Kuststäder är platser i Sverige som är särskilt utsatta för hårda vindar större delar av året. Enligt Gehl är vind det fenomen som påverkar oss människor mest utomhus vilket gör det viktigt att implementera vindhantering vid planering och byggnation av nya stadsdelar och nybyggnationer. Därför har detta arbete fokuserat på att undersöka och förstå hur man kan utforma bebyggelse och de offentliga rummen omkring bebyggelsen så att den hanterar vinden och dessutom främjar ett bättre mikroklimat på ett bättre sätt. Hur spelar bebyggelsens placering och utformning roll för hur blåsigt eller vindstilla det är på platsen?  För att förstå detta så har arbetets kunskapsöversikt brutit ner vind och mikroklimat för att skapa en förståelse för vad de innebär och sedan lagt till bebyggelse i sambandet för att reda ut på vilket sätt, när och varför vinden bryts eller fångas vid den bebyggda strukturen. Kunskapsöversikten mynnade ut i en jämförande lista med konkreta tillämpningar som tillsammans med platsanalyser av två områden i kuststäder där analyser av de bebyggda strukturerna, placeringar och dess utformning sammanställdes till ett gestaltningsprogram. Detta program med konkreta strategier styrde arbetets gestaltningsförslag som undersökte hur utformning och placering av bebyggelse kunde göras annorlunda för att bättre hantera vind och främja ett bättre mikroklimat.  Studiens resultat visade att det viktigaste och mest effektiva sätt att hantera vind och främja ett bättre mikroklimat är att bryta vindens framfart. Då en plats mikroklimat är starkt kopplat till vindens hastighet så gynnas mikroklimatet drastiskt genom att man skapar platsbildningar mellan bebyggelse som inte påverkas av vind. Genom att implementera detta möjliggjorde gestaltningsförslaget dessutom för fler upplevelser, funktioner och platsbildningar med behagliga klimat att vistas vid.

With population growth and climate change issues, cities will face social, economic and environmental challenges. They are accountable for most of the energy consumption and GHG emissions, and the building sector represents roughly 40% of the final energy consumption worldwide. Still, cities transform by renewing or creating districts, which design comes with specific engineering and management methods. Simulations tools at district scale might lead to more sustainable urban development by considering phenomena at such scale. Energy, microclimate and aeraulic simulations are performed on two study cases from real estate projects in France. This thesis investigates whether the tools allow to unlock new development strategies, and which engineering and management frameworks they require. The benefits for urban planners and architects are discussed, and the replicability of the tools is assessed. The studies also provide academic knowledge, beneficial to the actors for qualitative analyses. The energy needs and potential of energy sharing are assessed. Sensitivity analyses on design characteristics such as windows or insulation provide insight on their respective impacts on energy needs and sharing. The microclimate and heat island effects in the district are investigated, thanks to the evolution of air temperature and comfort index PET, bringing knowledge on the effects of trees and buildings. The winds within several urban plans are also simulated, providing insight on comfort in the district as well as academic experience on the relations between architecture and winds. Those studies therefore provide assessment and recommendations for the district, as well as knowledge for future qualitative and quantitative analyses. Plus, modeling and management issues and their resolutions help to construct a framework to improve the efficiency of such studies in terms of time, and therefore cost. Eventually, a simplified aeraulic study tests the engineering and management frameworks. Finally, conclusions present the design strategies and the management requirements to replicate such studies. / Med befolkningstillväxt och klimatfrågor kommer städerna att möta sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar. De är ansvariga för de flesta av energiförbrukningen och växthusgasutsläppen, och byggsektorn utgör ungefär 40% av den slutliga energiförbrukningen. Ändå, transformerar städerna genom att förnya eller skapa distrikt, vilken design kommer med specifika ingenjörsmetoder och hanteringsmetoder. Simuleringsverktyg i distriktskalan kan leda till en mer hållbar stadsutveckling genom att överväga fenomen i sådan skala. Energi, mikroklimat och aerauliska simuleringar utförs på två studiefall från fastighetsprojekt i Frankrike. Denna maggisteruppsats undersöker om verktygen tillåter att låsa upp nya utvecklingsstrategier, och vilka tekniska och ledande ramar de behöver. Fördelarna för stadsplanerare och arkitekter diskuteras, och verktygets replikerbarhet bedöms. Studierna ger också akademisk kunskap som är till nytta för aktörerna för kvalitativa analyser. Energianvändningen och potentialen för energidelning utvärderas. Känslighetsanalyser på designegenskaper som fönster eller isolering ger insikt om deras respektive inverkan på energibehov och delning. Mikroklimat och ”värme ö effekter” i distriktet undersöks tack vare utvecklingen av lufttemperaturen och komfortindex PET, vilket ger kunskap om effekterna av träd och byggnader. Vindarna inom flera stadsplaner simuleras också, vilket ger insikt om komfort i distriktet samt akademisk erfarenhet av relationerna mellan arkitektur och vindar. Dessa studier ger därför bedömning och rekommendationer för distriktet, samt kunskaper om framtida kvalitativa och kvantitativa analyser. Dessutom, modellerings- och hanteringsfrågor och deras resolutioner bidrar till att konstruera en ram för att förbättra effektiviteten av sådana studier i form av tid och därmed kosta. Så småningom tester en förenklad aeraulisk studie av konstruktions- och förvaltningsramarna. Slutligen presenterar slutsatserna designstrategierna och förvaltningskraven för att replikera sådana studier.

