Global ETD Search

71	Tillsyn enligt miljöbalken, ur ett mikroperspektiv - Supervision according to the Swedish Environmental Code, from a micro-perspective Florén, Joakim, Söderström, Nikolaus January 2005 (has links) I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code. Miljöbalken Tillsyn Miljörätt Verksamhetsutövare Operativ tillsynsmyndighet Tillsynsvägledande myndighet Tillsynsvägledning Operativ tillsyn Mikroföretag Småföretag Miljöfarlig verksamhet Egenkontroll Kommunikation Myndighetsutövning Social Sciences Samhällsvetenskap
72	Tillsynsarbete i frisörbranschen Wold, Lina January 2016 (has links) Rapportens syfte är dels att belysa om frisörbranschens miljöpåverkan genom kemikalieutsläpp, att undersöka hur kommunens tillsynsrutiner ser ut på frisörsalonger runt om i Sverige. Samt undersöka hur dessa rutiner skulle kunna förbättras för att minska farliga utsläpp och utifrån ett miljöperspektiv skapa mer hållbara arbetssätt. Det slutgiltiga syftet för rapporten är att den ska fungera som ett informationsunderlag till kommunernas tillsynsmän och även till de myndigheter och organisationer som de samarbetar med. Genom kemikalieutsläpp och otillräcklig avfallshantering har frisörbranschen stor påverkan både i inre och yttre miljöer (K. Boll 2011). En rapport från Stockholm Vatten som utfördes 2012 visar även att rester av aromatiska fenoler och aminer finns kvar i överskottsfärgen i håret efter hårfärgning och spolas därmed ut det kommunala avloppssystemet vid efterföljande hårtvättar när kunden gått från salongen. Om färgämnena inte bryts ned i reningsverket kan de störa reningsprocesserna eller försämra kvaliteten på det utgående avloppsvattnet och slam. Flertalet ämnen som vanligtvis hittas i hårprodukter är förutom hälsoskadligt också giftiga för våra vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön (S. E. Tjus 2014 ). Idag är inte frisörverksamheter anmälningspliktiga men de har skyldighet att utföra egenkontroll enligt miljöbalken (1998:901). Läkemedelsverket och kommunerna är operativa tillsynsmyndigheter för kosmetiska produkter och ska enligt miljötillsynsförordningen 2011:13 utföra tillsyn över frisörverksamheter. Trots att det finns relativt lite forskning på miljöskadliga ämnen kopplat till just i hygienprodukter så kan dessa ämnen i många fall hittas genom artiklar där det fokuseras på till exempel industriell verksamhet (Europaparlamentet 2007) (Läkemedelsverket 2003). Kathon är ett exempel på detta då det förutom i hårprodukter också används i färg, lim, skärvätskor, spackel och fogmassor. Ämnet kan vara allergiframkallande och är miljöskadliga (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Inför denna rapport har jag valt att utföra en nulägesanalys över hur Sveriges kommuners tillsynsrutiner ser ut för frisörbranschen, detta skapades genom att kommunerna svarade på tre öppna frågor. För att få ytterligare underlag valde jag ut några kommuner som fick svara på en mer ingående enkät. Ännu ett perspektiv på frågorna har skapats genom att en enkät till frisörer skickats ut. Sammanställningarna av dessa intervjuer indikerar en tydlig informationsbrist både hos kommunen och frisörerna, de båda parterna skulle behöva en konkret plan för att utföra en mer effektiv tillsyn och därmed skapa en möjlighet för att arbeta mot att minska de miljöskadliga aktiviteterna. / The report's purpose is to shed light on the hairdressing industry's environmental impact by chemical emissions, to investigate how the routines for municipal supervisors look like in the hair salons around Sweden. And investigate if these routines could be improved to reduce the harmful emissions and from an environmental perspective create a more sustainable approach. The final aim of the report is that it should operate as an information base for municipal inspectors and also to the authorities and organizations they work with. Through chemical emissions and inadequate waste disposal hairdressing business has a great influence both on internal and external environments (K. Boll 2011). A report that Stockholm Water conducted in 2012 also shows that residues of aromatic phenols and amines remain in your hair after hair wash and are flushed out through the municipal sewage system. If the dyes are not broken down in the water treatment plant, they can interfere with treatment processes or reduce the quality of the outgoing wastewater and sludge. Most substances commonly found in hair products are in addition to harmful too toxic for our aquatic organisms and may cause long-term adverse effects in the aquatic environment (S. E. Tjus 2014). Today the hairdressing business is not notifiable but they are obligated to perform a self-monitoring system under the Environmental Code (SFS 1998:901). Medical Product Agency and municipalities are operational regulating authorities for cosmetic products and should, according to environmental inspection regulation (2011:13) supervise the hairdressing businesses. Although there is relatively little research on environmentally harmful substances linked to hygiene products, the same substances can often