This essay describes an investigation done with reason of the imminent threat of the global climate changes and targets the swedish education of the arts in 2022. The purpose of the investigation is to clarify how some of the swedish art schools looks upon and manages environmental and sustainability related issues in their organizations. It validates the results from the perspective of the 2030 Agenda for sustainable development and identifies essential differences in the enviromental and sustainability work of the art schools. Initially, this essay briefly depicts the environmentally related goals of Agenda 2030 and the influence of the Swedish environmental law on the environmental and sustainability work of the art schools.Furthermore follows presentations of the national collaboration Klimatramverket and the art schools present environmental and sustainability work. The essay also contains an interpretation of the environmentally relevant parts of 2030:s Agendas goals for sustainable development and its meaning for art education. The result is then used as reference material towards the art schools environmental and sustainable work. The essay ends in a series of proposed political actions to boost equivalence, resolution and efficiency in the environmental and sustainability reformation of the Swedish art education and also presents topics for related future scientific studies.

No description available.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. / Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.

Global forskning visar på att 60 procent av världens ekosystemtjänster i dagslget försämras, 2,6miljarder människor i världen saknar förbättrad sanitet, 2 miljarder människor är undernärda och 800miljoner människor saknar säkert dricksvatten. Allt detta är direkt har en direkt koppling tillvattensäkerhet.Sverige är ett av de länder med en av de mest långtgående standarderna för avloppsvatten i världen.Avloppsreningsverk infördes så tidigt som på 1930-talet. Det finns omkring 700 000 enskilda avlopp iSverige som är anslutna till en vattentoalett, men inte till något kommunalt reningsverk. Ungefär 26 %av dessa avloppsanläggningar använder endast någon slags slamavskiljning som behandlingsmetod,något som inte uppfyller lagkraven.Syftet med denna studie är få en grundlig bild av begreppet enskilt avlopp, och målet är att undersökavilka tekniker och vilken lagstiftning som finns gällande ämnet, för att likställa den informationen medtillståndsärenden från Östersunds kommun.Enskilda avlopp anses vara miljöfarliga verksamheter, av den orsaken att avloppsvatten kan bestå avsmittämnen, som virus och bakterier, och skadliga kemikalier. Därför måste man ansöka om tillstånd,eller anmäla enskilda avlopp till miljö- och samhällsnämnden på kommunen.I Sverige saknas bestämda lagar som reglerar enskilda avlopp. Däremot finns det flera regler somberör området. Lagen fastställer alltså inte några specifika krav gällande vilken teknik som skaanvändas för att rena avloppsvatten, eller hur bra reningen ska vara, utan snarare att det ska behandlaspå ett sådant sätt att det ger skydd till miljön och människors hälsa, och därtill även hushåller mednaturresurser. Hur hårda kraven är beror bland annat på hur känslig närmiljön är, samt antaletnärliggande avloppsanläggningar.Rapporten visar att den teknik som tycks vara den vanligast förekommande i Östersunds kommun ärinfiltration, utifrån det faktum att majoriteten av de valda tillståndsansökningarna i kommunen gällerden tekniken. / Global research shows that 60 percent of the world's ecosystem services are currently deteriorating,2.6 billion people in the world lack improved sanitation, 2 billion people are malnourished and 800million people lack safe drinking water. All of this is directly related to water safety.Sweden is one of the countries with one of the most far-reaching standards for wastewater in theworld. Sewage treatment plants were introduced as early as the 1930s. There are about 700,000individual sewers in Sweden that are connected to a water toilet, but not to a municipal treatmentplant. Approximately 26% of these sewage treatment plants use only some kind of sludge separationas a treatment method, something that does not meet the legal requirements.The purpose of this study is to get a thorough picture of the concept of individual sewers, and the goalis to investigate what techniques and what legislation exists regarding the subject, to equate thatinformation with permit applications from Östersund municipality.Individual sewages are considered to be an environmentally hazardous activity, for the reason thatwastewater can consist of infectious substances, such as viruses and bacteria, and