The present study addresses what happens when historical feature film is used in history education. The purpose of this thesis is to develop new knowledge of historical film literacy through a study of the feature film's didactical potential in an educa­tional context. This is carried out through an analysis of the historical meaning making among upper secondary students when viewing historical feature films, and special attention is paid to the importance of emotions in the students' meaning making through historical feature film. A focus of the study is the didactical dilemma, previously addressed in historical film research, that arises in the use of feature film in history or social studies education, in relation to educational context, film experience, and historical understanding. The present thesis is an independent continuation of my licentiate thesis History as Fiction (2014). The empirical material consists of interviews with students and teachers from two upper secondary schools in Sweden, as well as documentation from students' assessments and selected scenes from feature films experienced by the students as they were used in history class. The theoretical framework for the study takes an interdisciplinary approach. It is based on Jörn Rüsens under­standing of historical meaning and histo­ri­cal culture, as well as on transaction theory described by John Dewey and Louise M. Rosenblatt. Film reception theory is equally important, represented by theories from David Bordwell and Carl Plantinga. The main research question focused on how the concept of historical film literacy could be developed theoretically. Historical film literacy is understood in this thesis as an advanced consciousness of how historical meaning making is created through the individual's transaction with film's narration in a specific context, and how meaning making ideally links historical disciplinary thinking with practical orientation in life. The core of theoretically developed historical film literacy is an understanding of the individual's emotional and aesthetic experience of historical feature film, and elaborated theoretical knowledge about the close relationship between the affective response and the more distanced cognitive activity during and after watching a film. Also crucial for historical film literacy is an under­standing of the historical film's representation of the past as a conflation of facts and fiction. The knowledge of history that students' gain from historical feature film should be constructed in a synthesis of an aesthetic and an efferent stance in the transaction process. This is because the feature film has the capacity to stimulate both a feeling of empathy and of nearness in the viewer as well as a movement of the viewer away from the narration and towards more distanced cognition. This movement helps the viewer to analyze and interpret the historical meaning making from a critical perspective, when the experience of the feature film is transformed to a reflected experience.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur maskulina representationer i utvalda skönlitterära böcker framställdes och att studera svensklärares utsagor kring arbetet med dessa manliga representationer på gymnasiet samt hur svensklärares arbete med de maskulina representationerna kunde verka meningsskapande i klassrummet.      Våldet ökar bland unga män och det är färre pojkar än flickor som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio. Genom studier framträder skolan som en starkt normgivande arena där det existerar få möjligheter för unga människor att bryta mot etablerade stereotypa normer. Unga män blir offer för en maskulin stereotyp som förväntas hålla tillbaka känslor och bruka våld. I skönlitteraturen beskrivs människor och representationer som läsaren själv kan känna igen sig i eller som läsaren kanske önskar att hen själv var. Med denna studie ville jag öka medvetenheten kring vilka maskulina representationer svensklärare introducerade till sina elever via skönlitteratur.      En kvalitativ metod valdes. Fyra kvinnliga legitimerade och verksamma svensklärare på gymnasiet intervjuades om deras arbete med maskulin representation i fyra olika skönlitterära böcker som de arbetade med under våren 2020. Lärarnas utsagor förväntades ge svar på vilket potentiellt meningsskapande eleverna erbjöds i behandlandet av skönlitteraturen. De fyra skönlitterära böckerna analyserades utifrån maskulinitetsteori och feministisk teori i syfte att identifiera dess maskulina representationer.      Resultatet visade att de fyra skönlitterära böckerna innehöll en mångfald av maskulina representationer. Männen var unga och gamla, heterosexuella och homosexuella, omtänksamma och dominanta, svaga och starka och så vidare. Den mångfald som presenterades i böckerna ger läsaren möjligheten att bredda sin syn på vad maskulinitet kan vara. Lärarna uppgav att de behandlade framträdande maskulina representationer och deras specifika drag i böckerna vilket innebär att eleverna potentiellt sett fick chans att skapa mening ur det lästa och med olika representationer i fokus. / The overall aim of the study was to contribute with knowledge about how representation of masculinity was composed in fiction and to study L1 teachers´ statements about their work with these representations of masculinity in upper secondary school and how L1 teachers´ work with the representations of masculinity could become meaningful in the classroom.       Violence increases among young men and less boys than girls are reaching knowledge requirements in all subjects in grade nine. Through studies school appear to be a normative arena where few opportunities are given for young people to trespass established norms and stereotypes. Young men become victims of a masculine stereotype which is supposed to maintain his feelings and be violent. Fiction describes people and representations that readers can recognize themselves in, or that the reader may wish to be. With this study I wanted to increase the awareness of which representations of masculinity L1 teachers introduced through fiction to their students.      