The aim of this thesis is to describe and analyse the process of professionalisation of newly commissioned second lieutenants and newly qualified school teachers. The professionalisation of these two occupational categories is examined from a comparative perspective and concentrates on the communicative conditions and institutional arenas that affect the professionalisation process. The theoretical framework of the thesis is comprised of communication theory and concepts of sense making found in institutional theory models. The empirical data was collected during the first year after second lieutenants received their officer’s commissions and teachers received their teaching credentials. Four second lieutenants and four teachers were interviewed three times during their first year of professional service. Some observations are also included in the thesis. The dissertation’s main conclusions are connected, in part, to issues of transparency in communicative conditions and, in part, to incentives connected to supervision, support and control. On the one hand, the commissioned officers’ and one of the teacher’s process of sensemaking appeared visible and collective in character, where the rules of conduct and meaning emerge clearly without ambiguity. On the other hand, the majority of the certified teachers’ process of sense making appeared private, concealed, inaccessible and diverse in character. It was observed that incentives for supervision, support and control are strong among commissioned officers because they are directly dependent on each other’s work. The same incentives are weaker among certified teachers because they are not as dependent on each other’s work. One conclusion to draw from this difference is that the professionalisation of commissioned officers is collective-oriented while the professionalisation of certified teachers is less so.

In this thesis I have studied the conflicts that arose in Vara when the municipality ordered a sculpture by the artist Katharina Grosse in collaboration with The National Swedish Public Art Council and the Swedish Transport Administration in 2012. The aim of the study is to analyze the meaning-making of the sculpture as a process determined by social negotiations concerning variables such as identity, societal hierarchies and education. The material is foremost consisting of interviews with employees from The National Swedish Public Art Council and Vara municipality, a local objector whom organized a protesting Facebook group and a local newspaper journalist. The material is analyzed with discourse theory in order to examine how the discourses about public art are characterized in a local context today and how its meaning continually is being constructed and reconstructed through this. By studying the resistance and critique against The Blue Orange in Vara as local fragments of a more global context the analysis also targets how the practices and meaning-making of art in the public domain are conditioned by political ideologies and societal structures such as the neoliberal market, economic growth and competition. The protesters and protagonists of the art work places the sculpture in different narratives about the municipality where the municipality is either described as something progressing; moving from a state where something is lacking, or as something with a fixed identity and already defined. The latter narrative is used by those who criticize the art work because it does not reflect their perceived shared identity while the former motivates the advocates who want to create a more distinct municipal identity, a branding of sorts, to attract tourists and stimulate economic growth. These narratives demonstrates how debates revolving art works and the public domain can bring up articulations and everyday experiences of power structures, citizenship and societal norms.

En undersökning av estetiska projekt i skolmiljö. I undersökningen intervjuas en musiklärare, en förskoleklasslärare och en musikterapeut som representanter för olika yrkesgrupper som arbetar med estetiska projekt i skolmiljö. Studiens syfte är att undersöka vilka påverkansfaktorer och kvalitetskriterier som beskrivs i forskning eller av studiens informanter. Perspektivet är musikpedagogiskt men även estetiskt verksamhet med andra estetiska uttryck än musik undersöks och skillnader och likheter diskuteras. I analys och diskussionsdelarna används bl.a. Anne Bamfords och Tomas Saars forskning för att förklara och sätta in informanternas utsagor i ett större sammanhang.

I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.

No description available.