harmful chemicals.Therefore, you must apply for a permit, or report individual sewers to the environment and communitycommittee at the municipality.In Sweden, there are no specific laws that regulate individual sewers. However, there are several rulesthat affect the area. The law thus does not lay down any specific requirements regarding whattechnology should be used to purify wastewater, or how good the treatment should be, but rather that itshould be treated in such a way that it provides protection for the environment and human health, andin addition also housekeepers natural resources. How strict the requirements are depends, among otherthings, on how sensitive the local environment is, as well as the number of nearby sewage plants.The report shows that the technology that seems to be the most common in Östersund municipality isinfiltration, based on the fact that all of the majority of the applications in the municipality apply tothat technology. / <p>2021-06-04</p>

Water is one of our most important natural resources and access to clean water is a matter forboth current and future generations. During the past decades, overexploitation, pollution, andclimate change has led to serious consequences in the water section around the world. Not onlywater but also sanitation are cornerstones of sustainable development. Ensuring accessibilityand sustainable management of those two for mankind is also one of the UN:s global sustainability goals (goal number six). The EU Water Framework Directive 2000/60/EC (WFD) is oneof the legal tools mainly used to ensure the conservation of water resources. In Sweden, wehave sixteen (16) national environmental goals, several of which concern small sewers. Swedenhas since the year 2000 adopted the WFD. The directive aims to take joint responsibility withinthe Union for the long-term and sustainable use of water resources. In Sweden is the overallgoal for water management to achieve good water status by the year 2027. Good status meansboth good ecological and good chemical status. Good status is to be achieved for both inlandand coastal waters. How WFD has been implemented in the various parts that together worksto achieve the goal of good water quality in the EU and Sweden is shown, (among other things),by the environmental quality standards. The environmental quality standards have been developed for example water. The environmental quality standards for water (example lakes) andgroundwater where the purpose to ensure Sweden´s water quality. The environmental qualitystandards govern environmental work in, for example, supervision of so-called water activitiesand environmental hazardous activities. It is up to the municipalities to ensure that the standardsare followed. It is also the municipalities that primarily have the operational supervision regarding compliance with the provisions of the Environmental Code.

Denna studie behandlar hur frågor kring kusterosion hanterats inom förvaltning i Ystadskommun. Den behandlar även turerna kring den juridiska process som uppstod då Ystadkommun sökte tillstånd att utvinna sand vid Sandhammarens bank för strandfodring viderosionsdrabbade områden. Syftet har varit att utreda vilka mål de olika aktörerna i frågan harhaft, vilka konflikter som uppkommit och hur de har hanterats. Genomförandet av studien hari första hand bestått av en textstudie av material från tillståndsprocessen samt kvalitativaintervjuer med representanter från Länsstyrelsen i Skåne, Ystad kommun och Lunds TekniskaHögskola.Resultaten från studien visar att de olika aktörernas mål är förenliga men ofta otydligtpreciserade. Tydligare mål och bättre samverkan mellan olika aktörer skulle förhindrakonflikter och leda till en effektivare förvaltning av erosionsdrabbade kuster. / This study investigates how coastal erosion is being managed at the local government ofYstad. It also evolves the legal process that arose when the local government of Ystad appliedfor permission to extract sediment at the Sandhammaren bank for beach nourishment at thedamaged areas. The purpose of the study has been to unravel the aims of the differentparticipants and how those aims have been managed. The method of the study has mainlybeen textual studies of material in the legal process but has also included qualitativeinterviews with informants representing the county administrative board of Scania, TheMunicipality of Ystad and the Faculty of Engineering at Lund University.The result from the study shows how the different administrative authorities’ aims arecompatible but often unclearly worded. More elaborative aims and better integration amongstthe administrative authorities could lead up to more efficient coastal management.