A qualitative method was chosen for this study. Four female L1 teachers, active and legitimate at upper secondary school, were interviewed about their work with representation of masculinity in four different fiction books which they worked with during spring 2020. Teachers´ statements were expected to give answers to what potential meaning making the pupils were given when working with the fiction. The four fiction books were analyzed through masculine theory and feminist theory with the purpose to identify their representations of masculinity.      The result revealed that the four fiction books contained a diversity of masculine representation. The men were young and old, heterosexual and homosexual, thoughtful and dominant, weak and strong and so forth. The diversity presented in the books gives the reader an opportunity to increase their image of what masculinity can be. L1 teachers´ statements showed that they treated prominent representations of masculinity and their specific traits in the books which entails that students were given the opportunity to create meaning out of the text and with different representations in focus.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how change processes created under abrupt conditions are experienced and how they function, by studying the change process from an employee perspective, with connection to sensemaking. Theoretical framework: The theories in this study are based partly on previous research of organizational change, where we bring up factors for success and failure on different levels and partly on crisis management that gives an understanding of changes created under abrupt and unplanned circumstances. Also, previous research on e-learning and distance examination is used to gain an understanding of the organizational changes which this study is based on. The three theoretical foundations of this study are regarded though a sensemaking perspective which is recurring throughout the whole study. Method: The thesis is a qualitative case study which take an interactive approach. The result is collected throughout 8 semi-structured interviews from employees who worked during the time of the change. The result is processed and analyzed through transcription, thematization and coding. Result: The result of the thesis shows how the respondents experienced and perceived the change from a past, present and future perspective, where the factors that influenced the experience are described together with the problems and difficulties that emerged. Conclusion: The teachers perceived the change as positive and successful so far. It was perceived as sudden and intense but though a great understanding, empathy, community and humility towards the change, the situation and each other, they managed the situation beyond expectation. The main conclusion is that the factors that have influenced the employees' experience were the attitude towards change, their feelings and understanding of the situation as well as shared opinions and past experience. It is through these factors that the respondents saw the change as feasible and meaningful. Conclusions about the difficulties that arose were to design materials digitally and that there was a perceived lack of interaction between teachers and students. Implementation was also perceived to have a high learning speed to learn the technique and the increased workload was perceived as a difficulty. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förändringsprocesser skapade under oplanerade förhållanden upplevs och fungerar, genom att studera förändringsprocessen ur ett medarbetarperspektiv, med koppling till sensemaking (meningsskapande). Teoretiskt perspektiv: Teorierna i denna studie grundar sig dels från tidigare forskning kring förändringsarbete, där faktorer för framgång och misslyckande på olika nivåer beskrivs och dels kring förändringsarbete under kris som ger en förståelse för förändringar som sker under oplanerade och plötsliga omständigheter. Även tidigare forskning kring e-lärande och distansundervisning ingår i den teoretiska referensramen för att få en förståelse för det förändringsarbete som studien bygger på. De tre teoretiska grunderna i denna studie behandlas sedan ur ett sensemaking perspektiv som är genomgående i hela studien. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med en interaktiv ansats. Empirin är insamlad genom 8 semistrukturerade intervjuer från medarbetare som arbetat under tiden för förändringen. Empirin är bearbetad och analyserad genom transkribering, tematisering och kodning. Empiri: Empirin i studien redovisar hur respondenterna upplevde och uppfattade förändringen ur ett dåtids-, nutids- och framtidsperspektiv där de faktorer som påverkade upplevelsen beskrivs tillsammans med de problem och svårigheter som dök upp. Slutsats: Generellt sett uppfattade lärarna förändringen som positiv och hittills lyckad. Förändringen upplevdes som plötslig och intensiv men att de genom en stor förståelse, empati, gemenskap och ödmjukhet inför både förändringen, situationen och varandra klarat av situationen över förväntan. Den huvudsakliga slutsatsen är att de faktorer som har påverkat medarbetarnas upplevelse var inställningen till förändring, deras känslor och förståelse kring situationen samt delade meningar och tidigare erfarenhet. Det är genom dessa faktorer som respondenterna sett förändringen som genomförbar och meningsfull. Slutsatser kring svårigheterna som uppstod var att utforma material digitalt och att en upplevd avsaknad av interaktion mellan lärare och studenter upplevdes. Implementeringen upplevdes även ha en brant inlärningskurva att lära sig tekniken och den ökade arbetsbelastningen upplevdes som en svårighet.

