. The findings reveal a shared understanding that change is necessary, although occurring slowly. Employees perceive that change management occurs through self-leadership, and effective communication and information are crucial for comprehending the rationale behind the changes. The bank encourages employee participation, but there are instances of ambiguity in terms of responsibility. Previous research has predominantly focused on change and change management within the context of projects. Considering the business's continuous change process, it can be concluded that employee change propensity is essential. The study concludes that employees derive meaning and understanding based on leadership expectations, which are expressed through self-leadership. Understanding of change is fostered through interactions with others, and a more explicit response to participation in change initiatives contributes to a better understanding of the changes.

Syftet med denna empiriskt kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt ochsocialsemiotiskt perspektiv undersöka hur och vad elever kommunicerar matematiskt vidlösandet av matematikuppgifter i en multimodal kontext, men i två olika modalasammanhang; ett enskilt modalt sammanhang och ett socialt modalt sammanhang ochhuruvida de olika modala sammanhangen innebär några skillnader i hur och vad dekommunicerar matematiskt. Undersökningen som genomförs genom observation,fokuserar att ta reda på hur och vad fyra elever i årskurs 3 kommunicerar matematisktinnehåll när de löser två liknande matematikuppgifter inom geometri. Studien visar att detfinns skillnader i meningsskapandet i de olika modala sammanhangen, där vi ser atteleverna uttrycker ett begränsat matematiskt innehåll i ett enskilt modalt sammanhang änom vi jämför med det matematiska innehåll som kommuniceras i ett socialt modaltsammanhang. När elever använder semiotiska resurser i ett socialt modalt sammanhanggenereras ett större meningsskapande och fler matematiska begrepp, då elevernakommunicerar med fler semiotiska resurser.