be found through articles which focus on industrial activities (European Parliament 2007). Kathon is an example of this as it except in hair products are also used in paints, adhesives, cutting fluids, putty and sealants. The substance is most likely both allergenic and environmentally harmful (E. Vene 2015) (T. Svensson 2016). Prior to this report, I chose to conduct an analysis of the current situation of how the Swedish municipalities' practices the supervising on the saloons. To obtain additional documentation I chose some municipalities that had to answer a more detailed questionnaire. Another perspective on these issues has been provided by a survey that was sent out to hairdressers in Sweden. The compilation of these interviews indicates a clear lack of information among the municipality and the hairdressers, the two parties would need a concrete plan to perform a more effective supervision, thereby creating an opportunity to work towards the reduction of environmentally harmful activities. / <p>2016-06-29</p> Hairdressers municipal supervision regulators environmental sciences chemicals environmental objectives environmentally damaging activities the Environmental Code sustainable business practice sustainable development Frisörer kommunal tillsyn tillsynsmyndigheter miljövetenskap kemikalier miljömål miljöskadliga verksamheter miljöbalken hållbar verksamhetsutövning hållbar utveckling Environmental Sciences Miljövetenskap
73	WTO’s tillämpning av försiktighetsprincipen för hantering av invasiva främmande arter Samadi, Adine January 2019 (has links) Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken. miljörätt WTO invasiva främmande arter försiktighetsprincipen EU miljöbalken biologisk mångfald SPS-avtalet frihandelssystemet konventionen om biologisk mångfald förordning om främmande arter internationell miljörätt Law and Society Juridik och samhälle Law (excluding Law and Society)
74	Föroreningar i alla skikt : Implementering av miljömålet giftfri miljö vid sanering av förorenade områden Licke, Tim January 2021 (has links) De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Undersökningen visar också på ett behov kring tydligare vägledning för planerare på kommunal nivå. Fysisk planering planering planeringsarkitektur arkitektur samhällsplanering miljömål giftfria miljöer sanering förorenad mark förorening förorenade områden implementering Sveriges miljömål miljökvalitetsmål stadsomvandling förtätning implementeringsteori PBL MB Plan och bygglagen Miljöbalken Civil Engineering Samhällsbyggnadsteknik
75	Ekologiskt särskilt känsliga områden i den strategiska planeringen : En kartläggning av tillämpningen av 3 kap. 3 § Miljöbalken Eliasson, Erika January 2023 (has links) Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktigt både på internationell, nationell, regional och lokal nivå, bland annat på grund av dess betydelse för vår livsmedelsproduktion. I dagsläget minskar dock den biologiska mångfalden runt om i världen och förändrad mark- och vattenanvändning anges som den främsta orsaken till den pågående utrotningen. Som en del av arbetet att bevara den biologiska mångfalden har EU-kommissionen som mål att minst 30 procent att EU:s mark- och vattenområden ska getts ett rättligt skydd fram till 2030. Idag är mindre än 15 procent av Sveriges yta skyddad och takten för att utöka dessa områden avtar i och med regeringens beslut om kraftigt minskade resurser till Naturvårdsverket. Som ett resultat blir andra delar av lagstiftningen, som berör förvaltningen av naturvärden, än viktigare. Ett exempel på en sådan paragraf är 3 kap. 3 § Miljöbalken (SFS 1998:808) som avser att så långt möjligt skydda ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden från åtgärder som kan skada naturmiljön. Vad så långt möjligt egentligen innebär i praktiken och hur intresseavvägningar bör göras är dock ganska svårt att överblicka. Detta riskerar att resultera i att paragrafen tillämpas olika, i olika fall och i olika kommuner. Med detta som utgångspunkt avsåg studien genom att undersöka hur 3 kap. 3 § Miljöbalken kan tolkas samt att genom en diskursanalys jämföra hur utvalda kommuner förhåller sig till paragrafen. Undersökningen genomfördes med Emmelins och Lermans (2006) miljö- och planeringparadigm samt begreppet legitimitet som teoretisk utgångpunkt, för att bättre förstå lagstiftningens syfte och inriktning. För att kunna förstå hur den granskade paragrafen ska tolkas behöver man dels se till de delar av Miljöbalkens förarbeten som berör paragrafen, men även andra paragrafer och lagar med tillhörande förarbeten, är av högsta relevans för tolkningen. Därigenom kan en, om än komplex, bild ges av hur paragrafen avses tillämpas. För att ge en mycket förenklad överblick av tolkningen kan det sammanfattningsvis konstateras att vissa paragrafer och ställningstaganden i förarbetena stärker skyddet av ekologiskt särskilt känsliga områden (ESK-områden), medan andra reducerar det. Vad gäller hur eventuella intressemotsättningar ska hanteras i frågor som berör ESK-områden, pekas allra främst olika typer av samhällsekonomiska intressen