Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i det svenska samhället. En möjlig delförklaring till detta kan vara bristen på utrymme för existentiella frågor i vården såväl som i samhället i stort. På senare tid har existentiella dimensioner av hälsa uppmärksammats allt mer. Det digitala Livsstilsverktyget är utformat för att främja hälsa ur ett holistiskt och existentiellt perspektiv. Denna studie syftade till att undersöka användares upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget. Sex användare intervjuades och materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i tre teman: Hitta sin egen väg, Omvärderade förhållningssätt och Att vila i något större. Upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget berörde ökad självkännedom, förändrade förhållningssätt till sig själv och sin omvärld, närvaro i livet och utforskande av andlighet. / Mental illness is a widespread problem in the Swedish society. A partial explanation for this could be the lack of space for existential questions in healthcare and in society as a whole. Recently there has been an increased recognition of existential dimensions of health. The digital lifestyle-tool Livsstilsverktyget is designed to promote health from a holistic and existential perspective. This study aimed to examine users' experience of existential health in relation to Livsstilsverktyget. Six users were interviewed and the material was analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three themes: Finding one’s own way, Reassessed approaches and To rest in something bigger. Experiences of existential health in relation to Livsstilsverktyget included increased self-awareness, changed approaches to oneself and one's surroundings, presence in life and exploration of spirituality.

Att digitaliseringen är integrerad i vårt samhälle och den nya reviderade förskolans läroplan (lpfö 18) är idag ett faktum. Digitala verktyg används idag inom förskoleverksamhetens olika områden, men fördjupningsstudier om hur förskollärare använder digitala verktyg i relation till barns språkutveckling saknas. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattning om digitala verktyg i relation till barns språkutveckling i praktiken. I denna studie användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där totalt fyra förskollärare i två olika kommuner i södra Sverige deltog. Studien utgår från det sociokulturella- och det multimodala perspektivet. Resultatet visade att digitala verktyg för språkutveckling, som surfplattan eller Greenscreen appen, har redan börjat integreras av förskollärarna som ett komplement till barns lärande. Resultatet visade även att förskollärarna själva ställer krav på sin yrkesroll i förhållande till läroplanens riktlinjer om ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digitala verktyg. Vår slutsats är att användningen av digitala verktyg var ett användbart läromedel i relation till barns språkutveckling men att det finns utmaningar när det kommer till dess användning och att grundläggande kunskap inom digitalisering överhuvudtaget kan behövas och som kräver att förskollärarnas närvaro och stöttning ska ha en mer betydande roll i barns utveckling i bemötande med digitala verktyg.

Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ”meningsfullt arbete” i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer. Mer specifikt undersöker och berättar vi om ett projekt som genomfördes i en klass med åttaåringar på en grundskola i Malmö. Den estetiska uttrycksformen som barnen använde sig av i detta projekt var digitala historier, vilket är korta filmer i vilka skaparna använder sig av stillbilder, berättarröst, musik eller andra ljud. Barnen fick i uppgift att leva sig in i att vara en person inom ramen för ett OS-arrangemang. I vår undersökning intresserar vi oss för vilken inställning eleverna och pedagogen har när det gäller estetiskt uttryckande. Framförallt intresserar vi oss för det förhållningssätt som litteraturvetaren Jan Thavenius benämner den radikala estetiken, en inställning där estetiska uttryck bland annat förmodas säga något väsentligt och angeläget. Det är också ett förhållningssätt som handlar om att förvalta mångfalden av perspektiv. Tankarna om den radikala estetiken rymmer flera tänkbara infallsvinklar som vi redogör för. Några av dessa infallsvinklar använder vi oss av när vi tolkar hur barnens digitala historier tas emot i ett mottagandesamtal. Ett annat ord för mottagandesamtal som vi använder oss av är reception. I en reception möts elever och pedagog för att samtala om och kring de verk som producerats. Vår frågeställning är:Finns det något som visar på att samtalsdeltagarna