Strandskyddets historiska syfte har sedan införandet av strandskyddslagstiftningen 1950 främst varit att stärka allemansrätten och säkerställa allmänhetens tillgång till friluftsliv och rekreation. Sedan 1975 råder ett generellt strandskydd i Sverige. Det innebär att alla kuster och strandlinjer är belagda med strandskydd. 1994 utvidgades strandskyddets syfte till att även omfatta skydd för djur- och växtliv. Andra lagreformer som genomförts är exempelvis införandet av LIS-systemet, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, 2010 som syftade till att göra stradskyddsregleringen mer anpassningsbar och främja Sveriges landsbygdsutveckling. 2014 infördes vissa lättnader i strandskyddet vid små sjöar och vattendrag som skulle bidra till en mer långsiktigt hållbar utveckling av strandskyddet och landsbygderna. I mars 2022 överlämnades den senaste propositionen (2021/22:168) om förslag till nya strandskyddsregler som ska göra strandskyddet mer flexibelt, öka möjligheterna att anpassa regleringen efter behovet av strandskyddslättnader respektive utveckling i hela landet. Det lokala inflytandet föreslås öka och det ska även bli betydligt enklare att bygga i lands- och glesbygd samt i mindre tätorter. Propositionen har fått utstå stark kritik och många riksdagspartier ställer sig negativa till förslaget. Den här uppsatsen behandlar Sveriges strandskyddslagar ur ett historiskt, nuvarande respektive framtida perspektiv. Den analyserar även några utvalda förslag från regeringens senaste proposition. Genom analysen av förarbeten och tillhörande följdmotioner försöker vi utläsa vilka konsekvenserna lagförslaget skulle kunna få vid eventuellt ikraftträdande. Uppsatsen syftar till att svara på frågeställningarna “Hur har strandskyddet utvecklats över tid och varför har utvecklingen sett ut så som den har gjort?” samt “Vilka lagändringar vill regeringen nu genomföra och varför? Vilka konsekvenser skulle ändringarna innebära i förhållande till de nuvarande bestämmelserna?” I dagens lagstiftning finns många gränsdragningsproblem och benämningar som öppnar upp för stora tolkningsskillnader. Det finns grund för att tro att regeringens proposition inte kommer röstas igenom eftersom det uttryckliga stödet från flera riksdagspartier är svagt. Det återstår att se när regeringsförslaget kommer röstas om i kammaren. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser, då detta är en fråga om politik och i sin förlängning valstrategi. Uppsatsens slutsats är att ett strandskydd är nödvändigt men att det bör regleras mer efter lokala förutsättningar och exploateringsgrader. / This essay interprets the Swedish shore protection laws from a historical, current and future perspective. Since the introduction of the shore protection legislation in 1950 the historical purpose of shore protection has mainly been to fortify the right of public access and ensure the public's access to outdoor life and recreation. In 1994, the purpose of shore protection was extended to include the protection of animal and plant life. Since 1975, there has been shore protection in place in Sweden which means that all coasts and shorelines are protected from exploitation. Other law reforms that have been implemented are, for example, the introduction of the LIS system (rural development in coastal locations) in 2010. In 2014, certain reliefs to the shore protection legislation was introduced regarding small lakes and watercourses that would contribute to a more long-term sustainable development of shore protection alongside the countryside. In March 2022 the latest bill (2021/22:168) was submitted. The proposals for new shore protection legislation included rules that will ensure a more flexible shore protection law which takes rural development into account. The new proposal also aims to increase the possibility of adapting the regulations based on the local need for shore protection. The new legislation will increase the municipal authority and influence and should also make it easier to exploit in rural and smaller urban areas. The bill has received strong criticism and many parliamentary parties are negative to the proposal. By analyzing preparatory work and associated follow-up motions, we try to forecast what the consequences of the bill could be in the event of its entry into force. The purpose of the essay is to answer the issues “How has shore protection legislation developed over time and why has the development looked the way it has?" and “What legislative changes does the government now want to implement and why? What consequences would the changes have in relation to the current regulations?” In today's legislation, there are many demarcation problems as well as legal concepts which can create large differences in the interpretation. There is reason to believe that the government's bill will not be voted through because the explicit support from several parliamentary parties is weak. It remains to be seen when the government proposal will be voted on. It is difficult to draw any concrete conclusions as this is a matter of politics and, by extension, an election strategy. The essays' conclusion is that shore protection plays a necessary role in today's urban planning but that it should be regulated more according to local conditions and degrees of exploitation

