Covid-19-pandemin påminner oss om att vi lever i en föränderlig värld, en enhet som verkar för att ge invånarna ett gott liv och som var dag arbetar nära pandemin är Serviceresor på Region Kronoberg. Något som är av intresse i denna uppsats är hur chefers beslutsfattande ser ut under en så unik situation. Det är på detta vis vår studie skiljer sig eftersom vi undersöker en krissituation som tidigare inte existerat och önskar därmed sammanfläta tidigare teori med nyfunna erfarenheter genom intervjuer vid enheten Serviceresor. Vårt arbete syftar till att få en ökad förståelse för hur beslutsfattande och meningsskapande i chefsposition ser ut. Så vi ställer oss frågan, hur ter sig beslutsfattande under Covid-19-pandemin? Utifrån tolkning av empiriskt material faller slutsats ut i att det formella ansvar en chef bär är densamma. Nya typer av problem en krissituation för med sig gör beslutsprocessen mer detaljorienterad där beslut kretsar kring införande av lämpliga medel. För effektiv hantering eftersträvas en större analytisk förmåga av beslutsfattaren, men också mod att våga fatta beslut. En komplex struktur underlättar beslutsfattarens uppgift genom att vägar för kunskapsdelande redan är etablerade och ett gott samarbete genom samordning och kommunikation skapar en känsla av kontroll. Beslutsfattandet blir reaktivt och en snabb beslutsprocess möjliggör ett flexibelt handlande där mening kan skapas i takt med en föränderlig värld.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den sociokulturella och sociosemiotiska teorin undersöka hur sex stycken lärare i årskurs 1–3 resonerar kring visuella representationers agens i svenskundervisning och hur de menar att deras undervisning om visuellt meningsskapande ser ut. Tidigare forskning beskriver ett komplicerat förhållande till de visuella representationernas funktion i svenskundervisningen, de beskrivs både som ett tillägg och som ett viktigt redskap för lärande. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där elevtexter som informanterna tagit med sig har fungerat som utgångspunkt i samtalen. Empirin analyserades genom tematisk innehållsanalys med våra forskningsfrågor som kategorier. Resultatet visar hur de olika informanterna förhåller sig till visuella representationer i undervisningen och det framgår en skillnad mellan hur lärare talar om de visuella representationernas agens i förhållande till olika ämnen. Resultatet visar även att informanterna finner att de visuella representationernas funktion är viktig på lågstadiet och något som tillskrivs hög agens, men att hur de talar om dem är komplext.

Under den rådande pandemin av Covid-19 har många fysiska möten och kommunikationenmed andra människor förflyttats till att istället ske via digitala plattformar på sociala medier. Syftet med föreliggande studie har varit att synliggöra hur bilder med tillhörande text på Instagram fungerar som kommunikation mellan fritidshem, vårdnadshavare och omvärldensamt hur bild med tillhörande text fungerar som representation av fritidshemmets verksamhet. Föreliggande studie grundas i kvalitativ forskningsmetod och socialsemiotisk teori. Empirin för studien har hämtats med netnografisk grund där vi som forskare har gått in i rollen som “lurker”. Empirin har inhämtats från tre utvalda fritidshems Instagramkonton. I en tolkningsprocess analyserar vi med hjälp av socialsemiotiska begrepp inlägg från de utvaldafritidshemmens Instagramkonton. Resultatet visar hur multimodala arrangemang kompletterarvarandra genom bild och text, som tillsammans skapar en helhet av vad verksamheten villsynliggöra, men även till viss del ensidig inblick i verksamheten. Vidare visar resultatet att elever i bilder inte kan representera verksamheten som subjekt eftersom fritidshemsverksamheten måste förhålla sig till regler som finns kring personuppgifter, och att pedagoger har olika lösningar kring avidentifiering.

The aim of this investigation is to describe assessment as a meaning-making process in individual supervision of students in higher education of the aesthetic field. The qualitative analyses focus on how assessment is expressed within the supervision, in relation to the artistic professional field. The study was conducted within a multimodal socio-semiotic perspective. Sadler’s notion of quality and Bourdieu’s field concept of habitus, contributes to the social practice within the professional field, and in the full analysis of the empirical material. The case study examines assessment in an authentic environment. The data consists of video recordings from ten supervisions that took place in two different courses at two different colleges. The video recordings were transcribed through a multimodal framework and focused on the teachers’ and student’s speech, body movements, gazes and gestures during the sessions. Four selected supervision sessions were analysed based on the research questions and on the theoretical framework. The analyses revealed that assessment in higher education of the aesthetic field can be expressed as a process whereby the quality is related to the professional field. The students, as well as their teachers, are immersed in relationships, traditions and institutions that shape their artistic choices and judgments. The results indicate that students' meaning-making is linked to their previous experience in the artistic field. Teachers’ expectations of this experience have crucial implications for how the supervision sessions are shaped and designed. The shift of focus in the supervisions goes from the fulfilment of goals stated in the curriculum, to the meaning making, values, and perspectives that are recognized within the field of the arts. The study underlines the importance of conceptualization of the artistic processes. The overall results confirm previous studies showing that instruction and supervision in higher education of the aesthetic field develops in relation to the teacher's authority, expertise and in relation to students' independence.

