Throughout their existence, organizations face endless change. Organizational change programs, despite often being initiated by top management, inevitably involve employees at multiple levels in the organization, including middle managers, which could be argued to play an especially important role as they are both receivers and implementers of the change. The middle managers try to make sense of the changes initiated by top management while they simultaneously are expected to sell it down the organizational line, meaning that the middle managers are forced to balance multiple and sometimes competing roles during change. Moreover, negotiations arise during the unstable times of change for the new social order to be determined and for organizational work to take place. To better understand these phenomena, this study applies a change recipient perspective, specifically that of middle managers. The phenomena were explored through a case study, which included qualitative interviews with managers in an organization that during the study was undergoing multiple changes, with the aim to gain a better understanding of these complex social processes by recognizing the impact from contextual and cultural factors. The findings of the study illustrate that while the middle managers negotiated within themselves to make sense of the change, they did not get the same opportunity to negotiate with their superiors. Further, the middle managers made sense of the change in ways that were unique to them, depending on their individual experiences and backgrounds. Hence, there was no single “best way” to facilitate all middle managers’ sensemaking processes, rather, the middle managers needed differing support at differing points in time. The study concludes that the contextual factors, such as the organizational culture and subcultures, power relations and social dynamics, were what affected the middle manager's sensemaking processes and their room for negotiation. Therefore, these factors could be further addressed in theory and in practice before initiating change. / Organisationer står inför oändlig förändring under hela sin existens. Organisatoriska förändringsprogram, trots att de ofta initierats av högsta ledningen, involverar oundvikligen anställda på flera nivåer i organisationen, inklusive mellanchefer, vilka skulle kunna hävdas spela en särskilt viktig roll eftersom de är både mottagare och implementerare av förändringen. Mellancheferna försöker förstå den uppifrån initierade förändringen samtidigt som de förväntas sälja den längs organisationslinjen, vilket innebär att mellancheferna tvingas balansera flera, ibland konkurrerande, roller under förändring. Dessutom uppstår förhandlingar under den instabila tid som förändringar medför för att den nya sociala ordningen ska kunna bestämmas och för att organisationsarbete ska kunna äga rum. För att bättre förstå dessa fenomen tillämpar denna studie ett “förändringsmottagarperspektiv”, särskilt det av mellancheferna. Dessa fenomen utforskades genom en fallstudie, som innehöll kvalitativa intervjuer med chefer i en organisation som under studien genomgick flera förändringar, med syftet att få en bättre förståelse för dessa komplexa sociala processer genom att vidkänna påverkan från kontextuella och kulturella faktorer. Resultaten av studien illustrerar att medan mellancheferna förhandlade inom sig själva för att förstå förändringen, fick de inte samma möjlighet att förhandla med sina överordnade. Vidare skapade mellancheferna mening av förändringen på sätt som var unika för dem, beroende på deras individuella erfarenheter och bakgrunder. Därför fanns det inget enskilt "bästa sätt" att underlätta alla mellanchefers meningsskapande processer, snarare behövde mellancheferna olika stöd vid olika tidpunkter. Studien drar slutsatsen att de kontextuella faktorerna, såsom organisationskulturen och subkulturer, maktrelationer och social dynamik, var det som påverkade mellanchefens förhandlingsmöjligheter och förmåga att förstå förändringen. Därför kan dessa faktorer uppmärksammas ytterligare i teorin samt i praktiken innan förändringar initieras.

