Avsikten med denna studie är att bidra med fördjupad förståelse av traineeprogram inom konsultbranschen utifrån traineernas upplevelser. Studien grundas i en kvalitativ metod, med empirin bestående av nio semistrukturerade intervjuer. Urvalet för denna studie är traineer på ett specifikt företag. Resultaten visar på att traineerna gynnas av en stark gemenskap på programmet, där deltagarna både påverkar och påverkas av traineeprogrammets struktur, samt utmaningen för traineerna i att få sina första yrkeserfarenheter. Slutsatsen är att det inom konsultbranschen finns en förståelse för att yrkesbefattningens kompetens även bygger på specifika konsultkunskaper och att traineeprogram bidrar med ett meningsskapande kring vad det innebär att vara en bra konsult. Utmaningarna uppstår när traineerna applicerar sina teoretiska kunskaper i praktiskt arbete, och övergången från teori till praktik underlättas av möjligheten att arbeta på projekt hos kunder. Studien visar även på hur traineers lärande möjliggörs av starka gruppgemenskaper. / This study aims to contribute to a deep understanding of trainee programmes within the consulting vocation from the experiences of trainees. The study is based on a qualitative methodology and nine semi structured interviews. The sample for this study is trainees from a specific company. The results indicate that trainees gain a strong community of practice within the programme, where the participants both shape and are shaped by the trainee programme. The trainees also face challenges in acquiring their first professional experiences. Our conclusion is that within the consulting industry, there is an understanding that the competencies required within professional roles also include specific consulting skills and that trainee programs contribute to the creation of meaning regarding what it means to be a good consultant. Challenges for the trainees learning appear in the transformation of theoretical knowledge to practical work, where the transition from theory to practice is facilitated by working on client projects. This study also shows that trainees learning is enabled by strong communities of practice.

Vårt övergripande syfte med studien är att undersöka den interpersonella kommunikationen på Mittuniversitetet mellan sex programansvariga och deras studenter som går andra året för att se om den påverkar studenternas trivsel. Studien syftar också till att identifiera eventuella variationer i kommunikationen beroende på vilket program man studerar. Detta ämne är relevant ur ett forskningsperspektiv dels för att det inte gjorts någon tidigare studie på svenska universitet i detta ämne. Och dels för att belysa vikten av effektiv kommunikation inom utbildningskontexten för att förbättra den akademiska kvaliteten och arbetsmiljön. För att besvara studiens två frågeställningar användes en mixadmetod. En kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet på studien visar utifrån det teoretiska ramverket att det finns tydlig skillnad i kvaliteten på den interpersonella kommunikationen mellan programansvariga och studenter beroende på vilket program de studerar. De programansvariga som uppvisar fler egenskaper tillhörande kommunikativtledarskap har en bättre fungerande interpersonell kommunikation. Utifrån de teoretiska ramverket visar resultaten också att effektiv intern och interpersonell kommunikation från de programansvariga bidrar till studenternas trivsel.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga anledningar till att anställda kommer till kontoret vid hybridarbete.  Metod: Fenomenet har studerats med en induktiv forskningsansats. Studiens resultat har utgått från den insamlade datan. I studien har en kvalitativ surveystudie med ostrukturerade intervjuer använts för insamling av data. Empirin har analyserats med en tematisk analys.  Slutsats: Studien resulterade i många olika anledningar till varför anställda väljer att komma till kontoret vid hybridarbete. Anledningarna har delats upp i kategorierna: socialt, organisationskultur, enkel kommunikation, arbetsmiljö samt skilja på hem och arbete. Kategorierna har alla kopplats till meningsskapande. Anställda strävar efter meningsskapande genom olika faktorer såsom interaktion, sammanhang och faciliteter. / Purpose: The purpose of the study is to map reasons why employees come to the office in hybrid work setups. Method: The phenomenon has been studied using an inductive research approach. The study's results are based on the collected data. A qualitative survey study with unstructured interviews was used for data collection. This has been analyzed through thematic analysis.  Conclusion: The study identified various reasons why employees choose to come to the office in a hybrid work setups. These reasons were categorized as: social, organizational culture, easy communication, work environment, and separating home and work. All categories were linked to sensemaking. Employees seek meaning through factors such as interaction, context, and facilities.

Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.

