This paper tries to measure the level of digital transformation among Swedish organizations. This is done through utilizing a maturity model and collecting data through an online questionnaire from 21 different organizations and measuring their digital readiness. The result seem to indicate that Swedish organizations have a been affected by digital transformation and have a slightly lower level of digitalization than foreign organizations. / I denna uppsats försöks den digitala transformationen mätas bland svenska organisationer. Detta gjordes genom att använda sig av en maturity/mongnadsmodell och samla data om 21 olika organisationer genom ett frågeformulär som publicerades online. Denna data användes sedan för att mäta organisationernas digitala mognad. Resultat indikerar att Svenska organisationer har blivit påverkade av den digitala transformerinen, dock är nivån av digital mognad något lägre än hos utländska organisationer.

In recent years, product development organizations have started adopting agile methods beyond its intended application on software development as part of organizational aspirations to increase market responsiveness and decrease lead times. Such extended adoption of agile is now commonly known as large-scale agile transformation, yet case studies and research-based guidance on implementing agile at scale is scarce. Available literature lists several general challenges and success factors surfacing during the full course of transformation. This thesis aims to complement existing research through investigating critical factors of a large-scale transformation specifically at early stages of agile adoption. This is performed by applying Laanti's agile maturity model and Roger's innovation adoption theory to a case study of a large fintech company who recently initiated their transformation. Although many of the general challenges discovered were proven to appear even at early stages of adoption, we found four factors particularly important for early-stage adoption of large-scale agile, namely 1) having agile support tailored to team maturity, 2) involving project managers in agile coaching, 3) breaking down silo barriers and 4) developing agile customer contracts. In addition to the critical factors found, we propose an extension to Roger's adoption model in cases when external stakeholders are believed to be affected by the adoption of an innovation. Further studies on early-stage adoption of large-scale agile are required to confirm our conclusions. / Som ett led i att öka marknadsresponsivitet och minska ledtider, har det idag blivit alltmer vanligt för organisationer som utvecklar produkter att applicera agila arbetssätt utanför mjukvaruutveckling. En sådan utökad adoption av agile kallas för storskalig agile transformation. Fallstudier och forskningsbaserade råd för implementering av agile i stor skala är fortfarande få. Syftet med denna studie är att bidra till och komplettera existerande forskning genom att utforska kritiska faktorer för storskaliga agila transformationer i ett tidigt adoptionsstadie. Detta görs genom att applicera och kombinera Laanti's agila mognadsmodell och Roger's teori om innovationsadoption i en fallstudie på ett stort fintech-företag som nyligen initierade sin agila transformation. Fyra kritiska faktorer specifika för tidigaadoptionsstadier identifierades, närmare bestämt vikten av att 1) anpassa agila stödfunktioner till varje teams agila mognad, 2) involvera projektledare i agile coachning, 3) bryta ner silobarriärer mellan funktioner och 4) utveckla agila kundkontrakt. Dessutom föreslår vi en utökning av Roger's innovationsegenskaper för värdering av potentiell adoptionsframgång av innovationer som påverkar externa intressenter. Ytterligare studier på stor-skalig agil transformation i tidiga stadier krävs för att bekräfta våra slutsatser.