This study highlights the complex ways in which children engage with semiotic resources during designed dance activities. The study explores how preschool children aged four to five use semiotic resources during dance activities. The aim is to investigate the children's use of symbolic expressions and the communicative dynamics involved. Grounded in social semiotic theory, with a focus on meaning making and transduction, this study uses observation as a method to collect qualitative data from a selected group of child participants. The analysis, grounded in social semiotic analysis, reveals that children create meaning through different semiotic resources, which include different signs and symbols. These can take the form of physical expressions where children's creativity, imagination, emotional expression and social interaction are the basis. The results show that through the three designed dance activities, children mainly used semiotic resources such as gestures, gazes, sounds, facial expressions and verbal expressions to create meaning. By exploring the semiotic resources used and their application in these interactions, it can contribute to the research and one can gain a deeper understanding of children's communicative and symbolic expression during dance activities. The study has potential implications for educational strategies that can promote children's social and cognitive abilities. / Denna studie belyser de komplexa sätten där barn engagerar sig med semiotiska resurser under designade dansaktiviteterna. Studien utforskar hur förskolebarn i åldrarna fyra till fem år använder semiotiska resurser under dansaktiviteter. Syftet är att undersöka barnens användning av symboliska uttryck och de kommunikativa dynamikerna som är involverade. Förankrad i social semiotisk teori, med fokus på meningsskapande och transduktion, använder denna studieobservation som metod för att samla kvalitativa data från en utvald grupp av barndeltagare. Analysen, förankrad i social semiotisk analys, avslöjar att barn skapar mening genom olika semiotiska resurser, vilket innefattar olika tecken och symboler. Dessa kan ta formen av fysiska uttryck där barns kreativitet, fantasi, känslouttryck och sociala interaktion är grunden. Resultaten visar att genom de tre designade dansaktiviteterna använde barn främst semiotiska resurser som gester, blickar, ljud, ansiktsuttryck och verbala uttryck för att skapa mening. Genom att utforska de semiotiska resurser som används och deras tillämpning i dessa interaktioner kan det bidra till forskningen och man kan få en djupare förståelse för barns kommunikativa och symboliska uttryck under dansaktiviteterna. Studien har potentiella implikationer för utbildningsstrategier som kan främja barns sociala och kognitiva förmåga.

This thesis examines how experiences of stigma related to cannabis use are expressed and processed in an online forum. Using a netnographic method, posts from the cannabis forum on Flashback are analysed to understand how these interactions contribute to meaning-making in social contexts. By examining posts, a complex picture emerges of how stigma is expressed and how users manage this in online environments. The forum serves as a place where users can share experiences and support each other, contributing to a collective meaning-making around cannabis use.  The thesis employs Erving Goffman’s theories of stigma and symbolic interactionism to highlight how individuals within a stigmatized group manage and navigate their social reality. The results show that cannabis users on Flashback actively discuss and cope with stigma through various strategies and adaptations, contributing to a deeper understanding of how social and structural constraints affect their experiences and behaviours. By normalizing their use and creating a shared understanding within the group, they mitigate the negative consequences of stigma. This thesis thus provides insights into how digital environments both reflect and influence the norms and attitudes surrounding cannabis use.

När personer och grupper med olika bakgrund och erfarenheter möts för att sam-arbeta förutsätts ofta att samsyn kring målen med verksamheten är en förutsätt-ning för koordinerad handling. Forskningen har dock inte kunnat visa empiriskt i vilken utsträckning samsyn är viktigt för att åstadkomma samhandling. I förelig-gande avhandling presenteras en studie som undersöker hur gemensam mening formas i sammanhang präglade av heterogenitet respektive mångtydighet samt hur koordinerad handling uppstår under sådana förutsättningar. Som empirisk grund för att kunna besvara frågeställningarna studeras FöretagsNära med stöd i me-ningsskapandeperspektiv. FöretagsNära är en ny verksamhet organiserad som ett projekt i samverkan mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen i Norr-köping. Syftet