har en inställning som stämmer överens med tankarna om den radikala estetiken? Vad visar i så fall på detta?Med den frågeställningen är vårt syfte att, utifrån den radikala estetikens premisser, undersöka vad som händer i reception när vi försöker praktisera tankar om meningsskapande arbete i skolan. Bakgrunden till vår fokusering på meningsskapande arbete, den radikala estetiken och reception är att vi har förhoppningar om att kunskap relaterad till dessa tre begrepp kan bidra till att öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Det är ingen lätt uppgift att på ett kortfattat sätt formulera resultaten av vår undersökning. Vårt tolkningsarbete lämnar ibland fler frågor än svar. Våra resonemang är dessutom knutna till specifika och konkreta situationer på ett sådant sätt att de inte på ett enkelt sätt kan göras allmängiltiga utan att något går förlorat. Det är således svårt för oss att tala om resultatet utan att breda ut oss om specifika situationer. Framförallt är det i relation till det konkreta som vi hoppas att våra reflektioner ska vara tankeväckande. För att få ut något av vårt resultat tror vi att det är en fördel om läsaren dels ger sig i kast med att sätta sig in i vilka perspektiv som vi valt att utgå ifrån när det gäller den radikala estetiken och dels försöker sätta sig in i situationerna som studeras. De generella slutsatserna är således inte nödvändigtvis det mest intressanta i vår resultatdel, men ändå värda att nämna. I vår undersökning återkommer vi till talet om en skolkultur och en skolkod. Vi pekar på några situationer där skolkulturen ser ut att vara en tröghetsfaktor i försöken att etablera en ”receptionskultur” där den radikala estetiken kan bli aktuell. När vi talar om reception redogör vi för olika faser. Två av dessa faser kommenterar vi i våra slutreflektioner. För det första har vi kommit att uppfatta ”överenskommelsefasen” som ytterst avgörande för hur en reception blir och för vilken inställning deltagarna har. För det andra har vi blivit benägna att se ”reflektionsfasen” som central när det gäller den radikala estetikens strävan att förvalta mångfalden av perspektiv. Det är i reflektionsfasen som receptionsdeltagarna begrundar skillnader och likheter mellan det som presenterats i receptionen. På så sätt är det meningen att olika perspektiv ska lyftas fram och synliggöras i reflektionsfasen.

Studiens syfte är att synliggöra barns meningsskapande och handlingskompetens i en undervisningssituation om bin och binas relation till människa och samhälle. Studien analyseras utifrån praktisk epistemologisk analys (PEA) och ramverket Action Competence for Insect Conservation (ACIC). Resultatet i föreliggande studie visar hur barns meningsskapande och samtalets innehåll både påverkas och omformas genom barns språkliga handlingar. Språkliga handlingar visar sig genom det barnen säger, frågar om och diskuterar med varandra. Barnen visar på en utveckling i de språkliga handlingar som utförs och även tillämpning av olika strategier för biets levnadssätt. Genom att testa att placera ut mat, blommor och även bin tillämpar barnen handlingskompetenserna i linje med ACIC-ramverket. Studien bidrar med ett didaktiskt språk baserad på barnens handlingar, som kan kombineras med ACIC-ramverket och skapa en gemensam röd tråd för förskolans utbildning inom insekters biologiska mångfald. En röd tråd i form av ett gemensamt språk för förskollärarprofessionen inom undervisning om insekters biologiska mångfald. / The purpose of this study is to emphasize the meaning-making and action competence of children in a teaching session regarding bees and their relationship to humans and society. The study is analyzed based on practical epistemological analysis (PEA) and the Action Competence for Insect Conservation framework (ACIC). The result of the study shows how the meaning-making and subject of conversation is both affected by and shaped through the linguistic actions of children. The linguistic actions are manifested through what the children say, ask about and discuss with each other. The children demonstrate development in linguistic actions as well as in how to apply strategies to conservate the bees. By placing out food, flowers, and other bees the children are applying action competences in line with the ACIC framework. The study contributes with a didactic language based on the actions of the children. This can be used in combination with the ACIC framework to increase coherence in the preschool education regarding the biodiversity of insects. Coherence in the form of a common language within the preschool teaching profession regarding the biodiversity of insects.

Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF. / Growing up with a disabled sibling can involve real challenges. Despite this, siblings of children with disabilities have been a forgotten group within social work. This study ́s aim was to investigate how adults describe their upbringing alongside a sibling with intellectual disabilities (IF). Focusing specifically on managing difficult situations and emotions that emerge in relation to the siblings' disability. Seven qualitative interviews were done with adults who grew up alongside an IF sibling. Results show that an upbringing alongside an IF sibling is both enriching and loving. Siblinghood involves certain responsibilities, sets of emotional worry and lack of engagement from parents. Strategies of coping/managing with difficult situations and emotions were identified. The findings were discussed in relation to the KASAM and Coping theories as well as against earlier research. The study shows that further research is needed on persons who grow up alongside an IF sibling.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about the youngest children's meaning-making based on a chemistry content in the activity "Solubility of different substances in water". The study is conducted from a socio-cultural perspective. The study is qualitative and based on the methodological approach Design-based research. In this case, an intervention, a designed activity. The intervention is supplemented with the didactic model Productive questions, to obtain additional empirical evidence for the study. The interventions were documented with video- recording on all occasions. Eleven children aged 1–3 years participate in the study.   The conclusion of the study is that the youngest children express meaning-making while participating in a chemistry-based activity. It takes place partly bodily with, for example, facial expressions, gestures, and movement, partly verbally with exclamations, words and longer sentences, to be followed by a concentrated exploration of what the child has discovered. The material has a clear impact on the meaning-making, as it forms the basis for the children's desire to discover. It is with the help of the different materials that the children see similarities and differences between the materials, which creates a sense of meaning around the different properties of the substances and their solubility in water. The study shows that interaction with others, especially peers, is significant for the youngest children's meaning-making. Interaction can take place in different ways, for example in dialogue, in intersubjectivity or together with material. The study shows that by starting from an everyday activity that interests the children and using productive questions, the child creates meaning based on a chemistry content. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om de yngsta barnens meningsskapande utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten ”Olika ämnens löslighet i vatten”. Studien sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från den metodologiska ansatsen Designbaserad forskning. I detta fall en intervention, en designad aktivitet. Interventionen kompletteras med den didaktiska modellen Produktiva frågor, för att få ytterligare empiri till studien. Interventionerna dokumenteras med videoinspelning vid alla tillfällena. Elva barn i åldern 1–3 år deltar i studien.   Resultatet visar på att de yngsta barnen meningsskapar utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten och att de uttrycker sitt meningsskapande på många olika sätt. Det sker dels kroppsligt med exempelvis, miner, gester och rörelse, dels verbalt med utrop, ord och längre meningar, för att därefter följas av ett koncentrerat utforskande av det som barnet upptäckt. Materialet har en tydlig inverkan på meningsskapandet, då det utgör grunden för barnens upptäckarlust.  Det är med hjälp av de olika materialen barnen får syn på likheter och skillnader mellan materialen, vilket skapar ett meningsskapande runt ämnenas olika egenskaper och löslighet i vatten. Studien visar att samspel med andra, framför allt kamrater, är betydelsefullt för de yngsta barnens meningsskapande. Samspel kan ske på olika sätt, exempelvis i dialog, i intersubjektion eller tillsammans med material. Studien visar att genom att utgå ifrån en vardaglig aktivitet som intresserar barnen och genom användandet av produktiva frågor sker det ett meningsskapande hos barnet utifrån ett kemi-innehåll.