With the urbanization of Swedish cities, densification has emerged as a sustainable ideal in urban planning. As new buildings and hard surfaces replace more green spaces and open areas, the Earth´s climate is becoming warmer, and the consequences of rising temperatures are becoming more tangible. In densely built environments, the warm climate is further exacerbated due to the urban heat island effect, which means that the temperature difference between urban and rural areas can reach several degrees. This affects the local climate and has serious consequences for the people who live and stay in the cities, including increased heat stress and health risks. Through climate-conscious planning, where heat-reducing measures are implemented, the heat island effect can be mitigated and thereby creating favorable urban climates. This work focuses on the impact of the densification ideal on the heat island effect and human living environments. In the literature review, heat islands and their consequences are discussed to emphasize the importance of planning for rising temperatures and to identify temperature-reducing measures. The study examines a typical densification project to understand how heat-reducing measures can be integrated into existing urban areas and suggest actions that should be introduced early in the planning process. The measures have been proposed using two methods; a qualitative document study and a site analysis. The site analysis conducted in Ebbepark, Linköping aimed to create an understanding of aspects in the built environment. Through the site analysis and document study, proposals for measures were developed, which then formed the basis for the design proposal in Ebbepark. The results showed that the integration of heat-reducing measures in densely built areas significantly contributes to the improvement of people´s living environments by counteracting the heat island effect and creating a more pleasant microclimate. Implementation of vegetation, high-reflective materials, and water features results in significant temperature reductions. To effectively counteract the heat island effect, these measures can be integrated into urban planning, both in new and existing densification areas. Heat-reducing measures should also be incorporated into municipalities’ overall planning documents to promote the development of sustainable and resilient urban environments. / I takt med urbaniseringen av Sveriges städer har förtätning växt fram som ett hållbart ideal i den fysiska planeringen. Under tiden som ny bebyggelse och hårdgjorda ytor ersätter allt fler grönområden och friytor blir jordens klimat allt varmare och de stigande temperaturernas konsekvenser mer påtagliga. I den tätbebyggda miljön förstärks det varma klimatet ytterligare med anledning av den urbana värmeöeffekten, som innebär att skillnaden i temperatur mellan stad och landsbygd kan nå flera grader. Detta påverkar det lokala klimatet och får allvarliga konsekvenser för de människor som bor och vistas i städerna, däribland ökad värmestress och hälsorisker. Genom en klimatmedveten planering där värmereducerande åtgärder implementeras kan värmeöeffekten mildras och därmed goda stadsklimat skapas. Arbetet handlar om förtätningsidealets påverkan på värmeöeffekten och människans livsmiljö. I kunskapsöversikten behandlas värmeöar och dess konsekvenser för att betona vikten av att planera för stigande temperaturer samt för att kunna identifiera temperaturreducerande åtgärder. Arbetet undersöker ett typiskt förtätningsprojekt för att förstå hur värmereducerande åtgärder kan integreras i befintliga områden och föreslår åtgärder som bör införas tidigt i planeringsprocessen. Åtgärderna har föreslagits med hjälp av två metoder; en kvalitativ dokumentstudie och en platsanalys. Platsanalysen som genomförts i Ebbepark, Linköping syftade till att skapa förståelse för aspekter i den byggda miljön. Genom platsanalysen och dokumentstudien kunde förslag på åtgärder tas fram, vilka sedan lade grund för gestaltningsförslaget i Ebbepark.  Arbetets resultat visade att integreringen av värmereducerande åtgärder i tätbebyggda områden avsevärt bidrar till förbättringen av människors livsmiljö genom att motverka värmeöeffekten och skapa ett mer behagligt mikroklimat. Implementering av vegetation, högreflekterande material och vatteninslag resulterar i betydande temperaturminskningar. För att effektivt motverka värmeöeffekten kan dessa åtgärder integreras i den fysiska planeringen, både i nya och befintliga förtätningsområden. Värmereducerande åtgärder bör också införlivas i kommuners övergripande planeringsdokument för att främja utvecklingen av hållbara och motståndskraftiga urbana miljöer.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både för målformulering och uppföljning.