med satsningen är att föra samman näringslivsutvecklande och ar-betsmarknadsinriktade insatser och bidra till fler arbetstillfällen i Norrköping. Ba-serat på en longitudinell fältstudie berättas om meningsskiljaktigheter och strävan efter samsyn. Den longitudinella ansatsen gör det möjligt att se utvecklingen av och komplexiteten i formandet av samsyn och samhandling. Skildringen av Före-tagsNära visar att meningsskapandet i processen tar sig olika uttryck. I fråga om syftet med FöretagsNära uppstår en kamp om meningen. Studien visar hur samsyn och samhandling relaterar till varandra på mer komplexa sätt än tidigare forskning föreslagit. Det finns ingen entydig relation mellan gemensam mening och koordi-nerad handling. Studiens resultat har både teoretisk relevans och stor praktisk be-tydelse. / When people and groups with different backgrounds and experience are brought together to cooperate, a prerequisite for coordinated action is often a shared per-spective, i.e. that they have a mutual understanding with regard to the aims of their work. However, previous research has not been able to conclude empirically whether a shared perspective is essential for bringing about joint action or not. This dissertation is the result of a study inquiring into the connection between co-incident meaning and coordinated action in situations characterised by heteroge-neity and equivocality. How does coordinated action originate in such circum-stances? The empirical case of the study is “FöretagsNära” (“Close to Companies” in English), a collaboration project between the municipality of Norrköping and the local branch of the state employment agency. The purpose of the venture is to coordinate the efforts of measures aimed at trade and industry development with labour market measures, in order to contribute to a decrease of the unemployment rate in the city of Norrköping. Based on a longitudinal field study, a narrative of clashing meanings, and a striving for mutual perspectives unfolds. The longitudi-nal approach supports an understanding of how joint action unfolds and the com-plexity involved in developing a shared perspective. The description of Företags-Nära shows that the creation of meaning in the process takes on different expressions, and a battle of meaning arises about the matter of the purpose of FöretagsNära. The connection between a shared perspective and joint action is more complex than previous research has suggested. There is no unequivocal connection between coincident meaning and coordinated action. The results of the thesis are of both theoretical relevance and practical importance.

This is about how pupils in years 4 to 6 of compulsory school and their teachers make meaning in teaching activities and texts. The aim of the study is to investigate the teaching and learning of writing and the pupils’ discursive texts. Another aim is to use linguistic theories and develop methods and analytical concepts for studying teaching practices. Sources for the material are the teaching practices in two classes, the teachers and the pupils. The field studies lasted for two years, consisting of observations and interviews. Twelve pupils’ texts and four writing projects are studied in depth. The theoretical framework is linked to systemic functional linguis­tics, critical discourse analysis, dialogical conception of language and new literacy studies. Analytical tools are also derived from rhetorical structure theory, relief theory and theory of text sequences. These tools have been adap­ted and are also applied in the analysis of the teaching practice. To analyse pupils’ meaning making in their texts, a theory of mobility in texts is used. The analyses show two different categories of texts and teaching practices. The hierarchically composed texts are characterized by hierarchies concerning the entire text. The sequentially coupled texts are charac­terized by many vague relations between text entities. One conclusion is that the students in the hierarchically composed texts develop knowledge during writing. They make meaning recursively when writing and they seem to grasp the text as a whole in a way they do not in the sequentially coupled ones. In the sequentially coupled texts, pupils seem to develop knowledge mostly before they write the text, rather than during the writing. In the hierarchically composed practice the pupils deepen their knowledge about text. The result can be interpreted as showing that pupils primarily need education about global text levels in order to develop text knowledge and subject knowledge. Teaching practice seems to promote all pupils’ meaning making if the practice is characterized by many interpersonal relations in the chains of spoken and written texts and if pupils learn to write texts that can structure their meaning making in a functional way.

