The aim of this bachelor’s thesis is to reach a deepened understanding on the effects of increased communication within the public library sector. Few studies in the field of library and information science and social sciences focus on strategic communication in a library context. Thus contributing to knowledge on non-profitorganizations adapting to increased entropy and need for change. The study is based on three collaborative marketing projects in Sweden taking place independently during the time period of 2005–2013. In the region of Norrbotten 25 public libraries were involved in the one year Maracasprojektet. The 37 public libraries of Halland participated during two years in Synliggörprojektet. The four year project Futurum.Kom involved 400 library employees from 23 libraries in the region of Blekinge and southeastern Småland. The source material of the comparative study consisted of four sector reports regarded as trace of public practice. Through descriptive text analysis the phraseology, representations and culturally dependent patterns in the change projects was studied and discussed. Insights and reflections within the organizations provided by the end reports contained the effects of increased communication. Using the theoretical framework Communicative Constitution of Organization (CCO) the two creative processes of the retrospect and the reconstruction of the organizations was examined. In all three projects the recurrent phrase the image of the library functioned as an umbrella concept. When decontextualizing the core value words and graphic symbols chosen by library staff and marketing agencies, the desired image of the library appeared. The text analysis results show a clear tendency towards the trend of experiential marketing in the early 2000s. The results also reveal an increased awareness of the organizational effects created through strategic communication.

How children create meaning in relation to their physical, social, and cultural worlds can be regarded as a central question, both within the traditional Swedish preschool discourse and within the Reggio Emilia philosophical approach to early childhood educa-tion. In the Reggio Emilia approach, the search for the meaning of life and of the self in life is seen as an essential human necessity (Rinaldi, 2006). In order to be able to capture the search for meaning, pedagogical documentation is recommended as a tool for making children’s learning processes visible and subject to col-lective interpretation and reflection. This documentation is regard-ed as a potential mediator between theory and practice (Dahlberg, Moss & Pence, 1999/2009). In the collective reflection on documentation, discourses about what can be interpreted as children’s meaning making are ex-pressed and negotiated. In turn, these discourses govern how chil-dren’s communicative expressions and actions are interpreted and understood. The different perspectives drawn upon in teachers’ in-terpretation and understanding of documentation produce differ-ent kinds of knowledge about how meaning is created. This may ultimately impact on the opportunities and spaces offered to chil-dren, both in terms of opportunities to act and communicate and in terms of the available ways “to be” in preschool practice.The aim of this study is to analyse the ways teachers talk about how children create meaning and signification in preschool prac-tice, within the context of working with pedagogical documentation. I use Norman Fairclough’s version of critical discourse analysis to discuss and analyse how teachers talk (realization and materializa-tion of discourse) in relation to social practice and educational policy context (Fairclough 1992; 2003; 2010). This contributes to the research field of early childhood education by providing a crit-ical and theoretical analysis of the transmission of philosophy and theory associated with the Reggio Emilia approach through work-ing with pedagogical documentation in a Swedish preschool set-ting. Fairclough’s analytical approach allows the way teachers talk about documentation to be understood as a dialectical lin-guistic realization of overall philosophical, theoretical, and politi-cal ideas and perspectives.The empirical data includes observations of teachers’ discussions of documentation from one preschool department with a Reggio Emilia approach in a larger municipality in southern Sweden. The empirical material consists of field notes and recorded audio. The ethical principles of the Swedish Research Council were kept in mind during data collection. Written consent was obtained from both the participating teachers and the parents whose children are featured in the documentation discussed. The analysis shows that in talking about how children make meaning in preschool practice, a discursive, and not always coher-ent, polyphony emerges. Ideas and discourses collide, are woven together, and are renegotiated. Three overarching themes emerge, which can be understood as reflecting different aspects of chil-dren's meaning making. The themes consist of talking about chil-dren’s interests, experiences, and meaning making in relation to the physical and social environment, materiality, and body. The children are described in diverse and sometimes contradictory ways. However, there is an evident overarching perception of the children as individually meaning making, interest driven, and with an ability to construct and evaluate their own knowledge and truth through an active, individual, and sensual experience of the world. Furthermore, the children are described as interacting with something more often than with someone. In this specific case, the emerging post-humanist or neo-materialist discourse seems to make the interpersonal interaction invisible. The docu-mentation also becomes a communicative link between teacher and child, which replaces communication and exchange of ideas in the immediacy of the moment.

