Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares roll och deras arbete inom grundskolan för elever med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan fungerar med övriga professioner i det elevhälsofrämjande i arbetet för dessa elever. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning, samt teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att det enligt respondenterna råder en viss okunskap om skolans uppdrag gällande studie- och yrkesvägledning, samt om studie- och yrkesvägledares kompetens bland övriga professioner och ledning i grundskolan. Vidare visade resultatet att studie- och yrkesvägledare ofta tar främsta ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och detta beskrevs bero på en svag styrning. Relationsskapande och meningsskapande upplevdes som två viktiga bitar, i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Ytterligare ett resultat var att respondenterna beskrev marknadsföring av studie- och yrkesvägledares kompetens som nödvändigt. Detta mot bakgrund av att kunna nyttjas inom fler arbetsområden i skolverksamheten, samt för att stärka studie- och yrkesvägledarrollen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka estetiska lärprocessers inverkan på meningsskapande inom naturvetenskaplig undervisning. Studien utgår från frågeställningen: vilken roll spelar det estetiska uttryckssättet, att teckna, för elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt innehåll kopplat till pollinering i årskurs 1. Metod för datainsamling är observation av lektionsaktivitet (med det estetiska uttrycksmedlet ”att teckna”) samt intervjuer med elever om deras teckningar. Datamaterialet analyseras med praktisk epistemologisk analysmetod utifrån både ett sociokulturellt och pragmatiskt perspektiv på lärande. Centrala begrepp för studien är estetik, estetiska lärprocesser samt meningsskapande. Resultatet visar att det estetiska uttrycket att teckna kan ha positiv påverkan för elevers meningsskapande om pollinering både på ett estetiskt och kognitivt plan. De estetiska uttrycken står inte i vägen för kunskapsförståelsen. Att teckna förknippas även med hög motivation och engagemang. Resultatet visar även att elevteckningar kan användas för att synliggöra elevers kunskaper och att elever kan ha mer kunskap än vad som uttrycks i teckningarna. En risk påvisas i resultatet, där elever exkluderar innehåll i teckningarna på grund av estetiska skäl om de upplever sin förmåga att teckna som otillräcklig. Samtal om elevteckningar ses som gynnsamt för att få en bättre helhetsbild av elevers förståelse av undervisningsinnehåll. Slutsats är att den estetiska lärprocessen att teckna är positiv för meningsskapandet kring pollinering samt att elevers exkludering av innehåll i teckningar bör beaktas.

AI-implementeringar inom organisationer har på den senare tiden växt explosionsartat där chatbotar baserade på generativ AI beräknas bli allt mer populärt. Tidigare forskning har framförallt bedrivit kvantitativa studier som dessutom fokuserat på externa chatbotar, där syftet varit att kommunicera med intressenter utanför organisationen. Den här studien fokuserar därför på interna chatbotar som ämnar stötta de anställda i deras vardagliga arbetsuppgifter, med fokus på hur samspelet ser ut mellan medarbetarna och AI på arbetsplatsen. Med hjälp av att använda en kvalitativ forskningsmetod, i form av tio semistrukturerade intervjuer på managementkonsultföretaget Centigo, var studiens syfte att bidra till en djupare förståelse för hur medarbetare på den utvalda organisationen upplever och skapar mening i förhållande till den AI-baserade chatboten på arbetsplatsen, samt vilken påverkan det har på deras självbild och den kommunikation som de för inom verksamheten. Genom att analysera empirin med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och meningsskapande som huvudsakligt analysverktyg, visade resultatet att chatboten både påverkar medarbetarnas självbild och de kommunikationsprocesser som medarbetarna för inom organisationen. Framförallt i form av att den digitala identiteten riskerar att bli alltmer generisk, vilket gör att de anställdas personlighet och karisma får en större betydelse i det fysiska rummet. Enklare problem tas dessutom numera med chatboten istället för med en kollega, vilket öppnar upp för ett nytt sätt att kommunicera på arbetsplatsen. Sammantaget var det tydligt att de mänskliga relationerna fyller en viktig funktion på arbetsplatsen, där det fanns skepticism mot att AI någonsin kommer kunna ersätta det. / AI implementations within organizations have recently grown exponentially, with chatbots based on generative AI expected to become increasingly popular. Previous research has primarily conducted quantitative studies, focusing on external chatbots aimed at communicating with external stakeholders. This study therefore focuses on internal chatbots intended to support employees in their daily work tasks, with a focus on the interaction between employees and AI in the workplace. By employing a qualitative research method through ten semi-structured interviews at the management consulting firm Centigo, the aim of the study was to contribute to a deeper understanding of how employees in the selected organization perceive and create meaning in relation to the AI-based chatbot in the workplace, and its impact on their self-image and the communication they engage in within the organization. By analyzing the empirical data from a social constructivist perspective and using sensemaking as the main analytical tool, the results showed that the chatbot affects both employees' self-image and the communication processes within the organization. Particularly, the digital identity risks becoming more generic, emphasizing the importance of employees' personality and charisma in physical interactions. Also, simpler issues are now handled with the chatbot rather than with a colleague, which introduces a new way of communicating in the workplace. Overall, it was evident that human relationships serve a vital function in the workplace, with skepticism towards AI ever being able to replace them.

