Digitaliseringen pågår överallt och den utvecklas snabbt. Möjligheterna är många samtidigt som utmaningar finns. Det kan vara svårt för företag och organisationer att ställa om processer, ändra arbetssätt samt lära ut ny teknik i takt med digitaliseringens framfart, men för att hålla sig kvar på marknaden är det mer eller mindre ett krav. När en organisation genomgår en förändring behöver dess medlemmar anpassa sig till det nya arbetssättet. Syftet med vår studie är att få förståelse för hur revisionsprocessen ser ut idag och hur den förändring som digitaliseringen bidragit med påverkar möjligheten att upptäcka ekonomisk brottslighet. För att undersöka det utgår vi från vår frågeställning; hur har digitaliseringen inom revisionsprocessen förändrat arbetet med att upptäcka ekonomisk brottslighet? Vår studie baseras på Karl E. Weicks teori om meningsskapande i organisationer. Tidigare forskning har visat att det finns brist på kunskap om hur den meningsskapande processen kommer till uttryck samt digitaliseringens påverkan på revisionsprocessen kopplat till ekonomisk brottslighet. Studiens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med fem revisorer och en expert från Ekobrottsmyndigheten, samt en dokumentanalys.  Studiens resultat visar att de digitala verktygen som används inom revisionsprocessen idag bidrar till att monotona moment inom revisionen har fallit bort och att revisorerna istället kan lägga sitt främsta fokus på analyser och tolkning. Ett mer digitaliserat arbetssätt inom revisionsprocessen kan således leda till en mer kvalitativ och effektiv revisionsprocess, med mer omfattande och grundläggande analyser av revisionsunderlag vilket i sin tur påverkar möjligheten att upptäcka ekonomisk brottslighet. / Digitization is an ongoing process, and it is developing rapidly. Digitalization offers are many opportunities, but also presents challenges. It can be difficult for companies and organizations to change processes, adapt to new working methods and teach new technology to employees. However, in order for businesses to stay in the market, digitalization is more or less a requirement. When an organization undergoes a change, its members need to adapt to the new way of working. The purpose of this study is to gain an understanding of what the audit process looks like today, and to investigate the impacy that digitization has on the ability to detect financial crime. To investigate this, we start with our question; How has digitization in the audit process changed the work of detecting financial crime? Our study is based on Karl E. Weick's theory of sensemaking in organizations. Previous research has shown that there is a lack of knowledge about how the sensemaking process is expressed as well as the impact of digitization on the audit process linked to financial crime. This study's results are based on qualitative interviews with five accountants and an expert from the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten), as well as document analysis. The results shows that the digital tools used in the audit process today contribute to the fact that monotonous aspects of the audit have fallen away and that the auditors can instead put their main focus on analyzes and interpretation. A more digitized way of working within the audit process can thus lead to a more qualitative and efficient audit process, with more extensive and fundamental analyzes of audit documents, which in turn affects the possibility of detecting financial crime.

Syfte: Syftet med denna studie är att med en explorativ ansats få en djupare förståelse för hur nyanställda skapar mening av sin nya arbetsroll vid NWW, när den sociala interaktionen inte är lika framträdande. Utifrån ett processperspektiv på organisering kommer den intervjubaserade fallstudien att tolka nyanställdas upplevelser av sin nya roll och tillhörighet vid NWW. Som ett resultat besvaras studien syfte och frågeställningar med målet att bidra med nya insikter om hur organisationer kan förbättra nyanställdas socialiseringsprocess i en NWW organisation. Metod: Kvalitativ fallstudie med abduktiv ansats, intervjuer, tematisk analys Slutsats: Nyanställda engagerade sig i fem olika meningsskapande iscensättningar som influerade mening av deras nya arbetsroll. De fem iscensättningar nyanställda engagerade sig i var; erkänner fördelarna, osäkerhet, förvirring, frustration och förståelse för situationen, detta ger en djupare förståelse för nyanställdas meningsskapandeprocess samtidigt som det belyser att flera olika iscensättningar kan samexistera. Relationer, organisatorisk-, social- och främst personlig identitet påverkade nyanställdas upplevda tillhörighet vid NWW. / Purpose: The purpose of this study is through an exploratory approach, gain a deeper understanding of how newcomers make sense of their new job-role during NWW, when social interactions are limited. Based on a process perspective on organizations, the interview-based case study will interpret newcomers experiences of their new role and sense of belonging during NWW. As a result, the purpose and research questions will be answered with the aim of contributing with new insights on how organizations can improve newcomer socialization in an NWW organization.  Method: Qualitative abductive case study, interviews, thematic analysis Conclusion: Newcomers engaged in five different sensemaking enactments that influenced their meaning of their new job role. These enactments were; acknowledging the benefits, uncertainty, confusion, frustration and understanding of the situation. Relations, organizational-, social-, and most prominently personal identity affected newcomers’ sense of belonging during NWW.