Today, agile development is broadly used within both small and large organizations worldwide. Transitioning to agile development in a large organization is a complex task that requires support from everyone in it. The Scaled Agile Framework (SAFe) is a framework meant to help integrate agile development within all parts of an organization. Regularly conducted assessments of how well an organization has integrated agile development can be a way to make sure the transition is happening as intended. These kinds of assessments are often called agile maturity assessments. SAFe includes such an assessment, but since the assessment is based on thoughts and reflections from members in the organization, doing the assessment can be difficult and may give unreliable results. This study aims to explore one way to support the assessment with objective data by generating visualizations of issue tracking data extracted from Jira and Github. The Inductive visual Miner, a plugin in the process mining software ProM, was used for the visualizations. A case study was conducted at the IT department of the Swedish Tax Agency. A slightly modified version of the methodology called the PM2 methodology was used to conduct the study. The modified methodology included six stages; a planning stage, a data extraction stage, a data processing stage, a mining and analysis stage, an evaluation stage and lastly, an improvement stage where an attempt was made to improve the visualizations based on the analysis and the evaluation. The planning stage was used to gain information about the work processes in the organization and what kind of data that may exist in the chosen data sources. A set of goal questions connected to the agile maturity assessment were generated, which the visualizations were expected to provide answers to. Data from six teams were then used to generate the visualizations. At first, the visualizations were explored and later evaluated in collaboration with the SCRUM-master in each team. The results in this study show that visualizations generated from issue tracking data using the Inductive visual Miner can be used to answer questions about time and order of events that are related to the agile maturity assessment within SAFe. However, additional analysis and reflections are needed to draw conclusions about the agile maturity from the information obtained from the visualizations. A set of requirements for the data used to generate this kind of visualizations is also proposed. The requirements were based on the results from all stages. / Agil utveckling används idag flitigt inom både små och stora organisationer över hela världen. Att gå över till agil utveckling i en stor organisation är en komplex uppgift som kräver stöd från alla inom den. Scaled Agile Framework (SAFe) är ett ramverk avsett att göra det lättare att integrera agil utveckling inom alla delar av en organisation. Regelbundet genomförda utvärderingar av en organisations användning av agil utveckling kan vara ett sätt att se till att övergången sker som planerat. Dessa utvärderingar kallas ofta agila mognadsmätningar. I SAFe ingår en sådan utvärdering, men eftersom utvärderingen baseras på tankar och reflektioner från medlemmar i organisationen kan det vara komplicerat att utföra utvärderingen och den kan ge icke pålitliga resultat. Syftet med denna studie är att utforska ett sätt att stödja den agila mognadsmätningen med objektiv data genom att generera visualiseringar av ärendehanteringsdata som extraherats från Jira och Github. En plugin kallad Inductive visual Miner i process mining-verktyget ProM används för denna visualisering. En fallstudie genomfördes på Skatteverkets IT-avdelning. En något modifierad version av metoden kallad PM2 -metoden användes för att genomföra studien. Den modifierade metoden inkluderade sex steg; ett planeringsskede, ett datautvinningsskede, ett databearbetningsskede, ett process mining- och analysskede, ett utvärderingsskede och slutligen ett förbättringsskede där ett försök till att förbättra visualiseringarna utifrån analysen och utvärderingen genomfördes. Planeringsstadiet användes för att få information om arbetsprocesserna i organisationen och vilken typ av data som kan finnas i de valda datakällorna. En uppsättning målfrågor kopplade till den agila mognadsmätningen formulerades. Detta var frågor som visualiseringarna förväntades ge svar på. Data från sex team användes sedan för att generera visualiseringarna. Visualiseringarna undersöktes först noggrant och utvärderades sedan i samarbete med SCRUM-mastern i varje team. Resultaten i denna studie visar att visualiseringar genererade från ärendehanteringdata med hjälp av verktyget Inductive visual Miner kan användas för att svara på frågor om tid och ordning av händelser i arbetsprocessen, som är relaterade till den agila mognadsmätningen inom SAFe. Ytterligare analyser och reflektioner behövs dock för att dra slutsatser om den agila mognaden utifrån informationen som erhålls från visualiseringarna. En uppsättning krav för den data som ska användas för att generera denna typ av visualiseringar föreslås också. Dessa krav är baserade på resultaten från alla steg i metoden.

Over the past decade, digitalization has played an increasingly important and prominent role in the competitiveness of businesses. The pace of digitalization is not slowing down and has only intensified rapidly over recent years. Because of this, businesses that invest a significant amount of resources toward digitalization could increase and strengthen their competitive advantage and develop their digital maturity, which can be described as the technological functions and visions available for a firm. In the wake of the COVID-19 pandemic, the pace of digitalization was intensified further, and many businesses were forced to adapt their business activities through digital channels to stay operational. Furthermore, a specific field affected by the governmental restrictions was B2B sales interactions, which has caused several problems for firms that do not have sufficient technological functions to adapt to digital channels, the digital capabilities can be described as sufficient. To counteract the pandemic effects, organizational resilience is an aspect that is activated to aid companies in parrying the effects of the sudden shock, in this case, caused by COVID-19 and can be described as the resources made available by management to respond and adapt to unexpected events. Hence, the purpose of this study is to investigate how sales interactions were impacted, by investigating the level of digital maturity and organizational resilience of one specific company, during the COVID19 pandemic. This was conducted through an exploratory single case study of a global biomaterials company where digital maturity was measured through a survey followed by an in-depth interview to assess the company’s organizational resilience.The findings suggest a clear link between the digital maturity level of a firm and how well it can be utilized in organizational resilience efforts when re-shaping the business landscape. Furthermore, the study highlights that digitalization is becoming a prominent factor in the way businesses and sales are conducted and even more in the times of crisis, thus, highlighting the importance of digital maturity. Based on the insights gained from the in-depth interview, a conceptual framework called digital activation of resilience within sales interactions was constructed. This framework highlights what was discovered in this single case to be the main influences on sales interactions and how digital maturity aids the activation of resilience. / Under det senaste årtiondet har digitalisering fått en allt mer betydande roll inom företagande för att behålla konkurrensfördelar där takten av digital utveckling har accelererat frekvent. Detta har lett till att företag har investerat signifikanta summor i digitala hjälpmedel för att förbättra sina konkurrensfördelar och öka sin digitala mognad, där den digitala mognaden beskrivs som de tekniska resurser och vision som är tillgängligt för företaget. Till följd av pandemin fick intensiteten av digitalisering en massiv ökning då många företag tvingats att ställa om sin verksamhet och kommunikation till digitala kanaler. Ett affärsområde som drabbats hårt var försäljningsaspekten mellan företag (B2B) som till följd av regeringens direktiv tvingats ställa om sitt sätt att interagera med sina kunder. Företag som inte hade en väl utvecklad digitaliserad verksamhet drabbades hårt av detta. För att kunna hantera denna externa chock mot sin verksamhet krävs organisatorisk motståndskraft, som kan beskrivas som de resurser som finns tillgängliga för att hantera oförutsedda kriser och händelser som består av åtgärder som kan parera effekterna av kriser som COVID-19. Denna fallstudie var en undersökande studie där, en global koncern inom produkter och biomassa skulle generera svaren som behövdes för att mäta digital mognad och organisatorisk motståndskraft. Den digitala mognaden av företaget togs fram med hjälp av en enkät och svaren angående deras organisatoriska motståndskraft genererades med hjälp av en personlig intervju. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sälj interaktioner har förändrats baserat på grad av digital mognad och organisatorisk motståndskraft under pandemin. Resultatet av denna studie hänvisar till ett samband mellan nivån av digital mognad hos ett företag och hur väl denna mognad kan komma till nytta vid aktioner via organisatorisk motståndskraft när det kommer till utformandet av affärs interaktioner. Vidare så bidrar studien till att visa hur digitalisering är på väg att bli en vital faktor i genomförandet av affärer och sälj interaktioner i framtiden och därav framhäver vikten av att besitta god digital mognad. Baserat på insikten som uppkom från den djupgående intervjun så skapades en modell som lyfter fram de beståndsdelar av modellerna som påvisats ha en påverkan på sälj interaktioner och hur digital mognad stödjer den organisatoriska motståndskraften