Fritidshemmet har gått från en verksamhet för att förhindra kriminalitet och tiggeri till att erbjuda stimulans och meningsfullt skapande. Med dessa förändringar har även fritidslärarens yrkesroll formats, det vill säga att fritidslärarsubjektet har omformat beroende på vilka diskurser som är rådande. Att erbjuda omsorg och lärande till eleverna är en del av rollen och uppdraget men även att kunna anpassa sig till de ändrade arbetsvillkoren när verksamheten behöver förändras. Vårt syfte med denna studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när lärare i fritidshem och rektorer uttrycker sina tankar om meningsskapande inom fritidsverksamheten samt hur dessa diskurser kan forma fritidslärarsubjektets ideal. Teoretisk ramverk som används som analysverktyg vars diskursteori, subjektkonstruktioner och makt. Studien genomförs med två kvalitativa metoder där fyra rektorer och 10 lärare i fritidshem deltog i semistrukturerade intervjuer eller fokusgrupper. Empirin samlades in och transkriberades, sedan genomfördes och tematisering av materialet. Efter detta gjordes en kvantitativ sommar som belysta sju olika teman som var framträdande i intervjuerna. Dessa teman och teorin som analysverktyg har formatstudier. De mest återkommande teman kategoriseras i tre olika diskurser.  Resultatet visade att fritidslärares yrkesroll är föränderligt eftersom förståelsen för denna brister i många höst. Yttre faktorer, såsom tid och rum blev beskrivande förutsättningar för fritidslärarsubjektet och dess arbetsuppgifter. Resultatet visade att tidssnyltande, glömska och vilja att bli sedd var av några tema som var utförda i diskurserna för fritidslärarsubjektet.

The thesis contributes to the research field of education, or more specific to the field of religious education. The aim of the thesis is to interpret how young adults of today describe and understand their lives, with a specific focus on existential themes, and furthermore, to develop useful concepts that can help us understand individual meaning-making in a social and cultural context. The meaning-making of young people and how they explore and develop their understanding is, in the thesis, seen both as an individual process and at the same time something socially shared. The theoretical understanding of the social context takes its point of departure in Berger and Luckmann’s theory about the social construction of reality. The methodological approach is empirical and the study is based on 21 deep-interviews with men and women between 19-29 years old. Their statements are analyzed using a hermeneutic - interpretive method. The thesis gives a picture of the young adults’ understanding of death and the meaning of life. But the study also addresses vital existential themes for the young adults around the questions: who am I, what do I want to choose and where am I heading. Still another important theme is insecurity. One important contribution of the thesis is the development of new concepts that describe the young adults’ understanding of their lives, in terms of personal and shared configurations. In the material I have seen three different kinds of shared configurations and I speak of those in terms of: life-views, taken for granted perspectives and institutions. The dynamics that the personal configurations give examples of can be understood both in light of the shared configurations but also in light of the personal agency that the young adults show signs of.

Denna uppsats utgångspunkt är att undersöka intranätets möjliga påverkan på anställdas identitetsskapande där syftet är att undersöka den roll intranätet har i form av vidmakthållande och/eller upprättande av organisationsidentiteten. Detta görs genom att studera hur innehållet på intranätet genom olika kommunikationsaktiviteter och tolkningsprocesser medarbetare emellan bidrar till formningen av identiteten inom organisationen. Genom att betrakta organisationsidentitet som ett kommunikationsfenomen appliceras ett kommunikationsperspektiv på organisationer där CCO-perspektivet, genom konceptet om metakonversationer, utgör det centrala teoretiska ramverket. För denna undersökning tillämpas kvalitativa metoder. Detta görs med empiriunderlag från en fallorganisation, Försäkringskassan, där den huvudsakliga datainsamlingen består av fokusgruppsdiskussioner med medarbetare på handläggarnivå där två olika grupper undersöks. Resultaten har analyserats utifrån underliggande, kognitiva koncept och funnit att grupperna genom att agera utifrån olika synsätt på sin organisationsidentitet också väljer att ta del av olika typer av innehåll från organisationens intranät, vilket i sin tur avgör vilken roll intranätet kan anses fylla. / This thesis intends to investigate an intranet's possible impact on employee identity creation, where the aim is to study the role of the intranet in the maintenance and/or establishment of organizational identity. This is carried out by studying how published content on the intranet through various communication activities and processes of interpretation contributes to the formation of the employees’ identity within the organization. By considering organizational identity as a communication phenomenon, a communication perspective is applied to organizations where the CCO-perspective, through the concept of meta-conversations, has come to form the central theoretical framework. Qualitative methods are used for this study. The empirical findings are gathered from a case organization, Försäkringskassan, and consist of focus group discussions with administrative officials from two different groups. The results have been analyzed based on underlying cognitive concepts and indicate that the groups act based on different perceptions of their organizational identity, which have impact on what type of content they choose to take part in, something that further determines the role that the intranet can be considered to fill.