Den här studien undersöker utifrån ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv den didaktiska designen i läromedlet Bibeläventyret Gamla testamentet. Syftet med studien är att visa de teckensystem som används i designen för lärande i Bibeläventyret Gamla testamentet och den mening som deras semiotiska resurser erbjuder i lärandet. Dessutom tar studien upp det engagemang som eleverna visar, som ett tecken på transformation. Med transformation menas hur eleverna börjar bearbeta den erbjudna meningen och formar den till kunskap. Undersökningen är genomförd i en åk 4 på en svensk grundskola med hjälp av videoobservationer, lektionsanteckningar samt själva läromedlets utrustning. Resultatet blev att Bibeläventyret Gamlas testamentet fungerar multimodalt med många olika teckensystem och artefakter, där vissa är bärande och andra stöttande. Klassrummets spatiala möjligheter, instruktörens muntliga berättande med stöd av intonation, gester, blickar, kroppsspråk och förflyttningar, samt elevernas deltagande i meningsskapandet används om vartannat. Studien tyder på att den multimodala designen erbjuder stor mening och i det engagemang som eleverna visar finns en början till transformation och formation till ny kunskap. Tidigare forskning har kommit fram till att det finns signifikanta tecken på lärande i multimodala miljöer, ofta med inslag av digitala medier. Där bidrar studien till att visa att många fler teckensystem än vad som ofta används multimodalt kan kombineras och utöka möjligheten till lärande, särskilt i undervisningen av Bibeläventyret Gamla testamentet. / This study analyses, from a multimodal, design theoretical perspective, the design for learning in the educational material Bibeläventyret Gamla testamentet (The Bible Adventure – The Old Testament). The aim is to display the modes that are used in the design for learning in Bibeläventyret Gamla testamentet and the meaning that is offered in learning by semiotic resources of these modes. The study also presents the involvement that the students show, as a sign of transformation. Transformation refers to how the students start to process offered meaning and form it into knowledge. The study was conducted in 4th grade classes in a Swedish compulsory school and is based on video observations of two hours of teaching, field notes and the analysis of the teaching material. The study shows that teaching Bibeläventyret Gamla testamentet is multimodally conducted with many different modes and artefacts, where some bear more meaning and others are more supportive. The spatial opportunities of the classroom, the oral narrative of the instructor, including prosody in talk, body movements, gesture and gaze, as well as the students’ involvement in meaning making are used variously. The study shows that the multimodal design offers a significant meaning for learning and the involvement of the students shows how they make an initial transformation and formation of new knowledge. Previous research points to major signs of learning in multimodal environments, where digital media is often included. This study contributes to previous research in showing that many more modes can be used and combined multimodally at the same time compared to what is usually done and so extend the learning possibility particularly in teaching Bibeläventyret Gamla testamentet.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

The aim of this thesis is to make a contribution to the field of design oriented theory, regarding young children and their way to digital competence. My research question is: How can a preschool with a certain pedagogical ICT-design give the children affordances for media play and for developing a digital competence? The European Parliament points out digital literacy as one of the Key Competences for life long learning. A digital competence is built on basic ICT (Information and Communication technology) skills. Skills you can develop any time during life, weather you are young or old. Recent Swedish research on young children and digital competence points out the preschool teacher’s insecurity regarding the use of ICT in the preschool´s daily activities (Ljung- Djärf, Klerfelt).   There are an amount of new social and cultural gaps in our modern society regarding illiteracies and learning. Fear for the digital gap, or divide, is confirmed by researchers such as Buckingham and Kress. Briefly, if one doesn’t possess digital literacy, the risk of society divides is impending. This could be built on factors such as gender, ethnicity, class, generational and geographical divides, but also about dichotomies in the capacity of learning in a digitalized milieu.   Today’s children are the first generation to grow up in a society characterized by digital media. They are born into it. They are the Digital Natives and they take the new technology for granted. The rest of us are Digital Immigrants and we try to adapt to the new society. Prensky highlights the possibilities of changes in young persons’ brains, or at least in their thinking, as a result of their nursery in the digital world. Where does that leave the teachers of the pre-digital age? The true risk of a digital divide can perhaps be found in the daily melting pot between “the natives” and “the immigrants”.  