Syftet med vår studie är att beskriva hur elever i årskurs 1 uppfattar sin läs- och skrivinlärning, samt undersöka om det finns någon skillnad i elevernas beskrivningar ur ett genusperspektiv. Eleverna i vårt urval arbetar enligt tre olika arbetssätt, Montessori-pedagogiken, Tragetonmetoden samt Språkbiten. Arbetet utgår från frågeställningarna Hur talar elever om sin läs- och skrivinlärning? samt Finns det någon skillnad i elevers beskrivning av sina tankar ur ett genusperspektiv? Läs- och skrivinlärning i skolan är ett väl utforskat ämne. Att vi tar in elevernas perspektiv är just det som gör vår studie unik. För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av observation, intervju, samt bilduppgift. Studiens resultat är att faktorer som autentisk mottagare samt elevernas tidigare erfarenheter kan ha en inverkan för hur lustfyllt eleverna beskriver sin läs- och skrivinlärning. Det är viktigt att mottagaren till det eleverna gör är autentisk, det vill säga äkta, och att elevernas erfarenheter synliggörs och tas tillvara i läs- och skrivundervisningen. Hur stor plats elevernas erfarenheter får i läs- och skrivundervisningen, samt vilka mottagare eleverna skriver och läser för, varierar beroende av vilken/vilka pedagogisk/a grundsyn/er samt vilket arbetssätt som elevernas läs- och skrivundervisning genomsyras av. Vidare har vi kommit fram till att de olika arbetssätt som finns i vårt urval och lärarnas pedagogiska grundsyner som genomsyrar undervisningen, kan kopplas samman med de genusskillnader vi sett i de klassrum vi besökt. Vi drar därför slutsatsen att man som lärare bör vara noga med val av arbetssätt och vilken pedagogisk grundsyn som genomsyrar undervisningen. Enligt oss kan lärarens arbetssätt samt pedagogiska grundsyn bidra till eller begränsa eleverna i hur lustfyllt elever beskriver sin läs- och skrivinlärning.

Denna studie undersöker ungdomars upplevelse av astrologi och annan spiritualitet i dagens senmoderna samhälle. Syftet har varit att komma åt ungdomarnas livsvärldar och undersöka på djupet hur de upplever astrologi och om det används för att hantera svåra livskriser, där fokuset främst har legat på covid-19-pandemin. Grunden till vårt syfte kommer från ett intresse för att undersöka hanteringen av coronapandemin på individnivå, där vi är särskilt intresserade av att undersöka om spiritualiteten har någon plats i ungdomars sätt att hantera svåra livskriser i det senmoderna samhället. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Giddens teorier om det senmoderna samhället, ontologisk trygghet och självets reflexiva projekt. Vidare har den tagit stöd i sekulärt existentiellt meningsskapande coping. Utifrån en hermeneutisk metodansats har tio semistrukturerade intervjuer hållits med ungdomar mellan åldrarna 18 till 25. Studiens resultat presenterar en huvudtolkning som belyser att dagens ungdomar tenderar att ta det som det kommer och lita på att situationer löser sig. Deras tillvägagångssätt för att klara av att finna sig i det varierar, men vi menar att astrologin och spiritualiteten ändå har en märkbar närvaro på ett eller annat sätt.

The purpose of this study is to investigate sensemaking among employees within large service companies regarding sustainable development. To fulfill the purpose and address the research questions, the study has been conducted through six semi-structured interviews with employees from three major service companies. The collected data has been coded and thematically analyzed using a thematic analysis method, guided by the theoretical framework consisting of new institutional theory (DiMaggio & Powell, 1983; Meyer & Rowan, 1977) and Karl Weick's (1995) sensemaking. The findings of the study indicate that the sensemaking process is a significant element in the interviewees' daily work towards achieving sustainability goals. Through an ongoing process of interpretation, employees create meaning for why and how they should work towards sustainable development. Furthermore, the results reveal that the primary motive behind organizing for sustainable development is a pursuit of a leading position within the organizational field and credibility within the institutional environment. The organizations and employees align with societal developments and attempt to adapt to prevailing institutional requirements and norms, which strongly influence their sensemaking. Societal developments and the institutional environment also have a strong impact on which dimension of sustainability is most prominent and dominant. In conclusion, the results demonstrate that employees' sensemaking plays a central role in the organizations' organizing for sustainable development. The sensemaking process is not an independent factor that solely contributes to organizing, but it is greatly influenced by the institutional environment surrounding the organizational field.

