Utomhuspedagogik har speglats som en positiv metod lärare kan använda sig av i sin undervisning. Litteraturstudien belyser hur forskningen ser på utomhuspedagogik samt hur forskare lyfter och kritiserar metoden. De delade aspekter som lyfts fram sker ur ett lärarperspektiv där lärare bland annat anser att utomhuspedagogiken tar mycket resurser och tid från skolans värld, samtidigt som de talar för de gynnande effekterna på elevers kunskapsutveckling.Syftet med denna studie är att undersöka utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling inom ämnet biologi utifrån undervisningsplatsen. Utifrån tidigare forskning har en litteraturstudie gjorts där vårt empiriska material består av vetenskapliga artiklar.Genom vår studie fick vi fram att användningen av utomhuspedagogik i ämnet biologi erhöll både positiva och negativa aspekter men att det saknas forskning kring kritiska infallsvinklar om metoden. Ytterligare forskning behövs inom användningen av metoden i ämnet för att ge eleverna möjligheter till ett gynnsamt lärande.

Det här arbetet syftar till att fördjupa min kunskap så att jag kan avgöra hur jag skall lägga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa så att eleverna möts av respekt, känner trygghet och kan utvecklas till har-moniska människor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lära. För att fördjupa min kunskap återvänder jag i denna litteraturstudie till källor som inspirerat mig under lärar-utbildningen. Jag arbetar utifrån teserna att dessa inspirationskällor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund måste få metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "Människosyn", "Kunskapssyn" och "Språksyn" de grundläggande synsätt som författarna till litteraturen uttrycker. Här framkommer att mina inspirationskällor bl a hämtar tankar från Piaget och Vygotskys teoreier om den aktiva individen som - i interaktion med sin omgivning och med hjälp av språket - själv skapar sin kunskap. Jag finner i litteraturen stöd för tesen att inspirationskällorna präglas av en gemensam teoretisk grund. Jag finner också stöd för tesen att denna grundsyn måste få metodiska konsekvenser, och visar under rubriker-na "Autentiska inlärningssituationer", "Lärarrollen" och "Det sociala klimatet i klassen" vilka praktiska slut-satser författarna själva drar av sitt teoretiska resonemang. I den avslutande diskussionen ger jag min syn på det beslutsunderlag som arbetet har gett mig inför frågan om hur jag skall lägga upp min undervisning i svenska. Jag redovisar också mina personliga ställningstaganden utifrån detta underlag.

Studien har fokus på hur ett antal förskollärare tolkar sitt uppdrag när det gäller barns skriftspråkande i förskolan. De två problemformuleringen är följande; Hur tolkar ett antal förskollärare sitt uppdrag när det gäller barns lärande och villkor av skriftspråket? Hur ser ett antal förskollärare på sina förutsättningar att stödja barns skrivande med utgångspunkt i att barn är meningsskapande i sitt sätt att använda skriftspråket? Det teoretiska ramverket utgörs av tre förekommande perspektiv eller synsätt på barns skriftspråksutveckling. De är sociokulturellt perspektiv, kognitivt perspektiv och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Begreppet livsvärld intar en övergripande ram för att ytterligare vägleda analysen av forskningsfrågorna utifrån att studiens studieobjekt är förskollärare. Metodansats är hermeneutisk eftersom det är förskollärarnas berättelser och deras tolkning av sitt uppdrag som är i fokus i studien och därmed används också intervjuer i form av samtalsguider. Förskollärarna tolkningar lyfts fram utifrån ett antal kategorier som framkom under arbetet med resultat och analys. I analysen av resultatet framkommer en splittrad bild men även till viss del en samstämmig bild av förskollärarnas tolkning av sitt uppdrag när det gäller skriftspråkande i förskolan. Den splittrade bilden handlar om hur barn lär om skriftspråket och vad som ska ingå i undervisningen om skriftspråket i förskolan. Samstämmigheten handlar om att utbildning behövs för att höja förskollärares kompetens. En slutsats blir att  det behövs tydliga direktiv om hur uppdraget ska tolkas gällande undervisning av skriftspråket i förskolan. I slutdiskussionen uppmärksammas också de möjligheter förskolebarn har att lära om skriftspråket utifrån förskolelärarnas tolkning av sitt uppdrag. / The study has a focus on the way that a number of preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy in preschool. The two research questions are: how do these preschool teachers interpret their assignment regarding children’s literacy learning and opportunities? How do these preschool teachers regard their qualifications to support children’s writing with the starting point that children are using literacy meaningfully? The theoretical frameworks include three perspectives or approaches on children’s written language development. They are sociocultural perspective, cognitive perspective and developing educational perspective. The concept livsvärld or lifeworld provides an overall frame to further direct the analysis of the studies and research questions since the object of the study is the preschool teacher. The methodological approach is hermeneutic since it is the preschool teachers` narrative and interpretations of their assignment that are in focus, and therefore interviews have been used as a form of dialog guide. The preschool teachers’ interpretations highlight a number of categories that emerged from the analysis. In the analysis of the results, there emerged a fragmented picture but also some area of agreement and concordance amongst the views of the preschool teachers regarding their interpretations of their assignment regarding children’s literacy in preschool. The fragmented picture is about how preschool children learn about literacy and what should be included in teaching about literacy in preschool. The consistent picture is that there is a need for more training to increase their competence in relation to how preschool children learn about literacy. A conclusion is that there is a need for distinct guidance about how to interpret the assignment of beginning the teaching of literacy in preschool. In the final discussion, attention is also drawn to preschool children’s opportunity to learn about literacy based on the preschool teacher’s interpretation of their assignment.