Syfte Studiens syfte är att undersöka hur samspel och kommunikation med personer med flerfunktionsnedsättning, deras assistenter och vattendansledare under vattendans kan analyseras med multimodal interaktionsanalys, för att genom tolkning av kommunikativa uttryck identifiera upplevelse av interventionen. Ytterligare ett syfte med studien är att identifiera vilka styrkor och svagheter analysmetoden har vid studier av interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning och deras assistenter. Metod I studien videoinspelades och analyserades interaktion mellan personer med flerfunktionsnedsättning, deras medföljare samt personal som höll i vattendansen. Den metod som användes var multimodal interaktionsanalys, som är en metod där man analyserar interaktion i naturligt förekommande situationer. Analysen utfördes genom observation och transkription av videoinspelad interaktion. Resultat Ett flertal uttryck identifierades med multimodal interaktionsanalys. Dessa uttryck kunde säga något om upplevelsen hos personerna med flerfunktionsnedsättning under vattendansen. De kommunikativa uttrycken analyserades alltid i den kontext där de förekom. Uttrycken betraktades som kontextberoende och inte som isolerade handlingar. De modaliteter som personerna med flerfunktionsnedsättning använde för att kommunicera var bland annat blickar, vokalisationer och ansiktsmimik. Dessa uttryck studerades i termer av vilken mening eller sinnesstämning de tycktes förmedla, hur frekvent de förekom, samt vilken respons de väckte. Tolkning av uttrycken gjordes till stor del genom att studera omgivningens respons. Under arbetets gång identifieras styrkor såväl som svagheter med analysmetoden. Att analysera materialet med någon annan metod än just multimodal interaktionsanalys hade varit svårt, eftersom det i dagsläget finns mycket få alternativa sätt att analysera och transkribera den här typen av komplex interaktion på. Slutsats Genom multimodal interaktionsanalys kunde en varierad bredd av olika kommunikativa uttryck identifieras och tolkas, och författarna fick därmed en bild av hur personerna med flerfunktionsnedsättning och deras medföljare upplevde interventionsmetoden. Överlag förefaller upplevelsen av vattendansen vara positiv för personerna med flerfunktionsnedsättning såväl som för deras medföljare. Multimodal interaktionsanalys lämpade sig väl som analysmetod för att identifiera tecken som kan säga något om personernas med flerfunktionsnedsättnings upplevelse av vattendansen. / Aim The aim of this study is to investigate whether interaction between people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff during waterdance can be analysed using multimodal interaction analysis, in order to identify how the people with multiple disabilities experience the intervention. Identification of experience is conducted by recognizing and interpreting communicative actions. Another aim is to identify strengths and weaknesses of the method of analysis in the study of interaction between people with multiple functional impairments and their assistants. Method Interaction between three people with multiple disabilities, their assistants and waterdance staff was video recorded and then analysed. The method used is multimodal interaction analysis, which is a method for analysing naturally occurring interaction. The analysis was performed through observation and transcription of video-recorded interaction. Results Several communicative expressions were identified with multimodal interaction analysis. These expressions could say something about the people with multiple disabilities’ experience of the waterdance. The communicative actions and expressions were analysed in the context in which they occurred. The expressions were regarded as contextually dependent, and not as isolated, independent actions. Modalities that were used for communication were among others: gaze, vocalizations and facial expressions. These communicative actions were studied regarding what meaning or mood they seemed to convey, the frequency with which they occurred in, and in what response they evoked. Interpretation of the expressions was largely conducted by studying the response from people in the environment. Strengths as well as weaknesses were identified regarding the method of analysis. To analyse the material with a method other than multimodal interaction analysis would have been difficult, since other options of methods for analysing and transcribing this complex type of interaction are very limited. Conclusions A variety of communicative expressions were identified through multimodal interaction analysis. Through interpretation of the expressions, the authors were able to better understand how the people with multiple disabilities and their assistants experienced the intervention method. Multimodal interaction analysis is well suited as an analytical method for identifying signs that may tell us something about the experience of waterdance, of the three persons with multiple disabilities.

