I historieundervisningen i den svenska grundskolan blir det allt vanligare att lärare använder historisk spelfilm som inslag. Forskning inom området från både USA och Sverige visar dock på att användandet av spelfilm i historieundervisningen står inför en rad didaktiska dilemman. Dessa dilemman har dels att göra med på vilket sätt läraren utformar den spelfilmsbaserade undervisningen, dels vilken slags medvetenhet och förmåga till kritiskt seende och reflektion eleverna uppvisar i sina möten med spelfilm. Samtidigt visar forskning att om lärare besitter kunskaper och insikter både om den historiska spelfilmens didaktiska utmaningar som om dess möjligheter kan en sådan undervisning i allra högsta grad bidra till en hos eleverna utvecklad historielitteracitet. Syftet med föreliggande explorativa fallstudie är att undersöka huruvida och i vilken utsträckning spelfilmsbaserad historieundervisning kan sägas ge upphov till meningsskapande processer där historielitteracitet hos elever utvecklas. Studien har som yttersta teoretiska ramverk det sociokulturella perspektivet som ser på lärande som något som uppstår i en social gemenskap där individen alltid står i relation till det kollektiva och där lärandet är resultatet av individers kognitiva utveckling så som den sker i relation till det som händer i samspelet med andra. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en observerande fallstudie med explorativa samt intervenerande inslag genomförts och detta i kombination med en semistrukturerad intervju med berörd lärare. Studiens viktigaste resultat är att för att en historieundervisning med spelfilmsinslag ska inneha potentialen att förse elever med möjligheter till såväl meningsskapande som utvecklande av historielitteracitet behöver läraren ge eleverna möjligheter att förutom att möta, utveckla och analysera kunskap, även använda denna kunskap i en mellanmänsklig lärandemiljö där utrymme för klassrumsdiskussioner skapas. / <p>SO</p>

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen.

Arbetet med denna licentiatavhandling har skett inom ramarna för det Interregionalt finansierade projektet Gränslös samverkan för ökad säkerhet 2. Syftet med avhandlingen har varit att fördjupa kunskapen om kommunal krisledning genom att också inkludera materialitetens medverkan i krisledningen och vilka förutsättningarna är för att de ska brukas. Med perspektivet av hur analoga och digitala resurser används under krisledning och vilka förutsättningar som finns för att detta ska göras skapas insikter att ta i beaktande när övningar och IT-stöd för övningar.  Studier har genomförts med en kvalitativ ansats med litteraturstudier, intervjuer och observationer som datainsamlingsmetoder. Det empiriska materialet har därefter betraktats med meningsgivande (sensemaking) och affordans (affordance) som teoretiska perspektiv för att förstå materialitetens roll och förutsättning i kommunal krisledning. Avhandlingen visar att de förmågor som är återkommande under övningar är samverkan, kommunikation, informationsdelning och skapande av lägesbild. Ofta övas inte aktiviteterna i sin helhet då tekniska och analoga resurser inte innefattas i övningarna. Aktörerna övar därmed delar av görandet, att tänka kring exempelvis att skapa en lägesbild, och inte görandet som helhet som involverar materialitet.  Aktörernas egna reflektioner från utvärderingarna är att de själva önskar mer övning med de tekniska resurser som de har till sitt förfogande. Artikel II visar att materialiteten tar en stor plats i det arbete som sker i krisledningsrummet. Materialiteten kan ses anta roller som strukturgivande, meningsgivande, tidsöverbryggande och distansöverbryggande. Den tredje ingående artikeln visar att förutsättningar för att kunna bedriva krisledning är att kunna hantera materialitetens roller och att det krävs flexibilitet då krisledningsgruppens sammansättning är beroende av krisens art och omfattning. Ytterligare en förutsättning är trygghet i den egna organisationen, att känna sin egen roll i krisledningsgruppen och att kunna hantera de analoga och digitala resurser som finns tillgängliga är även det en förutsättning för arbetet. Avslutningsvis visar arbetet också att tid är viktig. Tid att kunna öva de personer som ska ingå i krisledningsgruppen för att därmed kunna skapa den trygghet som behövs. / <p>Vid tidpunkten för försvar av avhandlingen var delarbete 2 opublicerat men accepterat.</p><p>At the time of the defence the following paper was accepted, but unpublished: paper 2.</p>