I denna vetenskapliga essä kommer jag att undersöka begreppet omsorg. Uppsatsen är skriven i essäform och har en hermeneutisk ansats. Min essä inleds med tre berättelser hämtade från mitt yrkesliv där jag varit delaktig som pedagog. I dessa situationer synliggörs dilemman kring hur omsorgsbegreppet kan tolkas och omsättas i förskolans praktik. Syftet med essän är att undersöka på vilka sätt omsorgsbegreppet kan förstås inom förskolan. Uppsatsens frågeställningar är: Hur kan begreppet omsorg förstås mot bakgrund av att relationen mellan barn och pedagog i förskolan är asymmetrisk Vilka faktorer kan påverka pedagogers meningsskapande av omsorgsbegreppet? samt Hur kan pedagogers meningsskapande av omsorgsbegreppet förstås i relation till rådande diskurser i förskola och samhälle? I min reflektion använder jag litteratur för att ställa frågeställningarna och berättelsen i relation till samtida diskurser gällande barnsyn, ålder, kön och genus. Jag undersöker begreppet omsorg utifrån Nel Noddings omsorgsetik. Min slutsats är att pedagogernas meningsskapande av omsorg har ett nära samband med diskurser i samtiden och förskolan. Utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv anser jag att pedagogernas ansvar för relationen och omsorgen i omsorgssituationer är större än det talas om i förskolesammanhang idag. / This scientific thesis is written in the form of an essay in which I will inquire into the concept of care. The thesis is written in form of an essay and has a hermeneutic onset. My essay takes a starting point in three stories taken from my professional life where I had been involved as a pedagogue. In these situations the dilemma becomes visible about how the care concept can be interpreted and translated into pre-school practice. The essay’s questions are: How can the concept of care be understood in the light of the fact that the relationship between children and pedagogue is asymmetrical? What factors can affect the perception of the pedagogues of the concept of care? and How can educators' perception of the concept of care be understood in relation to current discourses in preschool and society?  In my reflection I use literature and my stories to set the questions in relation to contemporary discourses current to childcare, age, sex and gender. I will inquire into the concept of care from using Nel Noddings’ ethics of care. My conclusion is that pedagogue’s perceptions of care are closely linked to contemporary and pre-school discourses. From an ethics of care point of view, I consider that pedagogue’s responsibility for relationship and care in care situations is larger than it is spoken of in pre-school context today.

The purpose of this study is to understand how business intelligence and the information it provides is interpreted by two different groups of people - the business users and the technical team in a BI system. To fulfill the purpose of the research an analytical process with an interpretive approach has been used. Through the Gioia methodology the study was conducted as a single case study at a staffing agency located in Sweden with approximately 800 employees. Eight interviews were conducted at the company with four members from the technical team and four members from the business users. The findings of this study shows that two aggregated dimensions have emerged - Use of BI and Nature of BI. The empirical investigation show a clear difference between the technical team and the business users perception of BI, which is highlighted by the emerged aggregated dimensions and the coherent second order themes. To conclude, this demonstrates that there are not only technical challenges with BI, but also intangible challenges. This means that there are disparities in understanding BI, as well as there are disparities in interpreting the information it provides. / Syftet med denna studie är att förstå hur Business Intelligence och den tillhörande informationen tolkas av två olika grupper av människor - the business users och the technical team i ett BI system. För att uppfylla syftet med forskningen har en analysprocess med en tolkningsmetod utförts. Genom Gioia-metoden har studien genomförts som en enskild fallstudie hos en bemanningsbyrå i Sverige med cirka 800 anställda. Åtta intervjuer genomfördes på företaget med fyra medlemmar från the technical team och fyra medlemmar från the business users. Resultatet av denna studie visar att två aggregerade dimensioner har uppstått - Use of BI och Nature of BI. Den empiriska undersökningen visar en tydlig skillnad mellan the technical team och the business users uppfattning om BI, vilket framhävs av de uppkomna aggregerade dimensionerna och de sammanhängande andra ordningens teman. Avslutningsvis visar detta att det inte bara finns tekniska utmaningar med BI utan även immateriella utmaningar. Det betyder att det finns skillnader i att förstå BI, och att det finns skillnader i tolkningen av den information som BI tillhandahåller.