The aim of this study is to investigate how preschool children, aged 3-5 years, create meaning of static electricity in an activity led by a pedagogue, how this is expressed and what part the pedagogue takes in children’s meaning making. The method used was participant observation and video camera was used to document a designed activity. The observations took place at four occasions with four different groups and the observations was conducted in different rooms of various sizes, which were provided by the preschool. Equipment used in this study are: Balloons, pvc-pipes, salt, different kinds of papers, aluminum cans and thin plastic bags. Results in this study show that the children create meaning of the activity first and foremost by exploring interplay and conversations. They solve the task at hand working together and with support of the pedagogue. The role of pedagogue in the children’s meaning making is to present tasks which have moderate levels of difficulties, and to direct the children’s focus by using questions concerning the current phenomenon. In so doing, they support the children to succeed. Factors of importance for the children’s meaning making is to be given the opportunity to explore, their curiosity, joy and being heard.

This thesis explores attitudes towards Artificial Intelligence within the Swedish Public healthcare system. The goal of the study was to attain a deeper understanding of how hospitals and healthcare officials perceive and think about the technology and what it means to them in their professional life. Our primary data was collected from ten interviews conducted with decision-makers at Karolinska University Hospital in Stockholm and Akademiska University Hospital in Uppsala. The material was analysed through a discourse analysis, through which four themes were identified, each of which describes a notable attitude among the respondents and how they were manifested. The results show that earlier organizational structures and approaches are more important to the organization members’ sense-making process, than the sense-making process of new technological innovations and implementation. Decision-makers' attitudes towards AI have less to do with the technology itself and more with how they perceive their organizations and what it means to perform healthcare. Furthermore, the results also show that pre-set notions and attitudes about how healthcare should be conducted affects implementation and use of AI in the healthcare sector. This thesis contributes by highlighting a social perspective of AI in healthcare and demonstrates that AI is more than just a technological phenomenon. / Denna uppsats undersöker attityder gentemot artificiell intelligens (AI) inom svensk sjukvård. Syftet med studien var att förstå hur beslutsfattare inom sjukvården uppfattar AI och vilka attityder de har gentemot teknologin. Vår primärdata samlades genom tio intervjuer med beslutsfattare på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala. Materialet analyserades genom en diskursanalys som ledde fram till fyra olika teman där vardera tema beskriver en framträdande attityd hos respondenterna och hur dessa manifesteras. Resultatet visar att tidigare satta organisatoriska strukturer och förhållningssätt ger större mening för medlemmarna än vad nya teknologiska innovationer och implementeringar gör. Beslutsfattares attityder gentemot AI har mindre att göra med själva teknologin och mer med hur de uppfattar organisationen och vad det betyder att bedriva sjukvård. Därutöver visar resultatet att förinlärda idéer och attityder om hur sjukvård bör bedrivas, påverkar implementering och användning av AI inom vården. Denna uppsats bidrar med att belysa ett socialt perspektiv av AI i sjukvården och visar att det kan vara något mer än enbart ett tekniskt fenomen.