The act of arranging meaningful communicative meetings could be one education’s most important responsibilities.   From the view of a design orientated perspective, built on a socio-cultural theoretical framework, key words like design, setting and affordance become important in my study. Didactic design is a theoretical perspective which elaborates understanding of learning from semiotic activities. Learning is to be seen as meaning making in social contexts. These contexts are in pedagogical milieus called institutional settings. The teacher and /or the child can be designers of and actors in the setting.   Through the design and settings, the children at the preschool in my study, achieved consistent possibilities for media play and for developing digital competence. They got the opportunity to develop different kinds of literacy. One of the important findings of my study was that the preschool teachers developed digital competence and confidence much in the same way as the children did. Collaborative learning processes, elaboration, curiosity and playfulness stood up as affordances for learning. There have to be milieus designed for flexibility and elaborations and there have to be preschool teachers deliberately setting these kind of designs.   The study confirms previous research at one hand in the area young children and digital competence and on the other hand in research connected to design oriented theories. This study has merged the two fields together.   Further research is to be seen in a wide spread field. An interesting continuation is to study the preschool teachers education. Questions of learning and intertextuality are other important issues.   Key words: Didactic design, digital competence, digital divides, literacy, media play, affordances, settings, tools, preschool, ICT, multimodality, social semiotics, meaningmaking. / Syftet med min uppsats är att bidra till förståelse för hur valet av design och iscensättning i förskolepedagogiska miljöer erbjuder medielek och möjliggör utvecklandet av en digital kompetens. Jag har utgått från frågan: Hur kan en specialdesignad förskolemiljö bidra till utvecklingen av barns medielek och digitala kompetens? En digital kompetens bygger på grundläggande IKT-färdigheter[1]. Det innebär bland annat att man kan hämta fram, bedöma, lagra, producera och kommunicera med och genom digitala medier. Tidigare forskning visar på förskollärares oro för den digitala tekniken. Förutom den rent konkreta osäkerheten vid användningen av de digitala verktygen ges också uttryck för en osäkerhet för hur man balanserar förskoleverksamheten med ny teknologin. Detta kan belysa vad som inom medieforskning beskrivs som digital divides, något som i sin tur kan förstärka klyftor i samhället. Frågan om bruk av IKT i förskolan diskuteras ofta ur ett framåtsyftande nyttoperspektiv. Man talar om inlärningsaspekten, arbetslivsaspekten och demokratiaspekten. Barnen på förskolan i min studie har genom den didaktiska designen möjligheter att få del av dessa tre aspekter.  Men man har dessutom skapat en miljö som erbjuder barnen – och de vuxna – möjligheter för medielek och därigenom utvecklandet av en digital kompetens. I studien blir det tydligt hur vuxna och barn svarar upp mot de förutsättningar som designats och erbjuds. Lärprocesserna sker i en institutionell inramning, där läraren (och barnen) är aktörer och iscensättare. Pedagogen, likväl som barnet, kan aktivt välja vilka teckensystem och vilken gestaltningsform som ska användas.   I den undersökta verksamheten finns även en underliggande kulturell affordance, meningserbjudande, en idé om att IKT är bra för barn, att vuxna kan både leka och lära samtidigt, samt att det är tillåtet att experimentera, för att finna något som man varken vet frågan eller svaret på. Det här skulle ur ett socialsemiotiskt perspektiv, vara tecken på lärande, eftersom en lärandeprocess utmärks av en ökad förmåga att använda skilda teckensystem, eller domäner. Barnen utvecklar sin litteracitet och sin medielitteracitet. De utökar också sin kognitiva, kommunikativa och kulturella och estetiska kompetens. Vi skulle här kunna tala om en multilitteracitet, eftersom de meningsskapande processer som barnen befinner sig i under arbetet med de digitala verktygen, inte bara inbegriper lingvistiska utan också visuella, auditiva och spatiala processer. Min studie visar att design och iscensättning på den undersökta förskolan är betydelsefulla för erbjudandet av medielek och utvecklandet av barnens och de vuxnas digitala kompetens. De vuxna är trygga i sina roller och där fanns en naturlig balansgång mellan de mer traditionella och de digitala verktygen. En avslutande reflektion är att det inte längre är frågan om att diskutera om IKT och medier ska användas i förskolan, det är mer frågan om hur. Det är inte heller längre tid att diskutera om barn och vuxna ska utveckla en digital kompetens i förskolan, snarare hur det ska ske. En fortsatt forskning på området kan handla om en fördjupning i sådant som berör lärande, kommunikativ kompetens, intertextualitet eller textrörlighet. Andra viktiga frågor kan röra sig om hur lärarutbildningen lever upp till kraven på en digital kompetens.