I dagens samhälle är vi beroende av elkraft, vatten- och avloppsförsörjning, bredband och andra ledningar som är till stor nytta för människor och infrastruktur. För att säkra rätten att dra fram ledningar för olika ändamål bildas det ofta ledningsrätter. Samhällen förändras över tiden och själva tekniken moderniseras. Befintliga ledningar räcker inte till vilket gör att behov av fler ledningar och ledningsrätter uppstår. Ledningar och anläggningar som tjänat ut sitt ändamål ändras eller upphävs. Frågan uppstår då vad som händer med ledningar och dess anordningar efter det att de tjänat ut sitt ändamål. Hur hanteras eventuell miljöskada?   När det skrivs om bildande, ändring och/eller upphävande av ledningsrätter går tankarna oftast till själva processen samt kring nytta av ändamål och syfte som ledningsrätten uppfyller. Själva miljöaspekten är något som det inte pratas lika mycket om. När ledningar befinner sig på sjöbotten eller blir kvarlämnade efter att de tjänat ut sitt ändamål pågår nedbrytning av materialet som sprids ut i vattnet.   De metoder som har använts i arbetet är: (1) en juridisk studie där rättslägget undersöks och beskrivs; (2) en intervjustudie för att analysera hur Lantmäteriet och Länsstyrelsen ser på problematiken kring ledningar som lämnas kvar i vatten efter att ledningsrätt har upphävts samt en intervjustudie för att analysera i vilket mån är fastighetsägarna och ledningsrättshavarna informerade om själva problematiken kring ledningar som finns kvar i vattnet efter att ledningsrätt har upphävts och vem de anser har ansvar att ta bort ledningar för att återställa miljö i vattenområde; (3) en granskning av förrättningsakter för att analysera om tillräcklig information ges ut till fastighetsägarna och ledningsrättshavarna om vad som kommer att hända med ledningar efter att dessa tjänat ut sitt syfte och att analysera om någon miljöbedömning gjorts avseende miljöpåverkan av ledningar i vattenområde.   Resultatet och slutsatsen av examensarbetet ger svar på frågan om den gällande lagstiftningen tar hänsyn till miljö under iordningsställande av ledningsrätten, vilka brister som råder kring hantering av miljöfrågor och hur dessa brister skulle kunna åtgärdas. / In today's society we are dependent on electricity, water and sewage treatment, broadband and other lines, which are of great benefit to people and infrastructure. In order to secure the right to draw up cables for different purposes are formed often rights. Communities change over time, and the technology itself modernized. Existing utility easements are not sufficient, which means that the need for more cables and rights occurs. Existing pipelines and facilities that served their purpose, amended or repealed. The question arises what happens with the lines and the devices after they served their purpose. How is environmental damage managed?   When written about the establishment, amendment and / or termination of utility easements there is usually suggest of the process itself as well as about the advantage of object and purpose of the utility easement which it meet. The environmental aspect is something that is not talked about as much. When the cables are on the bottom of the lake, or gets left behind after they served their purpose, it starts ongoing degradation of the material out in the water. What happened is – impact on environmental and thereby also people's life quality.   The methods used in the work are: (1) a legal study of legal position examined and described; (2) an interview to analyze how the Swedish mapping, cadastral and land registration authority and the County Board looks at the problem of wiring left in the water after a utility easement has been repealed and an interview study to analyze to what extent are the property owners and proprietor of the utility easement informed about the problem of cables left in the water after the utility easement right has been revoked and who they think has the responsibility to remove the cables to restore the environment in the water area; (3) a review of the ordinance acts to analyze whether sufficient information is given out to the property owners and proprietor of the utility easement about what will happen to the cables after they served their purpose and to analyze whether an environmental assessment has been made regarding the environmental impact of the cables in the water area.   The results and the conclusion of the thesis answers the question whether current legislation including the environment during the preparation of utility easement, identifying gaps about the management of environmental issues and how these gaps could be fixed.