Denna studie har ämnat att undersöka hur unga vuxna skapar mening och identitet genom TikTok. Syftet med studien är att tillföra kunskap och fylla kunskapsluckor om TikTok användning utifrån ett sociologiskt perspektiv, specifikt genom unga vuxnas meningsskapande och identitet. För att uppnå syftet formulerades en forskningsfråga: Hur skapar unga mening och identitet genom TikTok? För att kunna besvara frågan utfördes en kvalitativ metod, med två fokusgrupper om fyra informanter i vardera grupper. De teoretiska utgångspunkterna är teorier om övervakning, ålderskodning, samt identitetsteori. Resultatet visade att unga vuxna skapar mening och identitet på flera sätt. Meningen och identiteten skapas utifrån ramarna av den konstruerade “allmänna” TikTok-diskursen. Meningen och identiteten skapas och upprätthålls genom deltagande övervakning, genomförande av sanktioner och ålderskodning. Identiteten förstärks av att bli inkluderad och bekräftad i gemenskapen samt genom åldersexkludering. Samtidigt är framställning av självet centralt för identitetsskapandet. Det gör informanterna genom att föreställa sig vilka som är mottagarna av det man publicerar, för att kunna styra vilket intryck andra får av en. Resultatet visar även att autenticitet värdesätts högt, så länge det inte anses vara för privat. Bidraget tillforskningsfältet består av identifierade ramar för vad som konstrueras som en allmän TikTok-diskurs, betydelsen av den föreställda gemenskapen, samt ålderskodning och autenticitet som central för identitet och meningsskapandet.

Organisationsförändring kan vara svårt att genomföra och under processens gång uppstår det flera problem som behöver lösas. Därmed har det blivit ett viktigt ämne för organisationer. John Hayes framför sin syn på organisationsförändring och förklarar olika steg i processen, han beskriver även hur ledningen bör hantera sina medarbetare under förändringen. Vi ser att kommunikation och meningsskapande utgör en stor del av en förändring och anser att detta är ett område som behöver berikas med ytterligare studier. I uppsatsen önskar vi skapa förståelse för kommunikation i förändringsprocesser och bidra med en tolkning som sätter fokus på hur gemensam mening skapas eller inte skapas. Efter utförd studie har vi funnit att ledningen och medarbetarna på företaget Mavi inte delar en gemensam upplevelse av hur kommunikationen har sett ut under implementeringen av deras digitala system. Vi ser även att den meningsskapande processen skiljer sig åt utifrån ledning och medarbetare. Vi anser att det är komplexa processer och att företag bör ta hänsyn till varje individs unikhet och därmed lägga stort fokus på just kommunikation och meningsskapande.