Covid-19 har lett till att många företag har behövt göra en hastig övergång från kontorsarbete till distansarbete. Denna studie har undersökt hur mediebolaget Aller medias interna kommunikation har påverkats av övergången till distansarbete till följd av covid-19. En forskningslucka har identifierats gällande organisationskommunikation under distansarbete, specifikt oplanerat distansarbete till följd av covid-19. Studien kommer utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på organisationskommunikation och analysera hur digitala kommunikativa processer har skapats och bidragit till meningsskapande upplevelser under distansarbetet.    Studiens huvudsakliga teoretiska ramverk består av två teorier sett ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv; Communicative Constitution of Organizations och Affordance. Kvalitativa intervjuer har utfört med sex anställda på Aller media, tre medarbetare och tre chefer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes på plats, via zoom och via telefonsamtal med hänsyn till intervjupersonernas geografiska position. Målet med intervjuerna var att urskilja intervjupersonernas olika upplevelser av hur kommunikationen har förändrats under distansarbetet.    Studiens resultat föreslår att Aller medias interna kommunikation har ändrat form och har upplevts olika av olika personer. Den informella kommunikationen har begränsats då det är svårt att skapa naturliga samtal via digitala kommunikationsmedel. Slutligen kan det påvisas att den interna kommunikationen på ett kontor är svår att efterlikna i en digital miljö. / Covid-19 has forced many organizations to make a rapid transition from having their employees work in an office to them being required to work from home. This new form of working from home has been called "to telework". The aim of this study has been to examine how the transition to telework, due to covid-19, has affected the media company Aller Media's internal communication. A research gap has been identified concerning organizational communication during telework, specifically unplanned telework due to covid-19. The study will assume a social constructivist perspective on organizational communication and analyze how digital communicative processes have been created and how they have contributed to sensemaking experiences during telework.    The theoretical framework of this study will mainly consist of two theories seen from a social constructivist perspective; Communicative Constitution of Organizations and Affordance. Qualitative interviews have been conducted with six individuals at Aller media, three employees and three bosses. The interviews were semi-structured and conducted at Aller Media's office, through Zoom and through phone calls depending on the interviewees geographical position. The goal of the interviews was to tell the different experiences of the interviewees and how the communication has changed during the period of telework.     The result of the study suggests that Aller Media's internal communication has changed form and been experienced differently by the coworkers. The informal communication has been limited considering the difficulty of creating natural conversations through digital communication platforms. In conclusion, the study suggests that informal communication in an office is difficult to imitate in a digital environment.

Studien syftar till att utforska hur erfarenheter skapas under upprättandet av ett nytt regemente och hur de påverkar projektet.Studien är kvalitativ och induktiv där empirin inhämtats genom intervjuer och observationer. Studien fokuserar på tillkomsten av Bergslagens Artilleriregemente, A 9, men studier har även skett av Gotlands Regemente och Skaraborgs Regemente för att skapa en förståelse för det historiska arv som A 9 verkar i. Sprunget ur organisationsteori har meningsskapande, i studien benämnt som sensemaking, utvecklats som ett perspektiv för att förstå och navigera i komplexa system. Sensemaking är en process där individer och grupper söker, använder och tolkar information för att skapa en förståelse av sin omgivning och de situationer de befinner sig i. Sensemaking innebär att individen integrerar sina egna erfarenheter, satt i aktuell kontext och tolkar därigenom informationen. Detta gör det möjligt för organisationer att skapa mening av komplexa situationer och att fatta mer underbyggda beslut. Dessa beslut förankras sedan genom att individer försöker påverka andra att anta en gemensam tolkning av situationens mening, i studien benämnt som sensegiving. Resultatet av insamlade data visar att etableringen av Bergslagens artilleriregemente både innehåller utmaningar och problem men också framåtanda, problemlösande och en stark inneboende vilja att lösa uppgiften på ett förstklassigt sätt. Den innehåller också något djupare, något som är lite mer abstrakt. Under intervjuerna har vi upplevt att när vi ställer frågor om erfarenhetshantering, som i sig är ett relativt byråkratiskt och processinriktat frågeområde, så handlar svaren allt som ofta om det som upplevs svårt eller som inte fått möjlighet att processas i individens reflektioner eller tillsammans i gruppen på ett bra sätt. Många händelser som redan ägt rum har inte är blivit omhändertagna då reflektioner kring dessa händelser inte varit tillräckligt eller uteblivit. När data och upplevelser som vi fått under intervjuerna läggs samman såg vi ett mönster där erfarenhetshanteringen som vi kan se framgå av empirin i första hand inte är formbar i skrift eller ord utan istället som en pågående process i de individer och grupper som vi studerat. Studiens övergripande slutsatser är att för att sensemaking som koncept ska vara applicerbart i en organisation som Försvarsmakten så behövs en gemensam målbild och identitet skapas, utrymme för att reflektera retrospektivt över händelser i verksamheten, mandat som stärks och delegeras till rätt nivå, en flexibel syn på lednings- och arbetsmetoder