Munksund 5 är namnet på en timmerbogseringsbåt som sedan år 1964 ligger under vattenytan i Piteälven. Båten sägs ha förlist med upp emot 6 000 liter tjockolja kvar i tankarna. Det finns idag ingen registrerad ägare till båten. Sommaren 2018 observerades en stor oljefläck i närheten av båtens position. Det bekräftar en miljöförorening men det är fortfarande inte fastställt att oljan kom från Munksund 5. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur miljöbalken reglerar efterbehandlingsansvaret vid en miljöförorening. Frågeställningarna som väglett arbetet är vad principen om att förorenaren betalar innebär samt vem som kan anses ha avhjälpandeansvaret efter Munksund 5. För att uppfylla syftet med uppsatsen har den rättsdogmatiska metoden använts. Utgångspunkten för metoden är att studera de allmänt accepterade rättskällorna. Av resultatet framgår att det är avgörande om Munksund 5 är att anse som en fristående delverksamhet eller som en integrerad verksamhet med sågverket, för att ansvar ska kunna riktas mot den tidigare verksamhetsutövaren. Det allmänna kommer att få stå för hela, eller stor del, av kostanden för de eventuella efterbehandlingsåtgärderna.

In 2009, the Swedish legislation regarding the administrative procedure applicable to onshore wind energy was amended, in part to increase wind power production, but also to fulfill the requirements in regard to the administrative procedures for renewable energy activities in the 2009 Renewables Directive. As a result, the dual permit and approval procedures under the Plan and Building Act and the Environmental Code were replaced with a procedure through which large onshore wind power installations are only assessed under the Environmental Code—and thus, only by the relevant County Administrative Board. In order to not circumvent the constitutionally protected and very strong principle of local self-governance of Swedish municipalities, the Swedish government introduced a provision in the Environmental Code, through which the municipalities were given a sort of veto over large wind power installations. According to Chapter 16 section 4, the municipalities’ consent is a prerequisite for granting licenses to large wind power installations. This provision has resulted in a number of issues concerning e.g. transparency and foreseeability. The municipalities do not have to justify or explain their decision, and the operators cannot appeal the decision in regard to its substance, but only in regard to certain procedural aspects found in the Swedish Local Government Act. There is also an issue with the possible non-compliance with Article 13 in the underlying RES-directive—an article that, ironically enough, was one of the main reasons for the 2009 amendment. The aim of this essay is to discuss the 2009 amendment and the problems that have surfaced in connection to the municipal veto, concerning, inter alia, the political goals of reaching a 100 percent renewable electricity production and increasing wind energy in the energy mix. The first three chapters deal primarily with the legislative background, i.e. de lege lata, with the occasional input from the author. The fourth chapter deals almost entirely with de lege ferenda discussions—mainly based on a report from the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency, in which the agencies suggest to altogether remove the provision from the Environmental Code. Other suggestions and alternatives are also discussed in this part. The chapter also contains a de lege lata description of the Danish administrative procedure, highlighting the Danish municipalities’ role in the Danish planning of wind energy. Lastly, in the fifth chapter, the conclusions are discussed briefly, with a suggestion from the author on how to proceed onwards.