samt ändamålsenligt byggande ut som intressen som kan väga tyngre än ESK-områden. På grund av att dessa begrepp är förhållandevis vaga kan många olika typer av intressen och åtgärder inrymmas i dessa, vilket försvagar skyddet av ESK-områden. Som ett resultat överlåts en del av ansvaret för den biologiska mångfalden till de kommunala politikerna, som genom det kommunala planmonopolet styr den förändrade markanvändningen. Därigenom påverkas bevarandet av vår biologiska mångfald av enskilda politikers syn på naturvärden och huruvida de anser att dessa är bevarandevärda eller ej, i förhållande till andra typer av intressen. Till följd har, utöver kommunernas förhållande till ESK-områden, även deras syn på naturvärden granskats. Sett till resultatet kan det konstateras att kommunerna syn på naturvärden överensstämmer förhållandevis väl med hur gediget deras underlag över ESK-områden är. Järfällas och Österåkers kommun lade båda stort värde vid bevarandet av naturvärden, och båda hade även tagit fram kartmaterial över kommunens samtliga ESK-områden. Järfälla stod dock ut, i och med att de även tagit fram ett separat underlag som endast fokuserade på ESK-områden, något som är mycket ovanligt i Sverige, om inte unikt. Norrtäljes kommun hade däremot betydligt mindre fokus på naturvärden och istället ett stort fokus på tillväxt. De saknade även kartmaterial över sina ESK-områden, men var samtidigt den kommun som i sin översiktsplan bäst beskrev vad ett ESK-område var och vad det kunde tänkas innehålla. I studiens slutsats konstaterades framför allt två saker. Det ena var att de olika kommunerna i viss mån skiljde sig åt vad gällde vad som inkluderades i ESK-områden. Detta resulterar i att områden med motsvarande ekologiska funktioner ges ett juridiskt skydd i en kommun, medan det i en annan kommun uteblir. Detta trots att samtliga kommuner utgår från samma lagstiftning. Den varierande tillämpningen av lagen antas dock i viss mån kunna förebyggas om vägledning hur lagstiftningen ska tolkas tas fram på nationell nivå, något som idag helt saknas. Det andra som konstateras är att lagens tolkningsutrymme, som möjliggör för intresseavvägningar i enskilda fall, är viktigt för att kunna genomföra en hållbar planering. Samtidigt riskerar vi i dagsläget att inte uppnå målet om ett 30-procentigt skydd av landets mark- och vattenområden innan år 2030. Därmed behöver den typen av regelverk som 3 kap. 3 § Miljöbalken utgör, i viss mån täcka upp för detta. Genom att tydligare fastslå vilka typer av intressen som får ligga till grund för en exploatering eller annan typ av störning av ESK-områden, kan det säkerställas att exempelvis kortsiktiga intressen inte tillgodoses på bekostnad av en biologisk mångfald som i många fall är svår eller omöjlig att återställa. Sammanfattningsvis föreslås alltså att nationell vägledning tas fram samt att det juridiska skyddet av ESK-områden preciseras. Därigenom kan tolkning och tillämpning av 3 kap. 3 § Miljöbalken förenklas samtidigt som den biologiska mångfalden får ett förbättrat och mer homogent skydd. Ekologiskt särskilt känsliga områden ESKO ESK Miljöbalken 3 kap 3 § biologisk mångfald naturvärden planering fysisk planering strategisk planering Erika Eliasson Övrig annan samhällsvetenskap
76	Quality Assurance in the Review Process of the Swedish EIA System / Kvalitetssäkring av granskningsprocessen i det svenska MKB-systemet Mällberg, Camilla January 2015 (has links) By 2050, the world population is projected to exceed nine billion and sustainable development measures are therefore critical. There has been a clear consensus internationally regarding the importance of assessing projects’ environmental impacts as a mean to promote sustainable development. The environmental impact assessment (EIA) system has a fundamental role of being a tool for reaching sustainable development. Therefore, continuously enhancing its quality by evaluating the system is important. This study focused on the quality of the review process in the Swedish EIA system, as it is the last step of quality assurance before the final decision-making. Currently, various authorities are responsible for assessing the quality of the environmental impact statement (EIS), something that can naturally lead to varied review qualities. The purpose of this Master Thesis was to question the quality of the current review process in Sweden’s EIA system and raise awareness as to how it possibly can be improved. An approach to promote consistency in the review process exists in the Dutch EIA system, where a national independent authority built up of experts is set to critically review EISs of complex proposed projects. Objectives of this study were to contribute with research on whether or not Sweden should implement an independent national commission to review the quality of EISs, to identify participants’ views and attitudes regarding the subject and to analyze whether or not it is favorable and possible to change the current system. A comparison with the Dutch review process along with eight semi-structured interviews were completed, and results showed that