Denna studie har utgångspunkt i den trend där allt fler organisationer, såväl privata som offentliga, idag inför aktivitetsbaserade kontor. Studiens syfte är att undersöka de anställdas upplevelser av den förändringsprocess som genomförts till aktivitetsbaserat kontor och deras upplevelser av att arbeta aktivitetsbaserat. Dessa upplevelser har belysts utifrån teorier rörande meningsskapande. En kvalitativ studie har genomförts på en myndighet i Stockholmsregionen genom åtta semistrukturerade intervjuer. Därefter har en tematisk analys gjorts. Intervjuerna visade på varierade upplevelser hos de anställda gällande förändringen och det aktivitetsbaserade arbetssättet. De huvudresultat som framkommit i studien visar att de flesta anställda upplever att förändringen av kontorsmiljö har lett till att deras relation till sina chefer har förändrats, att hemarbetet har ökat och att samhörigheten kollegor emellan har förändrats. Utifrån studien drogs slutsatserna att de anställda idag upplever kontoret som mindre hierarkiskt och att vissa fysiska faktorer i arbetsmiljön påverkar. Vidare verkar en hög grad av hemarbete hämma skapandet av en gemensam förståelse för förändringen. De anställdas upplevelser tycks även påverkas av personliga och arbetsrelaterade aspekter, något som gör att det aktivitetsbaserade arbetssättet inte är för alla. / This study explores the growing trend of switching to activity-based offices, something organizations in Sweden are increasingly implementing today. The aim of the study was to examine the employee experience of the organizational change process as well as how the employees experience the new, activity-based office. These experiences have been analysed using sensemaking theories. A qualitative study was conducted at a governmental organization in Stockholm through eight semi-structured interviews and the data was then organized using a thematic analysis. The study shows that after the change of office employees experience better relationships with their managers, changes in their relationships with colleagues, and an increased number of employees began working from home. The study’s conclusions are that the activity-based office is less hierarchical while at the same time there are factors in the physical work environment that affect the employees experience. In addition, increased levels of working from home seems to hinder a common understanding for the change into an activity-based office. Furthermore, the experience of the activity-based office seems to be affected by both personal traits and work-related aspects which means that the activity-based working is not suitable for everyone.

The purpuse of my study was to investigate how two preschool teachers creates mening around musik throughout their lives. I wanted to see which experiences thats been meaningful for both their private and professional relationship to music that they have today, if they diverge, and if it´s necessary to have a god relationship to music before their education and their start as a professional preschool teacher. I used life story by interviews as a method which means the participant tells me about their lives, how they experienced, understood and interpreted their world. I have analysed the stories through a whole perspective with focus on the content to understand what experience throughout their lives that´s been especially meaningful in creating the relation that they have to music today. In my study, I have seen that meaningful experiences has been formed by encouraged, stimulated and supported environments and a joyful communion. I have seen that my participants private experiance reflects on their profession, and it also shows that these experiances can come at anytime and anywhere. / Syftet med min studie var att undersöka hur två pedagoger har skapat mening kring musik under hela sitt liv. Jag ville se vilka erfarenheter som varit betydelsefulla för den relation som de har till musiken både privat och i sin yrkesroll som förskollärare idag, om de skiljer sig åt, och om det är nödvändigt att ha bra relation till ämnet innan utbildning och yrkesstart. Jag har använt mig utav livsberättelseintervju som metod vilket innebär att respondenten berättar om sitt liv, hur hen har upplevt, uppfattat och tolkat sin värld. Jag har analyserat berättelsen genom ett helhetsperspektiv med fokus på innehållet för att förstå vilka erfarenheter genom hela livet som varit meningsfulla för respondenterna i skapandet av sin nuvarande relation till musik. I min studie har jag sett att de meningsfulla erfarenheterna som mina respondenter har erfarit har kantats av en uppmuntrande, stimulerande och stöttade miljö, och en glädjefylld samvaro. Jag har sett att respondenternas privata erfarenheter som det skapats mening kring formar yrkesprofessionen, den visar också att respondenten kan få erfara positiva meningsfulla erfarenheter vid olika tider och i olika kontexter.