The present study addresses what happens when historical feature film is used in history education. The purpose of this thesis is to develop new knowledge of historical film literacy through a study of the feature film's didactical potential in an educa­tional context. This is carried out through an analysis of the historical meaning making among upper secondary students when viewing historical feature films, and special attention is paid to the importance of emotions in the students' meaning making through historical feature film. A focus of the study is the didactical dilemma, previously addressed in historical film research, that arises in the use of feature film in history or social studies education, in relation to educational context, film experience, and historical understanding. The present thesis is an independent continuation of my licentiate thesis History as Fiction (2014). The empirical material consists of interviews with students and teachers from two upper secondary schools in Sweden, as well as documentation from students' assessments and selected scenes from feature films experienced by the students as they were used in history class. The theoretical framework for the study takes an interdisciplinary approach. It is based on Jörn Rüsens under­standing of historical meaning and histo­ri­cal culture, as well as on transaction theory described by John Dewey and Louise M. Rosenblatt. Film reception theory is equally important, represented by theories from David Bordwell and Carl Plantinga. The main research question focused on how the concept of historical film literacy could be developed theoretically. Historical film literacy is understood in this thesis as an advanced consciousness of how historical meaning making is created through the individual's transaction with film's narration in a specific context, and how meaning making ideally links historical disciplinary thinking with practical orientation in life. The core of theoretically developed historical film literacy is an understanding of the individual's emotional and aesthetic experience of historical feature film, and elaborated theoretical knowledge about the close relationship between the affective response and the more distanced cognitive activity during and after watching a film. Also crucial for historical film literacy is an under­standing of the historical film's representation of the past as a conflation of facts and fiction. The knowledge of history that students' gain from historical feature film should be constructed in a synthesis of an aesthetic and an efferent stance in the transaction process. This is because the feature film has the capacity to stimulate both a feeling of empathy and of nearness in the viewer as well as a movement of the viewer away from the narration and towards more distanced cognition. This movement helps the viewer to analyze and interpret the historical meaning making from a critical perspective, when the experience of the feature film is transformed to a reflected experience.

Bakgrund I dagens samhälle är CSR, samhälleligt ansvarstagande, en viktig fråga för företag. De studier som undersökt medarbetare i företag som arbetar med CSR har visat på ett positivt samband mellan detta arbete och medarbetarnas motivation. Däremot har få kvalitativa studier fokuserat på medarbetaren och ingen studie har tidigare använt meningsskapande som perspektiv för att skapa förståelse om detta fenomen. Syfte Syftet med denna studie är att med en komparativ utgångspunkt belysa vilken mening medarbetare skapat i deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande för att skapa förståelse för betydelsen av arbetsgivares förhållningssätt till samhälleligt ansvarstagande för medarbetares självbild, motivation och organisatoriska engagemang. Metod Studien har antagit en komparativ fallstudiedesign. En kvalitativ metod och en iterativ ansats med deduktiva inslag har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom tre semistrukturerade intervjuer med medarbetare på respektive fallföretag. Slutsatser Medarbetare ser att arbetsgivarens samhälleliga ansvarstagande finns till för att tillgodose medarbetarnas behov av att vara en del av något som gör gott för andra intressenter. Medarbetares motivation och organisatoriska engagemang kan härledas ur deras arbetsgivares samhälleliga ansvarstagande såvida medarbetarna själva tycker att den typen av arbete är viktigt. Detta förklaras av att individens självbild och arbetsgivarens organisatoriska identitet och båda parters underliggande värderingar överensstämmer. / Background In our society, the question of social responsibility is of importance for most companies and it has long been a subject for scholars. Studies of employees in social responsible companies indicate a positive correlation between CSR activities and motivation. However, only a few have focused on the employee and none of the previous studies have used sensemaking as a theoretical perspective to deepen our knowledge and understanding of employees’ behavior within a socially responsible company. Aim The aim of this study is to illustrate, with a comparative approach, what meaning employees have given to their employer’s social responsibility to provide an understanding of the significance of employers’ various approaches to social responsibility for the social identity, organizational engagement and motivation of employees. Methodology The research design is a comparative case study. A qualitative methodology was used with an iterative approach, although the initial approach was deductive. The empirical data was gathered through three semi-structured interviews with employees on each company. Conclusions Employees consider that the purpose of their employer’s social responsibility is to fulfill their need to belong to a company that does good for other stakeholders. Employees’ motivation and organizational commitment may be derived from their employer’s social responsibility if the employees themselves consider these activities important. This is explained by congruence between the individual’s social identity, the employer’s organizational identity and the underlying values of these identities.