Den ökade digitaliseringstakten i samhället har gjort att svenska myndigheter har intensifierat sitt arbete med att anpassa sina organisationer och verksamheter för att kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Samtidigt visar tidigare forskning att cirka 75 procent av de organisationsförändringar som sker till följd av att informationsteknologi implementeras tenderar att misslyckas. Många ledare upplever även att de själva har svårt att skapa mening under en pågående organisationsförändring. En fallstudie har genomförts på Arbetsförmedlingen för att undersöka en organisationsförändring som har möjliggjorts till följd av ett automatiskt granskningssystem. Studiens syfte var att analysera hur ledare upplever den meningsskapande processen vid en IT-understödd organisationsförändring. För att besvara studiens syfte har åtta intervjuer genomförts med ledare på Arbetsförmedlingen och Myndigheten för digital förvaltning. Studiens empiri har analyserats ur en teoretisk lins av meningsskapande och meningsgivande. Resultatet av studien visar att ledare upplever svårigheter med att hantera den meningsskapande processen med anledning av en hög förändringstakt och ett intensivt informationsflöde i samband med organisationsförändringen. Resultatet visar även att ledare tenderar att hantera den meningsskapande processen olika beroende av deras tidigare erfarenheter av teknologi. / The increased rate of digitalization in society has caused Swedish authorities to intensify their work on adapting their organizations in order to harvest the opportunities of digitalization. At the same time, previous research shows that around 75 percent of all organizational change tend to fail due to the introduction of new technology. Leaders also tend to find it difficult to make sense during an ongoing organizational change. In order to better understand these two phenomenon’s a case study has been conducted at the Swedish Public Employment Service to investigate an organizational change that has been made possible due to an automated information system. The purpose of this study has been to analyze how leaders experience the sensemaking process of an IT-supported organizational change. To answer the purpose of the study, eight interviews were conducted with leaders at the Swedish Public Employment Service and the Agency for Digital Government. The data has been analyzed through a theoretical lens of sensemaking and sensegiving. The results show that leaders tend to handle the sensemaking process differently depending on their previous experience with technology.

Denna studie har undersökt fem svenska danslärares syn på och erfarenheter av relationer och meningsskapande i sitt arbete på gymnasiet. Studien undersökte utmaningar avseende inkluderande undervisningsmetoder baserade på lärarnas egna erfarenheter. Dessutom undersöktes lärarnas erfarenheter av rådande värderingar och normer baserade på traditioner för dansämnet, samhällets ideal och deras egna övertygelser. Studien intog ett relationellt perspektiv på undervisningen. De fem danslärarna undervisar i en eller flera genrer i gymnasieskolan främst, men de har också undervisat i andra pedagogiska sammanhang. Information samlades in genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer och analyserades därefter tematiskt. Syftet med analysen var att identifiera och beskriva variationer i undervisningsmetoder ur ett relationellt perspektiv, baserat på lärarens erfarenheter. Resultatanalysen visade på vikten av lyhördhet, respekt, ödmjukhet och framför allt en tillförlitlig lärar- och studentrelation där läraren bär ansvar att införliva dessa värden. Resultatet visade olika förhållningssätt bland lärarna vad gäller prioriteringar mellan ämnet och relationerna. Vidare framträdde olika dimensioner och djup av relationer beroende på lärarens beskrivningar av ansvar inom olika roller, till exempel mentorskap. Resultat visade att traditionella standarder för dansundervisning, såsom kunskapsöverföring genom rollerna som mästare och lärling, delvis problematiserades av lärarna. Däremot ansågs det vara viktigt för lärande, särskilt inom Dansteknik kurser. Kroppsideal, könskoder och normer som påverkade undervisningen kunde identifieras och beskrivas. Lärarnas uttalanden om dessa ideal, koder och normer analyserades och diskuterades utifrån tidigare forskning och litteratur inom ämnet. / This study investigated five Swedish dance teachers view on and experiences with relationships and meaning making within their work in upper secondary school. It examined challenges within inclusive teaching methods based on the teachers’ own experiences. Furthermore, it examined the teachers experiences with prevailing values and norms based on traditions of the dance subject, ideals of society and their own beliefs and conducts. The study took on a relational perspective of teaching. The five teachers teach in one or several genres in upper secondary school primarily, but they have also been teaching in other educational contexts. Information was gathered through qualitative semi-structured interviews and there after analyzed thematically. The aim of the analysis was to identify and to describe variations regarding teaching methods from a relational point of view, based on the teacher’s experiences. The results highlighted the importance of responsiveness, respect, humility and before all a trusting teacher-student relationship in which the teachers carry responsibility to implement. The results further showed different values among the teachers regarding priorities between the subject and the relations. Moreover, it showed different dimensions and depth of relationships depending on the teacher’s descriptions of responsibility within different roles, such as mentorship. Results showed that traditional standards of dance teaching, such as knowledge transfer through the roles of master and apprentice was problematized. Though it was also considered of importance for learning, especially within the courses of Dansteknik.  Body ideals, gender codes and norms that had an impact on teaching could be identified and described. The teachers` statements about these ideals, codes and norms was then analysed and discussed based on previous research and literature on the subjects.

