This essay examines how the meaning of an absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter. Based on these two theories I have suggested a interpretation model that focuses on the interaction between reader and text. The interpretation model contains how the reader analyses blanks through observing the wandering view alternatively understanding the implied reader. The interpretation model also discusses how the reader can fill in blanks by using the relationship between character and environment, the final junction, turning points and uncertainties. I tested this interpretation model on Harold Pinters play A kind of Alaska. In my ideation of the play I realized it was about the loneliness of ageing and changing. I used these results to evaluate the usefulness of the interpretation model. / Denna uppsats undersöker hur läsarens uppfattning av en absurdistisk pjäs påverkar dess betydelse. För att angripa det här problemet har jag dels vänt mig till Wolfgang Isers receptions teori. Jag har främst tagit fasta på hur meningskapande sker när läsaren fyller i luckor i texten. Jag har även vänt mig till Martin Esslins forskning om den absurdistiska teatern. Där har jag främst studerat hans undersökning av Harold Pinters dramatik. Utifrån dess två teoretiska ingångar la jag fram ett förslag till en tolkningsmodell som utgår från läsarens interaktion med texten. Tolkningsmodellen innehåller bland annat hur man kan analysera luckor utifrån läsarens rörliga perspektiv alternativt utifrån en underförstådd läsare. Tolkningsmodellen tar också upp hur läsaren kan fylla i luckor genom att använda sig av karaktärens relation till rummet, knutpunkter, vändpunkter och osäkerheter. Jag har testat tolkningsmodellen på Harold Pinters pjäs A kind of Alaska. I min ideation av pjäsen kom jag fram till att den handlade om ensamheten i åldrande och förändring. Jag använde resultatet av analysen för att utvärdera tolkningsmodellens användbarhet.

Varje elev i den svenska skolan har rätt att få kunskap om och insikt i demokratiska principer. Detta är stadgat i den svenska Skollagen och i läroplanen sedan 1946. Skolverket gav 2004 alla svenska skolor i uppdrag att arbeta på ett hälsofrämjande sätt. Elevinflytande och delaktighet i skolan är positiva hälsofrämjande faktorer, genom att eleverna ges möjligheter att själva få påverka sin situation och därmed skapa tillhörighet, sammanhang och meningsfullhet med skolarbete. Syftet med denna studie var att undersöka hur åtta grundskoleelever från åk 9 förklarade och upplevde elevinflytande och delaktighet. Kvalitativ undersökningsmetod användes i form av intervjuer och resultatet från intervjuerna analyserades och relaterades till två huvudområden; det demokratiska och det hälsofrämjande perspektivet. Resultatet av intervjufrågorna visade att informanterna till viss del kunde förklara begreppen elevinflytande och delaktighet, och även relatera till demokratiskt arbete i skolans kontext. Upplevelserna av detta arbete beskrevs som positiva, trygga och meningsfulla. Kopplingen mellan elevinflytande/delaktighet och hälsa blev dock inte tydligt i undersökningen, därtill krävs ytterligare studier. / Every child in Swedish schools should have the right to gain knowledge about and insight in democratic principles related to school matters. This is stated in the Swedish Education Act and in the national curricula since 1946. In 2004 all Swedish schools were commissioned by the National Agency of Education to work in a health promoting way. Democracy, as in influence and autonomy, help young people to protect their health and give opportunities for connectedness and sense of belonging to adolescents own school situation in a positive healthy way. The aim of this study was to investigate how eight pupils from a comprehensive school class (9th degree) perceived and expressed influence and autonomy at school. A qualitative methodology through interviewing was used. The results of the interviews was analyzed and related to two perspectives; the democratic and the health promoting perspective. The findings showed that the informants to a certain extent were able to explain the meaning of, and also relate to some situations connected to influence and autonomy. They described the experiences as being positive, confident and meaningful for them. However, it became difficult to find a distinct connection between the informant´s experienced democracy work and health. Further studies about this coherence are needed.