This thesis is about newly arrived adult migrants’ meaning making and learning in Swedish society during the two years’ introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults’ meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places. The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into ”good” citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The “good” citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a “good” parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be ”Arabic” values and ways of thinking. The idea of the “good” citizen appears to aim at constructing the adult migrants’ (and their families’) identity, something which many of the study’s respondents make a resistance to. As concerns the migrant’s new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES’s measures for them is that this authority only offers “prepackaged” solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which ”old” migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one’s new life. These values, when related to the values which are included in the ”good” citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the ”good” citizen notion. / Denna studie handlar om nyanlända vuxna migranters meningsskapande och lärande i det svenska samhället under deras tvååriga introduktionsperiod, efter att de har fått uppehållstillstånd. Jag har specifikt studerat arabisktalande vuxnas meningsskapande och lärande, genom observationer och enskilda djupintervjuer med 12 nyanlända. Introduktionsperioden består främst av tre s.k. etableringsinsatser; kursen i samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI) samt olika arbetsrelaterade och arbetsfrämjande insatser, såsom praktik på olika arbetsplatser. Resultatet visar att etablering handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda” medborgare, genom etableringsinsatserna, bl.a. i samhällsorienteringskursen, som regleras genom policydokumenten, och som s.a.s. tillhandahåller mening för de nyanlända. Den ”goda” medborgaren har vissa specifika kännetecken, vilka, i grova drag, är att han eller hon är självständig (och förespråkar individualitet), fri, jämlikhetstänkande, sekulariserad, laglydig (vilket inkluderar ärlig), ansvarsfull, och en ”god” förälder. Dessa karaktärsdrag kommer på olika sätt till uttryck i samhällsorienteringskursen, exempelvis genom kursmaterialet. Det svenska samhället framställs då också som något eftersträvansvärt, och skilt från det som antyds vara ”arabiska” värderingar och tänkesätt. Föreställningen om den ”goda” medborgaren verka syfta till att konstruera den vuxna nyanländas (och dennas familjs) identitet, något som många av studiens respondenter gör motstånd mot. Vad gäller migrantens nya erfarenheter, är det exempelvis de som migranten har fått genom kontakt med Arbetsförmedlingen som påverkar meningsskapandet i det nya samhället. Den mening som de flesta av respondenterna har gjort om Arbetsförmedlingens insatser för dem är att denna myndighet enbart erbjuder dem ”förpaketerade” lösningar, och inte tillhandahåller den hjälp eller det stöd som de behöver. Även erfarenheter som migranten gör i samhällsorienteringskursen, samt den mening som ”gamla” migranter förmedlar till honom eller henne, spelar roll för hur vederbörande skapar mening om Sverige och svenskar, och om sin nya livssituation. Dessutom har det visat sig att det är de erfarenheter som den vuxna har blivit socialiserad genom, samt de som han eller hon har fått genom utbildning eller arbete i ursprungslandet, som påverkar migrantens meningsskapande i Sverige. Det är främst värderingar som är knutna till barnuppfostran och religion som leder till en viss förståelse och konstruktion av ens nya liv. Dessa värderingar leder också, när de stöts mot de värderingar som ingår i föreställningen om den ”goda” medborgaren, antingen till ett motstånd mot eller en beredvillighet inför det meningsgivande som ingår i den ”goda” medborgaren.