Purpose: The purpose of this study is to increase the knowledge of the complexity of a crisis team consisting of multiple government. Furthermore, the consequences of the complexity on the sensemaking and sensegiving processes, regarding the crisis team in a natural disaster. Method: To be able to answer the questions regarding this study, the empirical data has been collected through six (6) interviews. The researchers for this study have applied a case study on the floodings of Mälaren December 2019. Therefore, the interviews have been done with the persons within this crisis team. Empiricism and Analysis: The theoretical framework that has been applied for the analysis of this study consists of three main topics, complexity, sensemaking and sensegiving. Conclusions: The final conclusions of this study identify that there are multiple factors of complexity that affect the sensemaking and sensegiving process. These complexity factors are: routines, preexperiences, excellence in specific field, terminology, missions, mandate and hierarchy. These complexity factors create frictions and possibilities for the crisis team in regard of the consequences of the complexity factors on the sensemaking and sensegiving processes. / Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för komplexitetens påverkan på den meningsskapande och meningsgivande processen. Samt hur detta påverkar en krisgrupp bestående av flertalet myndigheter i en hantering av en naturkatastrof. Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det empiriska materialet samlats in genom en kvalitativ metod, i form av sex semistrukturerade intervjuer. Då forskarna för denna studie har tillämpat en fallstudie grundar sig studien på översvämningskriserna i december 2019. Därmed genomfördes intervjuerna på respondenter som representerade olika myndigheter som samverkat i detta fall. Empiri och analys: Det underlag som använts till studiens analys är den teoretiska referensramen som omfattar litteratur om komplexitet, meningsskapande och meningsgivande. Slutsatser: De slutsatser som identifierades var att komplexa faktorer hade en påverkan på meningsskapande och meningsgivande processerna. Dessa huvudsakliga faktorer identifierades som: rutiner, tidigare erfarenheter, spetskompetenser, terminologier, uppdrag, mandat och hierarki. Dessa komplexa faktorer gör att meningsskapande och meningsgivande processerna skapar friktioner och möjligheter för krisgruppen.

The aim of this study was to explore the relevance and function of Christian reli-gious belief in constructing views on climate change (sv: klimathot) and climate action (sv: klimatengagemang). To ensure a focus on religiosity and the construc-tion of personal beliefs rather than systematic theology the study used psycholo-gist Crystal L. Parks theory on religious meaning making. Fourteen articles about climate change with denominational elements from the Christian newspapers Dagen, Insidan, Kyrkans Tidning, Budbäraren and Världen Idag were analysed using a qualitative content analysis. The results showed that the articles had ex-panded the extent of religion to encompass both climate change and climate ac-tion. Through truth claims and references to the Bible the threat of climate change was incorporated in the narrative of Genesis and humanity’s fall from grace and climate change was portrayed as the result of humanity’s failure at properly stew-arding nature. The environment was assigned value through depictions of the en-vironment as a creation by God. Climate action was presented as a necessity and a duty with references to God giving humanity the responsibility of stewarding na-ture. The ascription of religious meaning to climate action also meant that the re-ligiosity of the authors functioned as a motivation in regards to climate action. The religiosity, as portrayed in the articles, also exhibited a transcendent function in the case where the authors described their stewardship as a united effort with God. The idea that God was helping humanity in their stewardship and had the power to renew the world for the better also functioned as a mitigation to climate anxiety.