Studiens syfte var att undersöka relationers upplevda betydelse för lärande och utveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv utifrån begreppet relationell kompetens hos pedagoger i förhållande till tillgänglig lärmiljö och motivation. För att ta reda på hur elever såg på sin skolgång intervjuade vi sex unga vuxna i tjugoårsåldern samt sex äldre i ålder med deras vårdnadshavare för att retrospektivt undersöka hur de unga vuxna upplevde sina pedagogers undervisning och hur vårdnadshavarna upplevde densamma. Samtliga ungdomar hade varit i skolsvårigheter under sin skoltid. Vi lät informanterna berätta fritt utifrån öppna frågeställningar. Deras berättelser tolkade vi sedan och sammanställde utifrån teman. Analysen gjordes utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på Martin Bubers teori om det mellanmänskliga. Vi kom fram till att pedagogers förhållningssätt och förmåga att bygga professionella relationer med elever var av betydelse för elever och deras personliga utveckling. Skolor som hade en kultur med ett öppet tillåtande klimat var relationsskapande i stort och smått med såväl elever som vårdnadshavare och samsynen och värdegrunden hos personalen var starkt förankrad och färgade hela verksamheten.

Previous research has shown that sensemaking structures within organizations are not only present, but vital in project settings. Informal individually produced sensemaking structures, such as task lists, are a mean to formulate ones' own project work into individual actions. These have shown to be essential, but some drawbacks have also been shown to exist. However, the lens has previously been mainly on the individual level, and organizational implications have got little attention in research. This study aims to explore projects' implications when such individual structures are dominant in the process. To do so, the reasons for production of said structures are analysed as well as the source of them. As a mean to identify such implications, a qualitative single-case study was performed at a Swedish consultancy company, where in total 16 interviews were held with employees at various positions and hierarchical levels. As expected, sensemaking structures were widely used in several formats, produced both for individual and collective purposes. The study further reveals that depending on the source of inspiration for the task lists, there is a risk that multiple views of the projects' goal are formed, which in turn affects the projects' progress. Also, the responsibility of the project leaders was shown to be of importance as a mean to minimize individual prioritization and instead build a uniform perception of projects' priorities, thus through communication and transparency. As the study finds a clear connection between individuals' sensemaking structures and organizational implications, further and more broad research on sensemaking structures through an organizational lens is suggested. / Tidigare forskning visar på att meningsskapande strukturer [eng: sensemaking structures] i organisationer existerar och håller en avgörande del i projektsammanhang. Informella individuella strukturer, så som uppgiftslistor, används och produceras för att bryta ner projektarbetet till mindre uppgifter. Dessa strukturer har visat sig vara av stor betydelse, men nackdelar har även visat sig förekomma. Tidigare forskning har huvudsakligen fokuserats kring individen, men mindre uppmärksamhet har lagts på organisatoriska aspekter. Denna studie syftar till att utforska de konsekvenser projekt kan erhålla då individuella strukturer är dominanta i projektarbetet. I ett försök att finna dessa konsekvenser så har både skälen till produktionen av dessa strukturer samt dess källa analyserats. För att identifiera dessa konsekvenser har en kvalitativ fallstudie utförts på ett svenskt konsultföretag, där resultatet samlades in genom att intervjua 16 anställda verksamma på olika positioner och hierarkiska nivåer. Användandet av meningsskapande strukturer var som väntat stort, då syftet till dess användning både var individuellt och kollektivt. Studien visar att källan till de individuella listorna skiljer sig åt,vilket bidrar till risken att det formas flertalet synsätt på projektets mål, vilket i sin tur påverkar projektets utveckling. Projektledarens ansvar att kommunicera och vara transparent har visat sig vara av betydelse i syfte att minimera individuella prioriteringar och därav bör det byggas en mer enhetlig syn på projektets prioriteringar. Då författarna av studien finner tydliga kopplingar mellan individuella meningsskapande strukturer och organisatoriska implikationer föreslås vidare forskning på meningsskapande processer genom en organisatorisk lins.