Digitala miljöer och verktyg har utvecklats till alltmer integrerade delar i vardagliga processer och under pandemin covid-19 har digitaliseringen påskyndats och normaliserats än mer intensivt. Syftet med studien var att beskriva ungas erfarenheter av existentiella samtal i digitala miljöer. Frågeställningarna behandlade de ungas sociala och digitala liv, erfarenheter av att prata om existentiella frågor samt existentiella samtal i deras digitala miljöer. Studien genomfördes med kvalitativa forskningsintervjuer som metod för insamling av empiriskt data. Urvalet bestod av åtta personer i åldern 15-17 år. Analysen utgick från hermeneutisk vetenskapstradition med fokus på förståelse av respondenternas erfarenheter. Resultatet av studien visade på att unga har stort behov av att dela existentiella frågor med andra. Möjligheten till sociala interaktioner och relationer där det finns utrymme och tillåtande normer för existentiella reflektioner är viktigt för de ungas meningsskapande. Digitala miljöer kan bidra till att både stärka och minska relationsskapande interaktion. Tekniska faktorer som bred räckvidd, hög tillgänglighet, möjlighet till anonymitet och konfidentialitet uppfattas som viktiga förutsättningar för trygghet, anknytning och gemenskap, men kan också upplevas som att de bidrar till en känsla av frånkoppling, distans och brist på sammanhang. Ungas behov av uttryck för existentiella frågor behöver avspegling i normer och i utbudet av former och verktyg för att kommunicera dem. Även om vuxna riskerar att reproducera normer som inte ger den unga utrymme att uttrycka sig, har vuxna en aktiv roll att spela i och med sitt ansvar enligt FN:s deklaration om barnets rättigheter för att möta den ungas behov av existentiell hälsa och utveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns delaktighet i förskoleverksamhetens dokumentationsprocess. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter, meningsskapande och mediering. Studiens resultat delas in i tre teman: ·        Förskollärarnas uppfattning av barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Vi undersökte hur förskollärarna uppfattade att barnen gjordes delaktiga i förberedelser av dokumentationsarbetet, under insamlande av dokumentationer samt under reflektionsarbetet. ·        Tillgängliga redskap i dokumentationsprocessen. Vi undersökte vilka redskap som förskollärarna erbjöd barnen att använda under dokumentationsprocessen, både när de skulle dokumentera och under reflektioner, samt om dessa redskap var valbara för barnen. ·        Omgivande faktorer som försvårar barns delaktighet. Vi undersökte vilka utmaningar förskollärarna identifierade i arbetet med att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet. De tre utmaningar som tydligast framträdde var tidsbrist, personalbrist samt hur barnets ålder kan påverka möjligheten till deltagande. Resultatet och analysen av materialet synliggjorde förskollärarnas uppfattning att reflektionen var den viktigaste delen i dokumentationsarbetet, och således den del där barnens delaktighet var ett stående inslag. Förskollärarnas berättelser visade att barnen hade tillgång till tekniska redskap när de dokumenterade, exempelvis avdelningens Ipad. Resultatet synliggjorde också de brister som förskollärarna uppfattade fanns i verksamheten och som resulterade i att barnens möjlighet till delaktighet minskade.

Detta är en kvalitativ studie, där syftet är att undersöka hur fritidslärare använder sig av musik och drama som meningsskapande aktiviteter för eleverna på fritidshemmet. Studien innefattas av fem informanter på två olika fritidshem i samma kommun, där semistrukturerad intervjuform tillämpas. Fritidshemmen valdes utifrån ett slumpmässigt urval och ett strategiskt urval användes för att välja ut informanter, vilket innebar att kravet för att delta i studien var att utbildning mot fritidshemmet skulle påvisas. Informanterna intervjuades enskilt, där en författare ställde frågor och den andra författaren antecknade svar som var relevanta till studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Lindströms teori om estetiska lärprocesser. Resultatet visar att musik har en plats som meningsskapande aktiviteter för elever i fritidsverksamheten. Dock är avsaknaden av att skapa musik tillsammans med eleverna påtaglig. Drama används ytterst sparsamt i fritidshemsverksamheterna – endast en av informanterna arbetade med den estetiska aktiviteten. Bristande kunskap om uttrycksformerna, stora barngrupper samt organisatoriska problem nämns som orsaker till att musik och drama inte kan nyttjas fullt ut i fritidshemsverksamheterna.

Det pågår diskussioner kring vilka metoder den tidiga läs- och skrivundervisningen lämpligen bör utgå från. Detta arbete ämnar ge ett bidrag till diskussionen genom att analysera sju pedagogers upplevelser av att använda estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen med utgångspunkt i sociokulturell teori. De estetiska lärprocessernas bidrag handlar om möjligheter till ökad elevdelaktighet, meningsfulla läraktiviteter, utvecklandet av grundläggande läs- och skrivförmågor samt pedagogers upplevelser av sina förutsättningar till att använda estetiskt inspirerade metoder i läs- och skrivundervisningen. Sju pedagoger har intervjuats och samtliga ställer sig positiva till estetiska lärprocesser i läs- och skrivundervisningen. De upplever ett ökat elevdeltagande, lustfyllt lärande där olika estetiska uttryckssätt bidrar med meningsfullhet samt att lärande och förmågor kan utvecklas och fördjupas. Samtidigt uppges att användandet av estetiska lärprocesser är svårt att genomföra i den dagliga verksamheten där faktorer som inskränker användningen är tidspress, stöd och kunskap. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-01-16</p>