The focus of this thesis is the KMS at a Sandvik design department. Purposed to deal with information overload using user-generated content, it is also intended to enable the employees to share knowledge. Previous research has studied what motivates employees to use technology for knowledge sharing. This study seeks beyond what is motivating and instead asks what it is that creates meaning for the employees in using and contributing to the KMS. Based on what is found to be meaning-making the thesis discusses and highlights design considerations for the KMS. Qualitative methods as well as theories on learning, motivation and meaning-making is used. Six employees were interviewed and the analysis suggests using thematization that what is meaning-making for the employee is linked with the approach towards work tasks. Meaning-making aspects is seen as either instrumental or social. The use of communicative and social features should be considered. / I uppsatsens fokus står en kunskapsdelningsplattform på en av Sandvikskonstruktionsavdelningar. Plattformen ska med användargenererat innehåll underlätta informationssökning samt tillåta användarna att dela kunskap. Tidigare forskning har studerat vad som motiverar anställda att använda datorsystem till att dela kunskap. Denna uppsats söker bortom vad som motiverar och frågar istället vad det är som skapar mening för de anställda i att använda sig av och bidra till denna plattform. Utifrån detta diskuterar och föreslår uppsatsen designförslag till plattformen. Kvalitativa metoder samt teorier om lärande, motivation och meningsskapande används. Sex anställda intervjuades och i den efterföljande analysen som bestod av tematisering framkom det att vad som skapar mening för den anställde går hand i hand med hur denne ser sina arbetsuppgifter. De meningsskapande aspekterna betraktas som antingen instrumentella eller sociala. Användning av kommunikativa och sociala funktioner föreslås till utformningen av plattformen.

Den här vetenskapliga essän syftar till att undersöka hur förskollärares praktiska kunskap kan påverkas i mötet med det digitala systemet Skolplattformen och hur mötet med ett sådant system kan bidra till att omforma mötet mellan förskollärare och barn. Utgångspunkten är en gestaltad situation från när förskolebarn riktade kritik mot fotodokumentation från en aktivitet de deltog i, som skapats i enlighet med Skolplattformens regelverk. Barnens kritik ledde fram till essäns forskningsfrågor och data till studien insamlas genom deltagande observationer och samtal med såväl barn som förskollärare. Med hjälp av en hermeneutisk metod analyseras empirin sedan tematiskt. Detta görs utifrån ett kroppsfenomenologiskt perspektiv, utifrån teoretikerna Merleau-Ponty och Duesund, och ett ansvarsetiskt perspektiv, ursprungligen från filosofen Lévinas. Empirin undersöks även utifrån ett New Public Management-perspektiv. Essän visar att det är alltför abstrakt för barn i förskoleåldern att förhålla sig till och förstå vad det innebär att följa det regelverk som utformats för dokumentation i Skolplattformen. Utifrån detta uppstår en konflikt i arbetet med att inkludera barnen i skapandet av pedagogisk dokumentation. Det uppstår även en svårighet för förskolläraren att använda sitt professionella omdöme i ett meningsskapande arbete tillsammans med barnen och samtidigt behöva förhålla sig till de regler som finns i det digitala systemet. I essän blir det tydligt att aspekter i mötet mellan förskollärare och barn som rör inflytande, etik och professionellt omdöme riskerar att försvinna ut i periferin när digitala system etableras alltmer och att dessa således riskerar att bidra till en ny norm i skapandet av pedagogisk dokumentation på förskolan, som påverkar förskollärar- respektive barnkropparna på olika sätt. Essän skriver fram den medforskande respektive den rapporterande förskolläraren som två verksamma, och delvis motstridiga, förhållningssätt för förskollärararen i mötet med det digitala systemet. / This essay aims to investigate how preschool teachers' practical knowledge can be affected in the meeting with the digital system Skolplattformen and how such systems can contribute to reshape the meeting between preschool teachers and children. The essay shows that preschool-children find it difficult to understand the requirement of anonymization in pedagogical documentation in Skolplattformen. Based on this a conflict arises in the work of including children in the creation of pedagogical documentation. Aspects of the meeting between preschool teachers and children relating to participation, ethics and professional judgement may disappear into the periphery when digital systems are fully established and that may contribute to a new norm in the creation of pedagogical documentation in preschools in Sweden. The essay describes the co-research teacher and the reporting teacher as two active, and partly conflicting, approaches for the teacher in the meeting with the digital system.