it is likely that the Swedish review process can improve by implementing a national independent review authority and thus increase the current quality and uniformity. The study also found that it would not lead to any major losses to the current system. By using a national authority, standardized working procedures can be developed and independence can be reached through utilizing impartial reviewers. However, feasible problems include funding regulations and having to modify Swedish EIA legislation. It is also estimated that a national commission would not have sufficient resources to review all incoming EISs, hence, restrictions are required. / År 2050 förväntas världens befolkning överstiga nio miljarder och det är mycket viktigt att vidta åtgärder mot en hållbar utveckling. Det har skett en tydlig internationell enighet om vikten av att bedöma projekts miljöpåverkan som ett medel för att främja en hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningssystemet har en grundläggande roll som verktyg för att nå en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att kontinuerligt förbättra dess kvalitet genom att utvärdera systemet. Denna studie fokuserar på kvaliteten av granskningsprocessen i det svenska MKB-systemet, eftersom det är det sista steget i kvalitetssäkringen innan det slutliga beslutsfattandet. För närvarande har olika myndigheter ansvaret för att bedöma kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), vilket naturligtvis kan leda till varierande kvalitet på handläggningen. Syftet med detta examensarbete var att ifrågasätta kvaliteten av den pågående granskningen i det svenska MKB-systemet och öka medvetenheten om hur det möjligen kan förbättras. En strategi för att främja likvärdighet i granskningen finns i det nederländska MKB-systemet, där en oberoende nationell myndighet uppbyggd av experter är satt till att kritiskt granska miljökonsekvensbeskrivningar av komplexa föreslagna projekt. Målet för denna studie var att bidra med forskning om huruvida Sverige bör införa en oberoende nationell kommission för att granska kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningar, att identifiera deltagarnas åsikter och attityder kring ämnet och att analysera om det är fördelaktigt och möjligt att modifiera det nuvarande systemet. En jämförelse med den nederländska granskningsprocessen tillsammans med åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes, och resultaten visade att det är troligt att den svenska granskningsprocessen kan förbättras genom att införa en nationell oberoende granskningsmyndighet och därmed öka den nuvarande standarden och enhetligheten. Studien visade också att det inte skulle leda till några större förluster av det nuvarande systemet. Genom att använda en nationell myndighet, kan standardiserade arbetsmetoder utvecklas och självständighet kan nås genom att utnyttja objektiva granskare. Möjliga problem är finansieringsbestämmelser och behovet av att ändra svensk miljölagstiftning. Det är också sannolikt att en nationell kommission inte skulle ha tillräckliga resurser för att granska alla inkommande miljökonsekvensbeskrivningar, i och med det krävs begränsningar. quality assurance EIA CEAA NCEA commission environmental impact assessment burden of proof EIS transparency independence environmental impact statement sustainable development Sweden Netherlands environment sustainability review impartiality precautionary principle environmental policy environmental law EU Kvalitetssäkring MKB granskningsprocess Sverige Nederländerna miljökonsekvensbeskrivning hållbar utveckling hållbarhet miljö EU miljölagstiftning miljöbalken
77	Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective Ekstrand, Johan January 2022 (has links) Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan. paris agreement emission rights emissions miljöbalken trading objekt shell royal dutch shell cut judgement CO2 human rights climatepolicy reduce right of use transfer right COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser the precautionary principle the reasonableness balance property Elgebrant Millqvist Hill price phase in phase out naturskyddsföreningen IPCC IPCC-report holder natural person legal person environmental law NDC climate goal WWF the glass work programme emissions trading system allocation kyoto protocol incitement european climate law criticism Rom II regulation law invoke sweden parisavtalet utsläppsrättigheter utsläpp miljöbalken handelsobjekt koldioxid utsläppshandelsdirektivet shell shellmålet shelldomen utsläppsstrategi mänskliga rättigheter klimatpolicy minskning nyttjanderätt överlåtelserätt COP26 lag om vissa utsläpp av växthusgaser försiktighetsprincipen rimlighetsavvägning egendom Elgebrant Millqvist Hill pris annullering naturskyddsföreningen utsläppsmål IPCC IPCC-rapport innehavare fysisk person juridisk person miljörätt NDC parisavtalets klimatmål WWF the glass work programme utsläppshandelssystem tilldelning kyotoprotokollet incitament europeiska klimatlagen kritik rom II förordning lag tillämpning åberopa sverige Law Juridik

Page generated in 0.0281 seconds