Mobil förskola är ett fenomen som har börjat ta plats och växer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhället förändras och det ställer andra och nya krav på förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lärande. Det finns många åsikter om vad som är bra eller mindre bra för barns lärande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstå lärandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning både från förskola och från skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlättar för dem att genomföra sitt uppdrag om lärande och utveckling. Barns språkutveckling, att barn förstår olika sammanhang och att de utvecklar sin grovmotorik är särskilda kunskaper som pedagogerna menar utvecklas genom mobil förskola. / Mobile Preschool is a phenomenon that has begun to take place and is growing rapidly as a supplement to the ordinary preschool pedagogy. It has risen as a result of the changes in society which requires preschools and schools to meet children´s and student´s needs in learning. There are many opinions about what is good or less good for children's learning and development, but there is a lack of all-embracing research about Mobile Preschool that supports new assumptions, thoughts, and ideas. To understand the actual learning, I have chosen to highlight the theoretical musings from a socio-cultural perspective that has been paired with research about both preschools and schools. The results show that teachers see the Mobile Preschool as a tool that makes it easier for them to carry out their mission to make sure the children learn and develop. Children's language development, their understanding of different contexts and the development of their gross motor skills are things that educators say are specifically developed through Mobile Preschool.

In the school subject of the natural sciences it is imperative that the students are given opportunities to ”talk science”, since the dialogues that occur in the classroom have a significant importance for the students’ abilities to engage in meaning-making in their learning process. Hence, the student and teacher interaction in the classroom and the feedback given there play a significant role in the students’ learning process. The aim of this study is to contribute to the development of formative assessment tools that can mediate the students’ meaning-making in natural sciences subjects in upper-secondary school. I have designed and tested a method of oral peer-assessment that enables dialogue-interaction in the natural science-classroom where the students, under supervision of the teacher, get to use each other as learning-resources in groups. The oral formative peer-assessment has been conducted in form of a design-based study in two upper-secondary school classes where each teacher taught natural sciences. The data collected include conversations in small groups, between groups and with the teacher. Data was analysed based on different types of talk (exploratory, cumulative and disputational talk) and type and level of feedback that was given in the classroom. The results showed that the students were given different opportunities for meaning-making, where the lack of subject-knowledge, difficulties with peer-assessment and physical artefacts were seen to significantly affect the learning process. The analyses of the interaction in the classroom showed that the teachers, in both studies, gave a direct feedback, where the students got the opportunity to compare and support their results in a dialogue with each other and the teacher. This type of feedback is considered highly efficient for learning. This study shows that the oral formative peer-assessment is a tool that teachers can use, and adapt to their practices, in order to create interactions in the classroom that can increase the students’ meaning-making. / I de naturvetenskapliga ämnena är det viktigt att eleverna ges förutsättningar att ”prata naturvetenskap” eftersom talet som sker i klassrummet har en mycket stor betydelse för elevernas möjligheter att skapa mening i det naturvetenskapliga lärandet. Interaktionen i klassrummet och den återkoppling som ges har därför stor betydelse för elevernas inlärning. Med syfte att bidra till utveckling av redskap för formativ bedömning som kan mediera elevernas meningsskapande i naturvetenskaplig undervisning på gymnasiet, har jag designat och testat en metod som möjliggör dialogisk interaktion i det naturvetenskapliga klassrummet där eleverna under ledning av läraren gruppvis får använda varandra som läroresurser i en muntlig kamratbedömningsövning. Den muntliga formativa kamratbedömningen har genomförts i form av en designbaserad studie i två gymnasieklasser där ämnesområden i naturkunskap behandlades av lärarna. Datainsamlingen inkluderar samtal som har förts inom grupper, mellan grupper och med läraren. Data analyserades utifrån olika typer av samtal (exploratory, cumulative och disputational talk) och typ samt nivå på den återkoppling som gavs i klassrummet. Elevsamtalen inom grupperna visade att delaktigheten var stor men att typen av kommunikation gav eleverna olika förutsättningar till meningsskapande där bristen på ämneskunskaper, ovana vid kamratbedömning och fysiska artefakter kan anses vara av stor betydelse för läroprocessen. Analysen av interaktionen i klassrummet visade att läraren i de båda studierna använde direkt återkoppling som gav eleverna möjlighet att jämföra och motivera sina resultat i en dialog med varandra och läraren, vilken anses vara en typ av återkoppling som är mycket effektfull för inlärningen. Studien visar att den muntliga formativa kamratbedömningsövningen i sin ursprungliga form är ett redskap som lärare kan använda och anpassa till sina praktiker för att skapa interaktioner i klassrummet som kan öka elevernas meningsskapande.