Museum beskrivs ofta som en plats där lärande främjas och engagemang, motivation och intresse väcks. I läroplanen framgår att elever ska få möta miljöer utanför skolan som kan berika undervisningen och att de utifrån upplevelser ska ges möjlighet att få en inblick i naturvetenskapens värld. Dock verkar studier av lågstadieelevers lärande inom naturvetenskap i informella lärmiljöer som muséer vara relativt sällsynta. Därför syftar denna studie till att undersöka yngre elevers lärande om livets utveckling under ett digitalt besök och ett fysiskt besök på två muséer och hur de använder sina erfarenheter från museibesöken i efterföljande klassrumsarbete. Data i studien samlades in genom deltagande observation av elever i tre parallellklasser i årskurs 2. Två museibesök och två undervisningstillfällen med efterarbete i respektive klass observerades. Vid tre av dessa tillfällen studerades eleverna i mindre grupper, bestående av fyra elever i varje klass. Transkriptioner från elevers och lärares samtal analyserades utifrån praktiska epistemologier för att undersöka elevers meningsskapande under aktiviteterna. Resultatet visar att, i mötet med utställningarna och muséets resurser, lärde sig eleverna om ett flertal aspekter rörande livets utveckling och skapade mening gällande centrala aspekter i biologisk evolution, såsom anpassningar, överlevnad, kamouflage och utveckling. Analysen visar att eleverna under efterarbetet kunde använda erfarenheter från museibesöken till att befästa och fördjupa sina kunskaper gällande både begrepp, processer och händelser som påverkat livets utveckling. Under efterarbetet hade även elevers dokumentation, i form av bildstöd från tidigare museibesök, stor betydelse. Resultatet visar också att läraren, genom användning av konstruktiva frågor och stöttning, har en central roll för de yngre elevernas meningsskapande.

Försvarsmakten beslutade i maj 2021 om att ett slutligt införande av trebefälssystem ska ske i och med årsskiftet 2022–2023. Beslutet grundar sig på ett tidigare beslut från 2008 avseende införande av ett flerbefälssystem. I och med beslutet i maj 2021 ska alla officerare upp till och med kaptensgrad ur tidigare en- och flerbefälssystem som inte har anpassat sig till det nya trebefälssystemet byta personalkategori till specialistofficer eller vidareutbildas mot majorsgrad i det nya befälssystemet. Detta ska vara genomfört vid årsskiftet 2022–2023 (vissa tidsreglerade undantag finns).   Vår forskning har undersökt vilka faktorer som NBO-officerarna uppfattar har störst påverkan för dem vid den beslutade karriärväxlingen från officer till specialistofficerare i och med det slutgiltiga införandet av trebefälssystemet. Insamling av data för forskningen har skett genom intervjuer av sju respondenter med olika bakgrund vid Livregementets husarer (K3) i Karlsborg och deras syn samt uppfattning avseende deras nya yrkesprofession. Vår forskning har tagit stöd av perspektiv som stödjer profession, sensemaking, organisation och ledarskap för att tolka och förstå hur beslutet påverkar individen i form av NBO-officeren.   Vårt forskningsresultat påvisar att det är kärnkategorin profession som tillsammans med kategorierna; yrkesstolthet, känslor, ledarskap, utbildning och organisation som NBO-officerare ingående i forskningen uppfattar är de beståndsdelar som påverkar individen vid genomförandet av karriärväxlingen.   Vår forskning har kommit fram till en ökad förståelse för vilka faktorer som NBO-officerarna ingående i forskningen uppfattar har störst påverkan vid genomförandet av den beslutade karriärväxlingen till specialistofficer.   De framkomna faktorerna som respondenterna upplever är att: -          expertisen i deras militära profession har förringats och de upplever att de blir degraderade samt att det är ett stort svek mot deras profession som officer, -          det inte finns ett tydligt motiv och syfte, -          det inte är någon rimlighet i värderingen av befintlig utbildning och erfarenhet i transformeringen till specialistofficer.