The purpose of this study is to examine how television series can function as a resource for existential reflection in peoples’ lives and thus, be a tool in the creation of a personal view on life. Furthermore, the study aims to investigate how television series can answer existential matters such as life, death, conflicts and finding peace.   The study was based on a survey which was answered by 82 informants and contained 42 questions in which 38 out of these concerned television series explicitly. 25 questions were closed multiple choice questions and 13 were open ended qualitative questions in which the informants were given the opportunity to give examples of different television series and reflect on these. Furthermore, the analysis was based on the reception theory which states that we as viewers are not apathetic to what we see, but reflect on it, both consciously and subconsciously. The results were analyzed from a theoretical framework which categorized the answers into seven different ways a viewer can relate to television series. The dimensions were the following: the contemplative dimension, the problem-solving dimension, the utopian dimension, the senso-motoric dimension, the ethical dimension, the philosophical-existential dimension and the self-reflexive dimension.   The results show that television series do function as a resource for existential reflection in the informants’ lives and can also be a resource for the construction of the informants’ personal view on life. Additionally, the results show that television series, although not always as explicitly, illustrate and provide answers for existential matters.

Denna undersökning syftar till att hitta utvecklingsmetoder för hur jag som bildlärare i skakunna undervisa om graffiti och gatukonst, som en del av kontexten samtidskonst ur ettteoretiskt och estetiskt perspektiv på lärande. Jag valde att fördjupa mig i graffiti som visuellkultur och genom ett konstnärligt undersökande utveckla min egen praktik och estetiskakunnande utifrån tekniska metoder och material. Dessa hämtade från kreativa praktiker inomtraditionell graffiti för att utveckla min kunskap genom kroppslig upplevelse.Undersökningens frågeställning är: På vilka sätt kan graffiti som praktik förstås genom ettkonstnärligt praktiskt undersökande, i ett utvecklingsdidaktiskt syfte?Genom A/R/Tography som metodologiskt förhållningssätt har jag under studien agerat somkonstnären, forskaren och läraren (Artist - Researcher - Teacher) och undersökt graffiti somvisuell kultur . Under den gestaltande redovisningen och examensutställningen, menar jag attförsöka återskapa platsen för min studie, och synliggöra de förutsättningar som styrt minkreativa praktik och individuella lärprocess . Syftet med den slutgiltliga gestaltningen är attbjuda in till en interaktiv installation med en öppen vägg i ständig förändring. Här jag vill gebesökare möjlighet att få ny kunskap och själva få uppleva en graffiti inspirerad kreativprocess.

Syftet med denna undersökning har varit att se över vilka typer av semiotiska resurser som används i den fria leken i förskolor. Vi har valt att lägga vårt fokus på barn mellan 1–3 år då vårt intresse var att se hur barnen kommunicerar och skapar mening med varandra i den fria leken. Studien har byggts upp genom att vi har observerat barn på olika förskolor under den fria leken och fört fältanteckningar som vi sedan har analyserat. Resultaten som vi kom fram till i vår analys var att barn kommunicerar på många olika sätt. Många barn i ålder 1–3 år har ännu inte utvecklat den verbala kommunikationen och väljer att använda sig av den icke-verbala kommunikationen såsom semiotiska resurser. Barn använder sig av många olika typer av teckensystem under den fria leken både mellan barn-barn och barn-pedagog. Barnen kunde bli multimodala och de använde sig av liknande tecken som ljud, gester och ögonkontakt. Med hjälp av dessa tecken så skapade barnen även ett meningsskapande. Slutligen kom vi fram till att barn kan både medvetet och omedvetet kommunicerar med hjälp av olika semiotiska resurser i den fria leken och att använda sig av semiotiska resurser är något som sker vardagligen.

Denna studie har sitt fokus på de yngre barnen i förskolan, barn mellan ett till tre år samt deras meningsskapande. Studiens syfte är att bidra med kunskap gällande barns meningsskapande i sandlådan i samspel med andra barn och med ett fokus på kemirelaterat innehåll. Metoden som användes i denna studie hade sin utgångpunkt i att jag tillsammans med barnen satte mig i sandlådan och genomförde gruppintervjuer. Det var två förskolor som besöktes och en barngrupp på varje förskola intervjuades. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade och innehöll en intervjuguide samt anteckningar. Resultatet från denna studie visar på att ett kemirelaterat innehåll kan urskiljas från barns meningsskapande i sandlådan. Den slutsats som studien kommer fram till är att barnen förmedlar meningsskapande gällande aggregationstillstånd, heterogen blandning samt sand som materia och dess egenskaper. / This study has a focus on the younger children in preschool, children between one and three years old and their creation of meaning. The aim of the study is to contribute with knowledge about children's creation of meaning in the sandbox in interaction with other children and with a focus on chemistry related content. The method used in this study was qualitative semistructured group interviews and contained an interview guide and notes. The interviewer sat down with the children in the sandbox and conducted interviews. There were two preschools that were visited and one child group at each preschool was interviewed. The result of this study shows that a chemical related content can be distinguished from children's meaningcreation in the sandbox. Conclusions of this study show that the children convey meaningmaking regarding aggregation state, heterogeneous mixture and sand as matter and its properties.