Inledning: Kontinuerlig organisationsförändring förekommer allt oftare i dagens organisationer, och kännetecknas av att förändringsprocessen inte har någon början ellerslut. I samband med att kontinuerlig organisationsförändring genomförs i organisationer kan det bidra till att anställda upplever en förvirrande och mångtydig känsla, eftersom förändring sker hela tiden. I dessa situationer är meningsskapande en avgörande faktor, vilken är en central aspekt inom symboliskt ledarskap. Studien undersöker därför symboliskt ledarskap i detta sammanhang, och fokuserar främst på hur chefer använder symboler och meningsskapande för att dämpa den tvetydighet som uppkommer. Syfte: Syftet med studien är att utveckla en förståelse för på vilket sätt chefer använder symboler och meningsskapande vid kontinuerlig organisationsförändring. Metod: Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod har vi genomfört enfallstudie med en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och från inspiration av en etnografisk studie. För att skapa en utvecklad förståelse för hur cheferna arbetar i den dagliga verksamheten är studien hermeneutisk. Slutsats: Studien har kommit fram till att symboler används av cheferna för att skapa mening men även för att förmedla samhörighet, trygghet och en gemensam syn. Symbolerna används genom kommunikation, synlighet och genom att arrangera diverse tillställningar. Meningsskapande blir viktigt eftersom det får anställda att känna mening inför de arbetsuppgifter som ska utföras. / Introduction: Continuous organizational change is increasing in today's organizations, and is characterized by change having no beginning nor end. In liaison with the ongoing organizational change being implemented in organizations it can cause employees feeling confused and ambiguous, since change occurs all the time. In these situations, sensemaking constitute an essential factor, which is a key aspect of symbolic leadership. The study therefore examines symbolic leadership in this context, and focuses on how managers use symbols and sensemaking to reduce the ambiguity that arises. Purpose: The purpose of the study is to develop an understanding of in what way leaders practice symbols and sensemaking during continuous organizational change Method: By using a qualitative research method, we conducted a case study with an abductive approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews and from the inspiration of an ethnographic study. In order to create a developed understanding of how managers are working in the daily activities, the study use a hermeneutic approach. Conclusion: The findings of the study has concluded that symbols are utilized by managers in order to create meaning, but also to transmit togetherness, security and a mutual vision. The symbols are utilized through communication, visibility and by organizing various events. Sensemaking is thus important since it mediates how employees can feel meaningfulness for the tasks to be executed.

Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.

Studien har undersökt hur ett förändringsarbete i en organisation förmedlats och tagits emot genom de hierarkiska nivåerna. Frågeställningarna har därför undersökt hur ledning förmedlat och motiverat ett förändringsinitiativ, hur mellanchefer tolkat detta och förmedlat det vidare till medarbetare och slutligen vilken form av meningsskapande och lärande som skett hos medarbetare. Tidigare forskning har bland annat visat att kommunikationen mellan över- och underordnad haft en stark koppling till hur en förändring tagits emot. Medarbetares meningsskapande har även haft en tydlig koppling till deras relation till organisationen och sina chefer där medarbetare bör känna en trygghet för att kunna ställa sig positiva till en förändring. Det forskningen inte visat är hur dessa meningsskapande processer praktiskt sker i de hierarkiska nivåerna samt hur dessa kan ses i relation till andra typer av organisationer i olika branscher. Metoden som har använts för att belysa dessa luckor är kvalitativa intervjuer då detta gett en bredare och djupare bild av medlemmarnas upplevelser kring förändring. Studiens resultat har visat att ledning måste skapa sig en tydlig bild av organisationens tillstånd samt ge utrymme för bland annat mellanchefer att anta en meningsgivande roll och därmed främja ett lärande med utgångspunkt i reflektion för att förändringen ska få ett lyckat utfall. Studien har även synliggjort hur en tydlig kommunikation är avgörande för att kunna skapa en samsyn och främja ett lärande kring förändring genom organisationers olika nivåer. Studiens främsta bidrag till forskningsfältet har varit att framhäva samtliga nivåers roll i det meningsgivande arbete som krävs för att nå en lyckad förändring. / The study has examined how change management is carried out and received through various hierarchical levels in an organization. The questions of this study has therefore examined how topmanagement communicated and motivated a change initiative, how the middle managers interpreted this and communicated it to the employees and finally what form of sensegiving and learning has taken place among the employees. Previous research has partially focused on how communication between the superior and subordinate has had a strong connection to how a change is received. The employees’ sensemaking has also had a clear connection to their relationship with the organization and its managers, where employees should feel a safe connection to the organization in order to experience the change in a positive way. What is less clear in earlier research is how these processes practically take place across hierarchical levels and how these can be seen in relation to other types of organizations in different industries. To contribute to this research field, the method used in this study is qualitative interviews as this method gives a broader and deeper picture of the organizational members’ experiences about change. The study's results have shown that the management must create a clear picture of the organization's conditions and that they give room for the middle managers to adopt a meaningful role, thus promoting learning based on reflection. The study has also highlighted how clear communication is crucial in order to create a consensus through the levels and to be able to promote learning within the change. The main contribution of this study to the field of research has been to highlight the importance of the role of different levels within an organization in sensegiving work, which is required to achieve successful change.