Städerna växer och allt fler strukturer av olika material byggs upp, och med detta minskar de gröna ytor som finns. Träd huggs ned och olika växter dras ut med rötterna och ersätts av metall, betong, lera m.m. De ytor som en gång varit gröna och fulla av liv blir allt mer gråa och livlösa. Människan skapar större städer, med höga och stora byggnader som ersätter den vegetation som en gång legat på platsen. Den fråga som då uppstår är: Hur kan vi fortsätta bygga strukturer, men samtidigt inte minska på de gröna ytor som finns? Ett alternativ kan vara att integrera grönska och vegetation på byggnadernas fasader, terrasser och tak, samtidigt skapa ytor på olika nivåer som ersätter den mark som finns under byggnaderna. Samtidigt är det viktigt att fundera över den påverkan som grönska har på oss människor och arkitekturen som den vistas bland. I Sverige, som i många andra delar av världen, väljer en stor mängd människor att vistas bland vegetation/grönska eller tycker om att ta hand om sin trädgård och befinna sig i den. Bland vackra och väldoftande blommor och växter. Därför är syftet med arbetet att både fundera över hur man kan integrera grönska i arkitekturen, men även undersöka vilken påverkan denna integrering kan komma att ha på människans psykiska och fysiska välmående. Resultatet av den studie som utförts visar en positiv inverkan av integration av grönska på arkitektur, men att mängden spelar en stor roll för de som besvarade enkätens frågor. Likaså visar experternas påståenden att detta stämmer in på det arbete de tidigare utfört och/eller det arbete de strävar efter. Dessutom kan resultatet av dessa stärkas med hjälp av den teoretiska bakgrund som stödjer studien, där ett flertal forskare för diskussionen vidare i sin forskning och belyser vikten av att utföra fler studier av denna sort för att säkerställa vikten av ämnet i fråga. Integreringen av grönska på terrasser, fasader och tak blir allt mer aktuellt, även här i Sverige, och med denna studie hoppas den studieansvariga att frågan tas upp ännu mer och vidare forskas inom den nordiska, eller mer specifikt den svenska sektorn. / The cities are growing and more and more structures made up of different materials are being built, and with this follows the reduction of already existing green spaces. Trees are cut down and different plants are pulled out along with their roots and replaced by metal, concrete, clay etc. The spaces that used to be green and full of life are becoming increasingly grey and lifeless. Humans are building larger and larger cities, with high and massive buildings that are replacing the vegetation that was once present on the ground beneath them. The question that then arises is: How can we continue building and expanding our cities, without damaging and reducing the green spaces that already exist? An alternative can be the integration of greenery and vegetation on the building’s façade and on its rooftops, and at the same time create surfaces on different levels that can replace the ground beneath the building.  At the same time it is important to think about the impact that greenery has on us humans and on architecture. In Sweden, like in many other countries around the world, a large quantity of people choose to walk or stay where there is vegetation/greenery or like to take care of their garden and enjoy the beauty of it. Among beautiful and fragrant flowers and plants. Therefore, the purpose of this study is to both reflect on how one can integrate greenery in architecture, but also examine the impact that this form of integration can have on the human psyche and physical well-being. The results of the conducted study shows a positive impact of the integration of greenery on architecture, quantity, however, plays a large part for the respondents of the enquiry. Also the claims made by the experts within the field of architecture shows that this does in fact align with the work that they either have conducted in the past or the work that they are striving for. In addition, the results can through these be strengthened with the help of the theoretic background that supports the study conducted, where several researchers further the discussion in their research and highlight the importance of conducting more studies of this sort to ensure the importance of the subject at hand. The integration of greenery on facades and rooftops is becoming increasingly more relevant, even in Sweden. With this thesis, the study supervisor and author hope that the question is brought to light more and that more research is conducted within the Nordic, or more specifically the Swedish sector.