och en förståelse för att nätverk mellan människor är den motor som driver sensemaking i organisationen. / The purpose of this study is to explore how experiences are formed during the establishment of a new regiment and how they impact the project. The study is a qualitative, inductive study where data was collected through interviews and observations. The study focuses on the creation of the Bergslagen Artillery Regiment, A 9, but studies have also been conducted on the Gotland Regiment and the Skaraborg Regiment to create an understanding of the historical legacy in which A 9 operates. Derived from organizational theory, sensemaking has developed as a perspective for understanding and navigating complex systems. Sensemaking is a process where individuals and groups seek, use and interpret information to create an understanding of their surroundings and the situations they are in. Sensemaking involves the individual integrating their own experiences, placed in the current context and thereby interpreting the information. This enables organizations to make sense of complex situations and make more informed decisions. These decisions are then anchored by individuals trying to influence others to adopt a common interpretation of the meaning of the situation, in the study referred to as sensegiving. The results of the collected data show that the establishment of the Bergslagen Artillery Regiment contains both challenges and problems but also forward momentum, problem-solving, and a strong inherent desire to solve the task in a first-class manner. It also contains something deeper, something that is a little more abstract. During the interviews, we have experienced that when we ask questions about lessons learned, which in itself is a relatively bureaucratic and process-oriented area of questioning, the answers often focus on what is perceived as difficult or what has not been given the opportunity to be processed in the individual's reflections or in the group in a good way. Many events that have already taken place have not been taken care of because reflections on these events have not been sufficient or have been lacking. When the data and experiences we have obtained during the interviews are combined, we see a pattern where lessons learned, as we can see from the empirical data, is primarily not formable in writing or words, but instead as an ongoing process in the individuals and groups we have studied. The overall conclusions of the study are that in order for sensemaking as a concept to be applicable in an organization like the Swedish Armed Forces, there is a need to create a shared vision and identity, space for retrospective reflection on operational events, strengthened and delegated mandates at the appropriate level, a flexible approach to leadership and work methods, and an understanding that networks among individuals are the engine that drives sensemaking in the organization.

Försvarsmakten tillväxer sedan beslut togs om återinförande av värnplikt respektive utökade ekonomiska ramar för Försvarsmakten i slutet på 2010-talet av rikets ledning. Tillväxten innebär att ett ökande behov av personal måste tillgodoses och yrkesofficerare utgör en nyckelkategori att rekrytera för att kunna effektuera tillväxten. Inom ramen för tillväxtbehovet återfinns yrkesofficerare som kan utbilda och leda enheter avsedda för skydd mot massförstörelsevapen och det finns yrkesofficersutbildningar med inriktning just för detta område. Problemet är att rekryteringsorganisationen är liten för att åstadkomma detta. Syftet med denna studie är att förstå hur rekryteringen av värnpliktiga till officerutbildningarna med inriktningen, skydd mot massförstörelsevapen, kan förbättras och därmed utvecklas.  Studien är genomförd som en kvalitativ, induktiv studie och de kvalitativa data som ligger till grund för studien är inhämtad genom workshops med värnpliktiga, kadetter och nyanställda yrkesofficerare. Förutsättningarna för rekryteringen har sammanställts ur intervjuer. Resultatet av studien visar att image och konkurrens utgör hinder för rekryteringen och att rekryteringen kan förbättras genom att vidta åtgärder som skapar mening att vilja bli yrkesofficer med denna speciella inriktning. De slutsatser som har dragits är att meningsgivande information om dessa specialiserade yrkesofficerare behöver spridas målgruppsinriktat på sociala media samt att förbandproduktionen för denna specialiserade funktion behöver decentraliseras. / The Swedish Armed Forces is growing due to decisions made by the Swedish government in the late second decade of the 21st century. The growth means that the Swedish Armed Forces needs to expand its employed staff and especially there is need for increasing numbers of officers and noncommissioned officers. The recruitment, necessary for the Swedish Armed Forces employed staff, includes officers and noncommissioned officers specialized in handling protection against weapons of mass destruction. There are specialized military officers training programs for this purpose in Sweden. The problem is that there is a small organization for recruitment for this purpose. The purpose of this thesis is to gain understanding of how the recruitment from conscripts training to these specialized officers training courses can be improved and developed. The thesis has a qualitative method, and inductive approach. The data has been collected through workshops with conscripts, cadets and newly employed officers. The conditions for recruitment have been collected through interviews. The results of this thesis shows that image and competition are obstacles for the recruitment and that recruitment needs to be improved with sensemaking measures. The conclusions are that sensegiving information about these specialized officers should be presented on social media and that the production of the specialized units for this organization should be dispersed geographically in Sweden.