Denna studie har haft för avsikt att undersöka internkommunikationens roll i förhållande till organisationskulturen vid omorganiseringar, på ett medieföretag som befinner sig i kontinuerliga förändringsprocesser. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom olika yrkesbefattningar har vi fått insikt i personernas arbetsrelaterade livsvärld och därmed erhållit förståelse för internkommunikationens kännetecknande drag samt organisationskulturen inom företaget. Studiens resultat visade att de anställda var nöjda med kommunikationen vid tillkännagivandet av omorganiseringar. Uppföljningen visade sig enligt medarbetarna vara bristande eftersom internkommunikationen användes relativt linjärt. Det blev också synligt att de ständiga omorganiseringarna påverkar företagets kultur och att strukturen bidrar till utmaningar gällande ömsesidig dialog mellan de olika yrkesbefattningarna. / This study was intended to investigate which role internal communication has in relation to the organizational culture during organizational change in a media company characterized by continuous change. Qualitative interviews with respondents at different working positions enabled insight in the interviewees’ experiences which created an understanding for the internal communication and the culture within the organization. The results showed that the employees were satisfied with the communication during the announcement of the organizational change. In contrast to this, the follow-up procedure was found to be inadequate since the internal communication was used relatively linear. Furthermore, the study indicated that the persisting changes affect the organizational culture. In addition to this, the structure of the company can prevent dialogue between different working positions.

I vårt uppsatsarbete utgick vi från den sociokulturella teorin och vårt syfte med att synliggöra eventuella samband mellan barns utveckling och lärande i relation till olika estetiska aktiviteter, även kallat “estetiska lärprocesser”, samt till de metoder som förskolepersonalen använder sig av och i vilka situationer dessa används. Tidigare forskning har pekat på hur de olika formerna av estetiska uttryckssätt är essentiella för barns olika områden av inlärning och utveckling. Genom en webbaserad enkätundersökning nådde vi ut till förskollärare som själva hade ett intresse för de estetiska ämnena, vilket påverkade deras svar på så sätt att de beskriver ett mer estetiskt tolkande av läroplanen och dess mål. Vi upptäckte i arbetet med analysen av vår data att variationen på utbudet av de estetiska aktiviteterna som barnen fick möjlighet att uppleva spelade en roll i vad de fick möjlighet att lära sig och utvecklas inom. Vidare kunde vi även se att pedagogernas eget intresse påverkade hur utbudet för barnen såg ut och vilka verktyg barnen fick.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur kurdiska kvinnor använder matlagning som en meningsskapande praktik och om matlagningen fungerar som en förstärkare av den egna identiteten. Jag har med hjälp av en autoetnografisk metod undersökt hur kvinnor från min egen släkt förhåller sig till matlagningspraktikens alla delar. Med hjälp av den autoetnografiska metoden och det teoretiska ramverket för grounded theory har jag tagit mig an ett familjärt fält på ett självreflexivt sätt. Genom att applicera framför allt minnesteori och praktikteori på mitt empiriska material har jag kunnat visa hur informanternas erfarenheter och kunskaper om matlagning handlar om ett görande av flera olika typer av minnen. Samtidigt som matlagningen är ett skapande och återskapande av sociala och kollektiva minnen skapas också det sensoriska minnet i en växelverkan som en effekt av den. De minnen som skapas blir en källa till gemenskap mellan informanterna och de nyckelpersoner som bär matlagningen. Det som genomsyrar allting är ett identitetsbygge som skapas via matlagningens alla delar.

Rapid expansion, globalization and companies always wanting bigger market shares are just a few of the reasons why digital internal communication is a must in organisations today. In parallel, digital development has increased rapidly during the last decades and organisations that keep up with technological innovations can gain competitive advantages. But how does digital technology affect organisational members? The COVID-19 pandemic has forced digital communication and remote work to many organisations. Making sense of digital communication and maintaining employee engagement are new challenges that organisations need to manage in the digital format. The purpose of this thesis is to explain how to make sense of digital internal communication and how this affects employee engagement. A case study of Organisation X digital communication consisting of four qualitative interviews and secondary data has been conducted to investigate this. A theoretical framework consisting of theories about sensemaking and employee engagement are combined to construct an analysis model that explains this relationship. The results show that digital communication through video-calls and informal communication channels are effective for sensemaking in the digital environment. The results also show that social interactions decrease in digital communication due to more planned communication, which affects employee engagement.