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen får göra egna bedömningar och tolkningar i redovisningen vad det gäller uppdelning i komponenter. Då K3 inte ger någon vidare vägledning kan implementeringen bli en omfattande och problematisk process.Implementeringen kan komma att se olika ut för alla berörda företag eftersom förutsättningarna för företagen varierar. Vi använder oss i huvudsak av teorin meningsskapande för att studera hur implementeringen kan ske på ett meningsfullt sätt för företaget. I tidigare studier beskrivs det att när det handlar om att leta efter en kontext och göra en situation mer förutsägbar är meningskapande av betydelse. Syftet med studien är att försöka beskriva en tänkbar arbetsprocess som skapar mening vid implementeringen av komponentavskrivningar. I studien används den kvalitativa metoden i form av intervjuer, observationer och fokusgrupper för att få djupgående information för studiens genomförande. Vi utförde en fallstudie på Santa Maria som är ett företag som tillämpar K3 och som under 2014 ska införa komponentavskrivningar i sin redovisning.För att studera hur meningsskapande kan användas vid implementeringen har vi utgått ifrån Weicks sjustegsmodell för att beskriva en process som blir meningsfull för företagen. Beroende på företagets utgångspunkter kan olika delar vara mer eller mindre relevanta. I studien var fyra delar särskilt framträdande för Santa Maria. Studiens resultat visar att individens erfarenheter och kunskaper är förutsättningar för en meningsfull process. Det är också viktigt att individen får utrymme att visa sina kunskaper och bidra till organisationens utveckling. Processen utgår ifrån individens perspektiv för att sedan riktas mot organisationen. Studiens resultat lyfter främst fram delarna identitet, hur tidigare erfarenheter kan användas i nya situationer och fokus på ledtrådar, att det är viktigt att individernas kunskaper kombineras för att nå ett bättre resultat. Uppfylls dessa delar finns det förutsättningar att processen blir meningsfull. / Swedish unlisted companies face new accounting rules as the laws evolve. One example is the K-project which has been published by Bokföringsnämnden who decide the rules in Sweden to facilitate companies in their accounting. The tangible assets should be accounted for according to the instructions in K3 which this study focus on.Instead of reported an asset as a whole it will be allocated in components because of the new rules in K3. If the component has a significant value in relation to the total cost it will be divided into components in order to show the asset´s consumptions capacity more clearly. How companies are going to divide an asset in components is not regulated in K3 because it’s a principles-based regulatory framework. This means that the companies need to make their own judgment and interpretation when they identify theirs components. The implementation of component deprecation can therefore be a considerable and problematic process.Companies have different conditions and the implementation will vary between companies because of their own assessments. When we study how the implementation can be meaningful we use the theory sense making. Sense making can be used to understand and get knowledge about a situation, according to previous studies on the subject.The aim of the study is to describe a meaningful process when companies implements component deprecation in their accounting. The study was made with a qualitative method in order to get much information for the execution, we did interviews and observations. We have study Santa Maria who is preparing the implementation of component deprecation during 2014 by following the rules in K3. We have used Weick´s model with seven properties to show how sense making can be used when we describe a meaningful implementation process. The different part can be more or less relevant depending on the companies promises. In this study with Santa Maria there are four properties that are emphasized. The result shows that individual´s experience and knowledge are important elements for a meaningful process. Individuals should also use their knowledge and get the opportunity to be involved in the organization´s work. The process started from an individual perspective and during the process the focus shifted to the organization. The result of this study focus on the parts identity and plausibility over accuracy which shows how earlier knowledge are useful in a new situation and a combination of the experience is important for a better result. A condition to make the process meaningful is to make a combination of these two elements.