Dagens rörliga arbetsmarknad karaktäriseras av strukturell förändring och teknisk utveckling som ställer krav på organisationer att arbeta aktivt för att behålla sin arbetskraft. Undersökningar visar att anställda som anser att deras arbete meningsfullt samt är nöjda med introduktionsprocessen tenderar att stanna längre på sin arbetsplats, jämfört med anställda som är missnöjda. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om anställdas meningsskapande, vilket vi undersökt genom att studera hur doktorander vid Uppsala universitet tillskriver introduktionsprocessen mening. För att fånga individernas uppfattningar av meningsskapande till introduktionsprocessen har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med sex stycken doktorander vilka alla gått samma introduktionsutbildning. För att bidra med kunskap om hur anställda skapar mening till introduktionsprocesser har vi använt oss av Karl Weicks (1995) teori om meningsskapande i organisationer. Genom kodning och tematisering av intervjutranskripten har studiens centrala frågeställningar Hur beskriver doktorander sina upplevelser av introduktionsprocessen? och Hur upplever doktorander att de har påverkats av introduktionsprocessen? besvarats. Resultatet visar att anställda beskriver introduktionsprocessen som en ordningsskapande och kontinuerlig process samt att tidigare erfarenhet och förväntningar påverkar meningsskapandet. Individer skapar mening till introduktionsprocessen genom kommunikation samt genom att motsätta sig och anpassa sig till de budskap som förmedlas från organisationen. Resultatet påvisar även att den mening som de anställda tillskriver introduktionen samspelar med identitetskonstruktion och agerande. / In light of a changeable labor market characterized by structural transformation and technical development, organizations today need to work actively on maintaining their labor force. Studies show that employees who consider their work meaningful and are happy with their introduction tend to stay employed longer at the organization, then employees that are dissatisfied. The purpose of this study is to contribute with knowledge of employees’ sensemaking. This purpose has been achieved by study of how PhD students at Uppsala university make sense of their introduction process. In order to capture the individuals’ sensemaking of the introduction process, semi-structured interviews were conducted with six PhD students, all of whom have participated in the same introduction process. To gain further insight into how sensemaking is expressed, in regard to introduction processes, we have used Karl Weick's (1995) theory of sensemaking in organizations. Through coding and thematization of interview transcripts the research questions How do PhD students describe their experience of the introduction process? and How do PhD students experience that they have been affected by the introduction process? are answered. The results demonstrate that employees experience the introduction as a continuous and sequencing process and that their background and expectations affect their experience. Individuals make sense of the introduction process through communication as well as by opposing and adapting to the messages conveyed from the organization. The results also show that sensemaking interacts with identity construction and action.