Bakgrund: Lekmannarevisorer som utför granskning av kommunala aktiebolag är förtroendevalda personer från politiska partier som utses av kommunfullmäktige. Granskningen som lekmannarevisorerna har i uppdrag sker med stöd från sakkunniga, ekonomiansvariga och övriga i verksamheten för att säkerställa att revisionen är demokratiskt förankrad och professionellt genomförd. Lekmannarevisorer behöver inte vara utbildade ekonomer, vilket skapat kritik över åren. Det har framkommit att det finns stora utvecklingsbehov hos lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag och att det dels beror på bristfällig kunskap om hur lekmannarevisionen ska fungera i bolaget. Problemformulering & syfte: För att få förståelse för vad som sker i lekmannarevisionen valde vi att utföra vår studie med fokus på lekmannarevisorer i kommunala aktiebolag. Detta har gjorts genom att besvara följande frågeställningar: Hur ser lekmannarevisorernas arbetsprocess ut? och vilken mening skapar lekmannarevisorerna för revision i kommunala aktiebolag? Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för lekmannarevisorernas arbetsprocess och vad de skapar för mening för revisionen i kommunala aktiebolag. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där åtta lekmannarevisorer och en ordförande för förtroenderevisionen semistrukturerat intervjuats från stora och små kommuner runt om i Sverige. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån vår egen analysmodell för att besvara studiens problemformulering och syfte. Slutsats: Lekmannarevisorer utformar granskningen av kommunala aktiebolag genom att först göra en riskanalys. Under året sker uppföljning av internkontroll. Sedan skrivs en granskningsrapport för att slutligen presentera granskningsrapporten i årsredovisningen. Lekmannarevisorerna i de stora kommunerna för dialog med främst sakkunniga medan lekmannarevisorerna i de små kommunerna även har en nära kontakt med VD, styrelse och auktoriserade revisorer. Lekmannarevisorer skapar mening enligt egenskaperna identitet, sociala relationer och ledtrådar som är viktigast för revisionen i kommunala aktiebolag. Dessa tre egenskaper skapar mest mening, vilket skapar och leder till legitima handlingar. Retrospektivt, medskapande och rimlighet skapar mening men inte i lika stor utsträckning förrevisionen i kommunala aktiebolag. / Background: Local government auditors who perform audits of municipal corporations are elected persons from political parties who are appointed by the municipal council. Local government auditors review with the help of special advisers, financial managers and others in the business to ensure that the audit is democratically anchored and professionally carried out. Local government auditors do not need to have any business education, which has created criticism over the years. It has emerged that there are major development needs for local government auditors in municipal corporations and that this is partly due to insufficient knowledge of how the local government audit should function in the company.  Problem definition & purpose: In order to gain an understanding of what occurs in the local government audit, we chose to perform our study with a focus on local government auditors in municipal corporations. This has been done by answering the following questions: What does the work process of local government auditors look like? and what meaning do the local government auditors create for auditing in municipal corporations? The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the local government auditors work process and what meaning they create for the audit in municipal corporations.  Method: The study is based on a qualitative research method where eight local government auditors and a chairman of the fiduciary audit from large and small municipalities around Sweden were interviewed in a semi-structured way. The empirical material has then been analyzed based on our own analysis model to answer the study’s problem definition and purpose.  Conclusions: Local government auditors begin the audit process by first conducting a risk analysis of the municipal corporations. Internal control is followed up during the year. An audit report is eventually written to get included in the annual report. The local government auditors in large municipalities mainly have a dialogue with experts, while the local government auditors in small municipalities have close contact with the CEO, board and authorized auditors. The local government auditors create meaning according to the characteristics of identity, social relations and clues that are important for the audit of municipal corporations. These three characteristics create the most meaning, which leads to legitimate actions. Retrospective, enactive of sensible environments and plausibility create meaning, but not to the same extent for the audit in municipal corporations.

Studien undersöker hur lärare anpassar sina ledarstilar och arbetsmetoder för att främja motivation hos elever på högstadiet. Vi undersöker hur lärare anpassar sig till olika situationer där miljö, deras egen ledarstil och olika händelser i undervisningen påverkar lärarens anpassning. Vår frågeställning har varit: Vilka anpassningar gör idrottslärare i idrott och hälsa för att främja högstadieelevers motivation? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ studie där 5 lärare intervjuas och observeras där. Den tidigare forskningen fann vi genom databaserna Libsearch via EBSCO. Vår forskning har utgått från Mosstons teori och ledarstilarna auktoritär, demokratisk, låt-gå och situationsanpassad ledarstil för att förstå hur olika anpassningar görs baserat på om undervisningen är mer lärarstyrd eller elevcentrerad. Resultatet nådde fram till att lärare ständigt behöver anpassningar på grupp och individnivå för att främja elevers motivation utifrån olika situationer. Resultatet visade även att för att lärare ska kunna göra dessa anpassningar behöver de bygga relationella band med eleverna.