The rapid development of artificial intelligence has initiated debates regarding its eventual threats and opportunities in the labor market. There is currently an ongoing discussion about which jobs, within the HR-business, that could potentially be replaced by AI, with the recruiting profession being suggested as replaceable by AI. The sociological relevance of the study´s subjects lies in the intersection of human and technology. The purpose of the study is to examine how professionals in the field of recruitment experience AI. By studying this, emotions arising in relation to technological development can be elucidated with the aim of understanding the intersection between humans and technology. Latest research has shown that development of new technology may raise apprehension among people. The theoretical framework of this study is based on Blumers (1986) ideas about sense-making within symbolic interactionism and Technology Acceptance Model (Davis, 1989). Blumers ideas are used to understand how recruiters' sense-making process affects their feelings towards AI. Technology Acceptance Model are used in purpose to understand recruiters potential for acceptance of AI. In this study, qualitative interviews were conducted with recruiters working at recruitment and staffing agencies. The study's results indicate that recruiters have a positive attitude towards using AI in their work, despite having difficulty understanding what AI is. The findings suggest that recruiters do not perceive AI as a threat to their occupational roles, as AI lacks the human capabilities required by their job roles. / Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har väckt diskussioner om dess potentiella hot och möjligheter på arbetsmarknaden. Just nu pågår en diskussion om vilka jobb inom HR som skulle kunna ersättas av AI, i vilken rekryteringsyrket framförs som ersättbart av AI. Den sociologiska relevansen i studiens ämne är mötet mellan människa och teknik och syftet med studien är att undersöka hur yrkesprofessionella inom rekrytering upplever AI. Genom att studera detta kan känslor som uppkommer i relation till teknikens utveckling synliggöras i syfte att förstå mötet mellan människa och teknik. Tidigare forskning visar exempelvis att ny teknik kan skapa oro hos människor. Studiens teoretiska ramverk utgår från Blumers (1986) teorier om meningsskapande inom symbolisk interaktionism och Technology Acceptance Model (Davis, 1989). Blumers teorier används för att förstå hur rekryterares meningsskapande process påverkar deras känslor gentemot AI. Technology Acceptance Model används för att förstå rekryterares möjlighet till acceptans av AI. I denna studie har kvalitativa intervjuer genomförts med rekryterare som arbetar på rekryterings- och bemanningsföretag. Studiens resultat visar att rekryterarna har en positiv attityd till att använda AI i sitt arbete trots att de har svårt att greppa vad AI är. Studiens resultat visar att rekryterarna inte upplever AI som någonting som kan hota deras yrkesroll, på grund av att AI saknar den mänskliga förmågan som deras yrkesroll kräver.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur ett urval enhetschefer på sjukhus inom Västra Götalandsregionen upplever ledningens kommunikation och vilka förutsättningarkommunikationsinsatsen ger enhetschefer att kommunicera med sina medarbetare. Studien undersöker kommunikation i en förändringsprocess under 2023 och utgår från organisationskommunikationens begrepp meningsskapande, meningsgivande samt transparent kommunikation.  För att tillhandahålla kvalitativ kännedom genomfördes materialinsamlingen med hjälp av sju individuella semi-strukturerade intervjuer. Reflexiv tematisk analys används som analysmetod för att identifiera mönster, kategorier och teman från empirin. Resultatet belyser betydelsen av tvåvägskommunikation, exempelvis dialoger, i en hierarkiskt styrd organisation och hur det skapar möjligheter att kommunicera utökad meningsskapande och meningsgivande. Resultatet visar även huruvida ett tolkningsbaserat kommunikationsuppdrag lämpar sig inom Västra Götalandsregionens sjukhus. Analysens resultat påvisar att det faktum att media hinnerrapportera om förändringen innan enhetscheferna kan samtala med sina medarbetare är ett hinder och resulterar i avsaknaden av förtroendegivande kommunikation. / This study aims to examine how a sample of unit managers at hospitals within Västra Götalandsregionen experience the organizational managements communication and what prerequisites to communication efforts the unit managers conceive to communicate with their employees. The study examines communication during a change process during 2023 and is based on organizational communications concepts sensemaking, sensegiving and transparent communication.  In order to provide qualitative knowledge, the empirical material was collected through seven individual semi-structured interviews. Reflexive thematic analysis is used as a method to identify patterns, categories and themes from the empirical data. The results highlight the importance of two-way communication, such as dialogues, in a hierarchical organization and how it creates opportunities to communicate extended sensemaking and sensegiving. The result also reflects on whether an interpretation-based communication mission is suitable in the hospitals of Västra Götalandsregionen. The study’s results clarify that the fact that the media reporting about the change before unit managers can communicate with their employees is an obstacle and leads to lack of trustworthy communication

Studien undersöker hur barn skapar språkliga erfarenheter under och efter högläsning i förskolan. Med teoretiska utgångspunkter i design för- och i lärandeperspektiv undersöks vad barns reflektioner blir av böcker och hur de kan stöttas i sin språkutveckling samt hur barnen transformerar sin förståelse av sagan. En kvalitativ studie med deltagande observationer har genomförts på en förskola under tre dagar. Resultatet visar att språkutveckling sker när barn får möjlighet att återberätta och återuppleva böcker genom design i lärande perspektiv. Språkutvecklingen och identitetsskapandet hänger ihop där kommunikationen främjas när barn får möjlighet att använda sig av multimodala uttryckssätt i meningsfulla sammanhang.