Det systematiska kvalitetsarbetet grundar sig i dokumentation av förskolans verksamhet och syftar till att säkerhetsställa förskolans måluppfyllelse. Syftet är att undersöka vad tidigare forskning framställer som betydelsefullt för systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, utifrån dokumentation om den dagliga praktiken. Den teoretiska grunden utgörs av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebär att förskolan som institution är socialt konstruerad av de sociala aktörer som verkar där. Den valda metoden består av en systematisk litteraturstudie vilket innebär granskning och analys av nio publicerade vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens övergripande resultat visar att olika perspektiv påverkar dokumentationen innehåll, vilket även påverkar om den kan användas till det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Slutsatsen från studien är att dokumentationen från förskolans verksamhet antingen kan användas för det systematiska kvalitetsarbetet eller inte, beroende på vilken typ av information den innehåller.

I föreliggande studie analyseras hur vissa dominerande karaktärer från barns populärkultur gestaltas med avseende på genus, makt, meningsskapande, delaktighet och inflytande i fyra berättelser för barn. Studien utgörs av kritisk diskursanalys, där verkligheten produceras med hjälp av språket och dess tillämpningsformer i diskurser. Studiens resultat visar att både de kvinnliga och manliga karaktärerna i samtliga analyserade berättelser agerar på olika sätt för att skapa mening i form av inflytande över sin tillvaro och känna delaktighet i en viss social kontext. Ofta speglas dessutom en sensmoral som handlar om att försöka anpassa sig till den sociala kontext som karaktärerna ingår i eller att bryta sig fri från samhällets förutfattade meningar. De manliga karaktärerna gestaltas oftare som mer maktbenägna på bekostnad av andras välbefinnande, medan de kvinnliga karaktärerna uppvisar makt för att skaffa sig individuell självständighet. Medvetenheten om innehållet i barnens populärkultur skapar möjligheter att som pedagog utmana normativa föreställningar om genus och upptäcka olika makthierarkier som utspelas då barn involverar populärkulturen i sin vardag.

Idag har Sverige en högre digitaliseringsgrad än många andra länder. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer ställt om sitt arbete från verksamhetslokaler till distansarbete med hjälp av digitala verktyg. Denna omställning är en ny företeelse för många individer som har behövt anpassa sig till nya arbetsförhållanden. Därför är det av intresse att studera hur en svensk organisation, Karolinska Institutet, har genomgått en omställning till distansarbete. Omställningen har orsakat en rad olika utmaningar och har till följd av detta påverkat motivationen hos anställda. I avsikt att förstå hur motivationen har påverkats samt vilka åtgärder som vidtagits för att upprätthålla motivationen blir studiens syfte således att undersöka hur omställningen, med hjälp av digitala verktyg, upplevts påverkat motivationen hos administrativ personal på Karolinska Institutet. Frågeställningarna som studien ämnar besvara lyder: “Hur har KI:s administrativt anställda upplevt att motivationen påverkats under distansarbete”, samt “Hur arbetar administrativa chefer med åtgärder för att upprätthålla motivationen hos medarbetare?”. För att besvara dessa forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsansats tillämpats där nio intervjuer har genomförts på två institutioner inom KI. Den samlade intervjudatan har i huvudsak analyserats med hjälp av de riktlinjer som faller inom teoretiska ramverket för meningsskapande. Resultatet visar på att det är svårt att svara på hur motivationen upplevts ha påverkats eftersom motivation ärindividuellt och motivationsfaktorerna skiljer sig åt från en person till en annan. Vidare visar resultatet att de utmaningar som främst framkommit var sociala, fysiologiska samt kommunikativa utmaningar. De administrativa cheferna har vidtagit åtgärder såsom teknisk utrustning till samtliga medarbetare, aktivt involverat medarbetare i digitala event samt haft kontinuerliga avstämningar med respektive medarbetare. Dessa åtgärder har fått positiv återkoppling samt konstruktiv kritik för att skapa mening för samtliga individer. / Today, Sweden has a higher digitization degree than many other countries. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have shifted their work from offices to teleworking by using digital tools. This adjustment is a new phenomenon for many individuals who have had to adapt to new working conditions. Therefore, it is of interest to study how a Swedish organization, Karolinska Institutet in this case, has undergone a transition to teleworking. The change has caused several challenges that have affected the motivation of employees. To understand how the employees' experience regarding their motivation has been affected and what actions have been taken to maintain the motivation, the purpose of the study is to investigate how that adaptation, with the help of digital tools, affected the motivation of administrative staff at Karolinska Institutet. The questions that the study intends to answer are: "How have KI's administrative employees experienced that motivation was affected during teleworking, and how do administrative managers take actions to maintain the motivation of employees?". To answer these research questions, a qualitative research approach has been applied where nine interviews have been conducted at two departments within KI. The interview data has mainly been analyzed with the help of the guidelines that fall within the theoretical framework of sensemaking. The results show that it is difficult to answer how motivation is experienced because motivation is individual and the motivational factors differ from one person to another. Furthermore, the results show that the challenges that emerged were social, physiological and communicative challenges. The administrative managers have taken measures such as technical equipment for all employees, actively involving employees in digital events, and continuous individual meetings with employees. These measures have received positive feedback and constructive criticism to make sense for all individuals.