The aim of this thesis is to gain a deeper understanding in relation to the construction of a ‘Net Generation’. With regards to the idea of an information society, technologies and young people are given certain positions, which are not in any sense natural but are socially constructed. This thesis explores these socially given meanings and shows what types of meanings are prioritized and legitimized. The exploration is conducted by examining, both externally and internally, given meanings of a generation identity. The external (nominal identification) in this study is understood as the construction of an abstract user and is studied by means of academic texts concerning the ‘Net Generation’. The internal (virtual identification) involves young people’s construction of their generation identity and is studied by means of collage. The collages are used to understand how the young participants position themselves in contemporary society and how they, as concrete users, articulate their relationship with information technologies.   The findings show that the ‘type of behavior’ which is articulated in the signifying practice of the construction of the abstract user, ‘Net Generation’, reduces users and technology to a marketing / economical discourse. In addition the idea of the abstract user implies that all users have the same possibilities to achieve ‘success’ in the information society, by being active ‘prosumers’. The concrete users articulate that they feel stressed and pressured in relation to all the choices that they are expected to make. In this sense, the participants do not articulate the (economical) interests as assumed for the ‘Net Generation’, but, rather articulate interests to play, to have a hobby and be social when using information technologies.   What this thesis thus proposes, is to critically explore the ‘taken for granted’ notions of a technological order in society as pertaining to young people. Only if we understand how socially given meaning is constructed can we break loose from the temporarily prioritized values to which the position of technology and users are fixed.

Digital marketing has been changing continuously and rapidly since the introduction of Web 2.0 ten years ago (Lin, Li, Deng, & Lee, 2013). Companies are now engaging their users in their digital marketing by providing with interactive contents in digital campaigns. The digital campaigns are getting more converge with SNS (social networking sites) in order to let the user share the content with others and therefore the e-WOM (electronic word of mouth) helps the companies digital campaigns to be shared by more users (Moran, Muzellec, & Nolan, 2014). The interactive content in the digital campaigns have shown to provide for engaged users and therefore leads to loyal users. The reason for this has its roots in the culture of consumption that has brought our everyday consumption to a whole new level where we no longer just consumes a product, we are the brand (Davis, 2013). The study, Click here for solidarity, aims to explain the interactive phases and rhetorical elements that companies use to engage the user to interact with the content of the digital campaigns. The study is based on four digital campaigns in four different market areas in order to provide with an overall picture of how companies work with interactive and rhetorical elements. Thus the study falls into the area of marketing and branding. The study is conducted with a qualitative content analysis and a rhetorical analysis in order to interpret the interactive and rhetorical elements in the four digital campaigns. Our goal for this study is therefore not to see to what the digital campaigns in the study has failed on, neither to create a new theoretical framework. Finally, a few conclusions of the interactive and rhetorical elements are drawn. First of all, the study showed that in order to engage users in digital campaigns the content needs to respond fast. The interactive parts, such as toolbars and various clickable icons, needs to engage the user. Also, the digital campaigns in the study all showed the rhetorical element pathos, which appeared in their attempts to persuade the user. Thus makes the rhetorical elements in the digital campaigns important so that the users will feel an urge to engage with the content.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om skolors elevhälsoarbete utifrån beskrivningar från medlemmar i tre elevhälsoteam. Det är medlemmarnas berättelser om elevhälsoarbetets organisation, meningsskapande insatser och utvecklingsområden som är utgångspunkten i studien. I undersökningen ingår tre skolors elevhälsoteam kallade X, Y och Z. Skolorna kommer från tre olika kommuner. Det är en undersökning med kvalitativ data från observationer, intervjuer och dokumentanalys av tre elevhälsoplaner. De teoretiska utgångspunkterna är teorin om praktikgemenskap samt det kommunikativa relationsskapande perspektivet, som är ett specialpedagogiskt perspektiv. Båda har sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där samspel och kommunikation utgör grunden i lärandet. I den föreliggande studien visar resultatet både likheter och variationer i medlemmarnas beskrivningar av skolornas elevhälsoarbete. Det framkommer i undersökningen att tydliga mål, uppdrags- och ansvarsfördelning, samt samspel i elevernas lärmiljö är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt elevhälsoarbete, vilket också överensstämmer med tidigare forskning. / The aim of this study is to increase the knowledge about schools' student health care work based on the experiences of members in three student health teams. The core of this study is the members' stories about the student health care´s organization, intentional actions and the areas of development. The study includes three schools' student health care teams called X, Y and Z. The schools are from three different municipalities. The empirical research consists of qualitative data from observations, interviews and document analysis of three student health plans. The theory of community of practice and the communicative relational perspective are the theoretical foundations in the study. Both of them are founded on the socio-cultural theory in which interaction and communication are basis for learning. In the study, the results show both similarities and variations in the members' stories of the schools' student health care work. The results show that clear goals, distribution of roles and responsibilities, as well as interaction in the students' learning environment are some of the conditions or a successful student health care, which is in line with previously conducted research.