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur kombinationen av de didaktiska modellerna naturvetenskapliga kunskapsintressen och växelverkan, kan användas av lärare som stöd för att ge elever i årskurs 1–3 förutsättningar för att skapa naturvetenskaplig mening av kemiinnehållet i undersökande arbete. En didaktisk modellering har utförts, där vi har använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur kombinationen av de didaktiska modellerna kan användas som stöd för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Med ett cykliskt arbetssätt har vi med utgångspunkt i de didaktiska modellerna genomfört en didaktisk design och didaktisk analys. Modellerna har gett oss stöd för att planera och analysera undervisningen, där vi genomfört två undervisningscykler, med en tredje cykel påbörjad. Under genomförandet av undervisningen samlades data in med hjälp av ljudinspelning, som sedan transkriberades och analyserades. I resultatet presenteras vilka didaktiska val vi gjort samt vilka konsekvenser dessa val gett. Utfallet av de didaktiska analyserna visar hur kombinationen av de didaktiska modellerna hjälpte oss att göra didaktiska val samt reflektera över hur vi kunde ge eleverna stöd i att skapa naturvetenskaplig mening. Exemplifieringen visar att kombinationen av de två didaktiska modellerna kan ge lågstadielärare stöd i att planera, genomföra och utvärdera undervisning i undersökande arbete i kemi. / The purpose of this study is to exemplify how the combination of the didactic models Scientific knowledge interests and Interaction can be used by teachers to create conditions for pupils in grades 1–3 that can support their scientific meaning making of the chemistry content in inquiry-based learning. A didactic modeling has been carried out, where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how the combination of the didactic models can be used as support for planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning. We have used the didactic models to perform a didactic design and didactic analysis, which helped us to plan and analyze teaching through a cyclic process where we completed two teaching cycles, with a third cycle started. During the lessons, data was collected using audio recording, which was later transcribed and analyzed. In the results we present the didactic choices we made and the consequences of these choices. The outcome of the didactic analyses shows how the combination of the didactic models helped us make didactic choices and reflect on how we could support the pupils in creating scientific meaning. The exemplification shows that the combination of the two didactic models can give lower primary school teachers support in planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning in chemistry.

This thesis examines and presents a critical analysis of how societal institutions in Sweden use efforts to improve existential health as a tool to increase coping skills, resilience and meaning-making. The data set consisted of three webinars arranged within the concept “Meaning-making in our time”, with the Swedish Association of Local Authorities and Regions as the coordinator and wherein examples of existential health efforts were shared. Primarily concerned questions were how the needs of meaning-making and existential health were described, how existential health was used as a tool and what consequences the efforts may cause on individual and societal level. The methodology used was qualitative thematic content analysis, and the theoretical framework was derived from an understanding of meaning-making, coping and resilience in a biopsychosocial-ecological system according to Pargament, Kleinman/DeMarinis, Bronfenbrenner and Ungar. The results of the inquiries show that the webinars picture a broad understanding of how existential health can contribute to coping and resilience, mainly on the individual level. Possible effects might be seen in healthcare and in an expanded common understanding of the existential questions as a part of human life, no matter if there is a religious belief or not. The systemic and interactional effects, and how resilience can be strengthened on a societal level, are less mentioned.

Environmental issues are a hot topic in political debates and residents are becoming more and more aware of them, forcing car manufacturers to follow a strategy based on these principles. Our goal with the study is to analyze four different car manufacturers' commercials to find out how they create their commercials to succeed in selling and make a product that is stressful for climate emissions appear harmless. The method used for this empirical study is a qualitative content analysis based on four different commercials. The manufacturers are Volvo, Volkswagen, Kia and Toyota, which are the most common car brands in Sweden when the study is executed. The result we ended up with is that the car manufacturers embrace the environmental issue so much that their films consist as much of nature as their car. It can't be missed that they are no longer promoting a fossil fuel future. There are many elements of nature in different ways and we could see that they want to present an image of being environmentally conscious and they want to show that their identity is progressive and modern to attract consumers to keep buying their cars.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier. Kvinnor kan dock utnyttja olika taktiker och sin position i den hegemoniska maskuliniteten för att skapa sig mer makt. Denna undersökning diskuterar även hur man genom att synliggöra och kritisera kan skapa förändring mot ett mer jämställt samhälle.