Syfte: Runt om i Sveriges 290 kommuner jobbar byggnadsinspektörer med att tillämpa Plan- och bygglagen (PBL). Inom lagstiftningen förekommer begreppet sakkunniga, där man i lagändringen 2011 införde krav på certifiering. Majoriteten av alla certifieringsområden för sakkunniga som skulle ha införts uteblev och i nuläget saknas möjlighet att tillämpa lagen som den var menad. Studien undersöker därför hur byggnadsinspektörerna hanterar avsaknaden av certifieringsområden och personer utan certifiering. Målet med studien är att utreda hur kommunernas byggnadsinspektörer skapar mening till tolkningen av begreppet sakkunnig och hur det används vid tillämpningen av Plan- och bygglagen. Metod: Studien har följt en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio byggnadsinspektörer i sex olika kommuner. Intervjuerna är konfidentiella. Till metoderna hör också en inledande litteraturstudie. Intervjusvaren har antecknats, generaliserats och jämförts genom metoden komparation. Resultat: I samtliga kommuner förekommer det en blandning av certifierade sakkunniga och de som saknar certifiering. Alla byggnadsinspektörer tolkar begreppet sakkunnig som en certifierad person, men vissa avviker ibland från att använda certifierade personer. Det som påverkar byggnadsinspektörernas tolkning av begreppet sakkunnig är främst det sociala arbetsklimatet och de kollegor som man har. Det kan konstateras att hanteringen är en spegling av inspektörernas meningsskapande och att de flesta kommuner hanterar avsaknaden av certifierade personer genom att se det rimliga i situationen. Konsekvenser: Den problematik som studien framställer besannades via intervjuerna med byggnadsinspektörerna. PBL tillämpas inte som den ska med certifierade sakkunniga, då det saknas föreskrifter för flera områden samt att det saknas certifierade personer i vissa kommuner. Inspektörerna upplever dock inte något större problem med hanteringen, eftersom de täcker upp lagens brister och avsaknad av certifieringsområden genom att tillämpa den äldre plan- och bygglagen (ÄPBL), och gör egna bedömningar. Inspektörerna hanterar det på ett pragmatiskt och rimligt sätt snarare än lagmässigt korrekt. Begränsningar: Studien begränsas till att undersöka sakkunniga inom ramen för PBL. Eftersom certifierade kontrollansvariga har en annorlunda roll jämfört med andra sakkunniga behandlas de inte i denna studie. / Purpose: Throughout the 290 municipalities in Sweden, building inspectors work with applying the Planning and Building Act (PBL).  Within the legislation the term “expert” (in Swedish “sakkunnig”) is present, where the amendment in the law 2011 introduced a requirement for certification. The majority of all certification areas for experts that should have been introduced were left out and at present there is no possibility of applying the law as it was intended. The study therefore investigates how the building inspectors handle the absence of certification areas and persons without certifications. The aim of the study is to investigate how the municipalities building inspectors make sense of the interpretation of the term expert and how it is used in the application of the Planning and Building Act. Method: The study has been following a qualitative method in the form of interviews with nine building inspectors in six different municipalities. The interviews are confidential. The method also includes an initial literature study. The interview answers has been noted, generalized and compared by the method of comparison. Findings: In all the municipalities there is a mixture of certified experts and those who lack certification. All the building inspectors interpret the term expert as a certified person, but sometimes they deviate from using certified persons. The influence on building inspectors’ interpretation of the term expert is foremost the social work environment and the colleagues that one has. It can be stated that the handling is a reflection of the building inspectors’ sensemaking and that most municipalities handle the absence of certified persons by looking at the reasonableness in the situation. Implications: The problem that the study describes has come true through interviews with the building inspectors. PBL is not applied as it should be with certified experts, because there is a lack of regulations for more areas and a lack of certified persons in some municipalities. The building inspectors however do not experience a major problem with the handling because they cover the laws deficiencies and lack of certification areas by applying the older Planning and Building Act (ÄPBL), and making their own assessments. The inspectors handle it in a pragmatic and reasonable manner rather than legally correct. Limitations: The study is limited to investigate experts within the framework of PBL. Because certified persons in charge of inspections have a different role compared to other experts, they are not included in this study.

<p>Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. </p><p>Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker. Här framkommer att mina inspirationskällor bl a hämtar tankar från Piaget och Vygotskys teoreier om den aktiva individen som - i interaktion med sin omgivning och med hjälp av språket - själv skapar sin kunskap. </p><p>Jag finner i litteraturen stöd för tesen att inspirationskällorna präglas av en gemensam teoretisk grund. Jag finner också stöd för tesen att denna grundsyn måste få metodiska konsekvenser, och visar under rubriker-na "Autentiska inlärningssituationer", "Lärarrollen" och "Det sociala klimatet i klassen" vilka praktiska slut-satser författarna själva drar av sitt teoretiska resonemang. I den avslutande diskussionen ger jag min syn på det beslutsunderlag som arbetet har gett mig inför frågan om hur jag skall lägga upp min undervisning i svenska. Jag redovisar också mina personliga ställningstaganden utifrån detta underlag.</p>