In a conservative field as the law industry, where the exercise of profession is that independent that the employee becomes one's own leader and where the professional identity dominates the identity of the organisation, there is a trend to leave the company, either for another company or in order to start ones own business. In this qualitative study, we wanted to increase the understanding of identity and leadership constructed in a company in a professional field. The study was conducted at a micro business in the law industry in a small city, by semi structured interviews of the employees and the owner of the company. The empirical material and analysis has been thematised by the research questions concerning identity and leadership, and sense-making has been knitted together to discuss how these cooperate. The conclusion is that the identity of the organisation cooperates with the identity of the profession, and that is why the employees will relate to this identity, and also construct the owner, who has the ownership of the identity, as a leader. / I en konservativ bransch som juristbranschen, där yrkesutövningen är så pass självständig att den anställde blir sin egna ledare och där den professionella identiteten dominerar organisationens finns det en trend att medarbetare lämnar byrån för att söka sig till andra byråer eller starta eget. Med denna kvalitativa studie ville vi öka förståelsen för identitet och ledarskap som konstruktion hos ett företag i en professionell bransch. Studien utfördes hos ett mikroföretag inom advokatbranschen, på liten ort och genomfördes med semistrukturerade intervjuer av medarbetarna och ägaren av företaget. Det empiriska materialet och analysen har tematiserats utifrån forskningsfrågorna rörande identitet och ledarskap, där meningsskapande har vävts in för att kunna diskutera hur dessa samspelar med varandra. Studiens slutsats blev att identiteten i organisationen samspelar med professionens identitet och att medarbetarna därför kan förhålla sig till denna identitet, och även konstruera ägaren som ledare då denne bland annat har upphovsrätten till identiteten.

Den svenska välfärden står inför utmaningar att vidareutveckla verksamhetsprocesser och tjänster för att kunna möta samhällets krav på tillgänglighet och effektivitet. Som en följd av detta genomgår svenska kommuner en digital transformationsresa som förändrar både interna arbetssätt men även tjänsteleveransen mot kommuninvånarna. Tidigare undersökningar visar att digitaliseringsprojekt är komplexa att genomföra och förankra inom organisationen. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på förändringsledarens förmåga att möjliggöra för meningsskapande. Det teoretiska ramverket används för att undersöka och analysera förändringsledarens roll och vilka framgångsfaktorer som råder i svenska kommuners digitala transformationsprojekt. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och den empiriska datan har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare från tre svenska kommuner. Studiens resultat visar att både interna och externa faktorer står som grund för kommunernas transformationsresa. Resultaten visar även att både ledare och medarbetare berörs och behöver vara medvetna kring den digitala transformationen där en viktig framgångsfaktor är att skapa en gemensam grund och samverkan mellan verksamheter och förvaltningar, övriga medarbetare och ledare. Förändringsledarens roll är dock inte hugget i sten, utan den förändras och delas mellan de medarbetare som är involverade i förändringsarbetet. Studien resulterar i en vidareutvecklad konceptuell modell vilket kan användas som ett analysverktyg för att hjälpa svenska kommuner att förstå, identifiera och prioritera förändringsarbetet i relation till den digitala transformationen. / The Swedish welfare is facing challenges in further developing business processes and services in order to meet society's demands for accessibility and efficiency. As a result, Swedish municipalities are undergoing a digital transformation journey that is changing both internal working methods and the delivery of services to citizens. Previous studies show that digitalization projects are complex to implement and anchor within the organization. Hence, this study is based on a theoretical framework focusing on the change leader's ability to enable sensemaking. The theoretical framework is used to study and analyze the role of the change leader and the success factors that prevail in Swedish municipalities' digital transformation projects. The study has a qualitative research strategy, and the empirical data has been collected through eight semi-structured interviews with employees from three Swedish municipalities. This study shows that both internal and external factors form the basis for the municipalities' transformation journey. The results also show that both managers and employees are affected and need to be aware of the digital transformation. Important success factors are to create a common foundation and collaboration between business units, employees, and leaders. However, the role of the change leader is not set in stone, instead it is changed and shared between the employees who become involved in the change process. The study results in a conceptual model that can function as an analysis tool that helps municipalities to understand, identify and prioritize change management in relation to the digital transformation.