This study aims to explore the perspectives of the metropolitan regions’ social and/respective labor market administrations within organizational theoretical issues throughout a Scandinavian institutional analysis.  The study has been conducted with a triangulation method, which combines both qualitative and quantitative methods to increase the study's validity. Semi-structured interviews have been conducted with three administrative directors and three department heads from the regions Stockholm, Gothenburg, and Malmö. In addition, a questionnaire has been distributed to 60 respondents working within the social and/respective labor market administrations in the regions of Stockholm, Gothenburg, and Malmö to obtain a broader understanding of the organizational theoretical thoughts circulating within the administration. Of these respondents, 23 responded to the questionnaire. The study is based on a theoretical framework grounded in Scandinavian institutional theory. By analyzing the study´s empiricism through a discourse analysis and Scandinavian institutional theory, this research contributes to a broader understanding of organizational theoretical issues in a Swedish context within the social and/respective labor market administration.  The results of the study through the triangulation show that Stockholm’s and Gothenburg’s social respective labor market administrations have preserved stronger isomorphic traits compared to Malmö’s social and labor market administration, which has stronger traits of Scandinavian institutional theory. The tendencies from Scandinavian institutional theory in Malmö’s social and labor market administration point to the centralized reform that has been made there, which has meant that by merging the social and labor market administration, they have become such a large administration that the rigid way of governing (which to some extent led to decoupling, but also the spread of ideas and organizational change) has taken over too much, which has led the pendulum to swing back to a more trust-based governance as compensation for its size.  The differences between the regions suggest that they have different organizational structures, which affect their way of organizing and thus their scope of action. The study contributes to an increased understanding of how organizational theoretical issues are reflected within the social and/respective labor market administrations in the metropolitan regions of Sweden. / Denna studie syftar till att utforska storstadsregionernas social och/respektivearbetsmarknadsförvaltningars perspektiv på organisationsteoretiska frågor ur en skandinaviskinstitutionell analys. Studien har genomförts med en trianguleringsmetod, som kombinerar både kvalitativa ochkvantitativa metoder för att höja studiens validitet. Semistrukturerade intervjuer hargenomförts med tre förvaltningsdirektörer och tre avdelningschefer från regionernaStockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har en enkät distribuerats till 60 respondentersom arbetar inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i regionernaStockholm, Göteborg och Malmö för att erhålla en bredare förståelse för deorganisationsteoretiska tankarna som cirkulerar inom förvaltningen. Av dessa respondentersvarade 23 på enkäten. Studien baseras på ett teoretiskt ramverk som är grundat i skandinavisk institutionell teori.Genom att analysera studiens empiri genom en diskursanalys och skandinavisk institutionellteori, bidrar denna forskning till en bredare förståelse för organisationsteoretiska frågor i ensvensk kontext inom social och/respektive arbetsmarknadsförvaltningen. Studiens resultat genom trianguleringen påvisar att Stockholms och Göteborgs socialrespektive arbetsmarknadsförvaltningar bevarat starkare isoforma drag till skillnad frånMalmös social- och arbetsmarknadsförvaltning som har starkare drag av skandinaviskinstitutionell teori. Tendenserna från skandinavisk institutionell teori i Malmös social- ocharbetsmarknadsförvaltning pekar på den centraliserade reform som gjorts där som inneburitatt genom att social och arbetsmarknadsförvaltningen slagits samman har de blivit en så passstor förvaltning att det rigida sättet att styra (som till viss mån lett till löskopplingar, men ävenidéspridning och organisationsförändring) tagit över för mycket vilket lett pendeln att svängatillbaka till en mer tillitsbaserad styrning som kompensation för dess storlek. Skillnaderna mellan regionerna talar för att de har olika organisationsstrukturer, vilketpåverkar deras sätt att organisera sig och därmed deras handlingsutrymme. Studien bidrar tillen ökad förståelse för hur organisationsteoretiska frågor återspeglas inom socialoch/respektive arbetsmarknadsförvaltningarna i storstadsregionerna i Sverige.