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om attraktiva lekmiljöer i förskolan, utifrån barns perspektiv. Studien utgår från ett urval enskilda barns berättelser om förskolans lekmiljöer. Som metod för att samla in empiri har kvalitativa intervjuer använts. De har bandats och transkriberats för att ligga till grund för analysen som utgått från Interpretative Phenomenological Analysis IPA. Det är en metod som försöker ta reda på individers meningsskapande och upplevelser av ett fenomen genom ett hermeneutiskt tolkande och ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet i den här studien visar att barnen helst valde rum i periferin och att genomgångsrum valdes bort. I de attraktiva lekmiljöerna lockade främst konstruktionsmaterial och material som möjliggjorde rolltagning. Studien visade också att kamratrelationer utgjorde en del av den attraktiva lekmiljön. Utifrån de valen synliggjordes att barnen fann mening och lockelse i det föränderliga och möjligheten att själv påverka utformandet av sin miljö. De attraktiva rummens placering gav i sin tur möjlighet till ostörd fördjupning av lek, vilket upplevdes meningsfullt av barnen. Samspelet och relationen till nära vänner var i sin tur ytterligare en del av meningsskapandet i den attraktiva lekmiljön. / The purpose of this paper is to contribute with increased knowledge concerning attractive play-environments in the preschool from the perspective of children.  The study is based on a selection of individual children’s stories about play-environments in the preschool. Qualitative interviews have been used as a method of collecting empirical evidence.  They have been recorded and transcribed to form the basis for the analysis based on Interpretative Phenomenological Analysis IPA. It is a method that is trying to find out the individual’s perception and experience of a phenomenon through a hermeneutic interpretation and a phenomenological perspective. The result of this study shows that the children preferred rooms located in the periphery and avoided the passage rooms. What enticed most in the attractive playgrounds were construction materials and materials that enabled taking on roles. The result furthermore showed that companion relations were part of the attractive environment.  Based on the choices it was made clear that the children found meaning and enticement in the fluctuating and the ability to influence the design of their environment. The location of the attractive rooms in turn gave the opportunity for undisturbed immersion of play which was perceived as meaningful by the children.  The interaction and relationship with close friends were in turn another part of what created meaning in the attractive play-environment.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka. Studiens resultat visar till stor del på ett bekräftande av tidigare forskning. Barnens tankar om lycka är tätt sammanhängande med livsbejakande positiva känslor. Resultaten visar på vikten av det oumbärliga i nära relationer samt individens behov av aktivitet. Ytterligare visar resultaten på att människans inre upplevelser samt den egna inställningen inverkar på individens upplevelse kring lycka mer än vad påverkan från de omgivande yttre omständigheterna gör. Barnen uttrycker också i motsvarighet till flertalet vetenskapliga studiers utfall, att lyckans betydelse är så högt värderad att den i övervägande antal fall ses vara skäl till att leva. I studien redovisas också relativt nya resultat inom neurobiologisk forskning samt inom den positiva psykologins fält avseende lycka. Dessa visar på den tämligen entydiga slutsatsen att den mänskliga lyckonivån skapas och är påverkbar genom individens egna ageranden samt inre påverkan av de mentala processerna, hela livet. Studiens resultat visar att barnens uppfattningar inte befinner sig nära psykologernas resonemang, vilket inledningsvis var studiens antagande, utan snarare överensstämmer dessa med filosofernas tankegångar.

Motstånd till förändring och konflikter kring vari nyttan ligger och vilket värde som ett förändrat arbetssätt kan generera handlar ofta om oförståelse. Men när en engagerar sig i någonting, och därigenom börjar förstå sig på det, så införs struktur och mening i det okända som vidare genererar ett kognitivt ramverk. Förståelse byggs upp om varför en övergång från ett nuläge till ett börläge är av värde. Studiens syfte uppkom efter att en processkartläggning genomförts som väckte intresset för ämnet. Detta mynnade sedan ut i att undersöka hur en processkartläggning och visualisering i form av processgrafer kan främja meningsskapande och underlätta vid adoption av informationsteknologi på mikronivå. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats där teorin har riktat sig mot förändringen, närmare bestämt hur förändring sker och hur det ser ut vid ett införande av ny informationsteknologi samt vilka konsekvenser det kan ha. Detta har sedan studerats med hjälp av Karl E. Weicks sense making theory. Konklusionen är att den aktivitet som en processkartläggning är samt visualiseringen i form av processgrafer, anses stödja cykeln hos individers meningsskapande. Meningsskapandet i sin tur föreslås kunna hantera den oförståelse, rädsla och oro som ett införandeprojekt kan generera, vilket i sin tur underlättar individers adoption.