Denna studie undersöker komplexiteten kring digital mognadsmätning inom arkiv- och informationsområdet i offentlig sektor. Studien utmanar ramverket för informationskultur som ett annat sätt att se på problemen som verksamheterna står inför när det kommer till arkiv- och informationshanteringen. En statusrapport som publicerades 2023 angående digital mognad i offentlig sektor visade att den svenska offentliga sektorn har brister i sin digitala mognad. Resultatet utgår från den modell som de har skapat speciellt för att mäta digital mognad i offentlig sektor, DiMiOS. Rapporten visar bland annat att verksamhetsområdet för dokument, ärende och arkiv är ett av två områden som har lägst mognad av de verksamhetsområden som undersökts. Studien utgår från rapportens resultat med fokus på de delar som verksamhetsområdet ärende, dokument och arkiv mätt lägst i för att undersöka användbarheten av att mäta digital mognad. Studien är uppbyggd på en kvalitativt blandad forskningsdesign genom en fallstudie med en underliggande etnografisk/insider ansats där intervjuer, observationer och dokumentstudier utgjorde insamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en relativt god informationskultur i det studerade området och det går att finna likheter mellan ramverket för bedömning av informationskultur och DiMiOS principer. Vissa delar av modellen var svåra att undersöka då det till viss del fanns osäkerheter kring begrepp, och relevansen för respondenternas arbete. Det finns skillnader bland respondenternas upplevelser och mycket talar för att det är på ledningsnivå som många skillnader finns i och med engagemang och resurser. Informationskultur har inte ett tekniskt fokus, vilket DiMiOS till största del har, vilket leder till en krock dem emellan. Informationskultur som verktyg skulle kunna skapa en mer klar bild av det komplicerade verksamhetsområde som undersöks, och digital mognadsmätning kan ha vissa begränsningar om alla frågor inte har relevans. / This study explores the complexities of measuring digital maturity around archives and information in the public sector. The study challenges the information culture framework as a different way of looking at the problems faced by organisations when it comes to archive and information management. A status report published in 2023 on digital maturity in the public sector showed that the Swedish public sector has shortcomings in its digital maturity. The report is based on the results of the model they created specifically to measure digital maturity in the public sector, DiMiOS. The report shows, for instance, that the business area for case, document and archives is one of the two areas with the lowest maturity of the fields examined. This study is based on the results of that report, focusing on where the business area of documents, cases and archives measured lowest to investigate the usefulness of measuring digital maturity. The study is built on a qualitative mixed research design through a case study with an underlying ethnographic/insider approach where interviews, observations and document studies constituted the collection method. The results show that there is a relatively good information culture in the area studied and it is possible to find similarities between the framework for assessing information culture and the principles of DiMiOS. Some parts of the model were difficult to investigate as there was some uncertainty about concepts, and the relevance to the respondents’ work. There are differences among the respondent’s experiences, and there is much to suggest that it is at a management level that many differences exist in terms of commitment and resources. Information culture does not have a technical focus, which DiMiOS largely has, leading to a clash between them. Information culture as a tool could provide a clearer picture of the complex field under investigation, and digital maturity measurement may have some limitations if not all questions have relevance.

Syftet med studien är att undersöka både de erfarenheter och uppfattningar som medarbetarnahar gällande intern kommunikation, samt de effekter som digitala förändringar medför inomFöretag X. För att besvara syftet används följande frågor: - Hur upplever medarbetare på Företag X att den interna kommunikationen i samband med digitala förändringar påverkar organisationskulturen? - Vilka specifika värden upplever medarbetare på Företag X i samband medimplementering och användning av digitala verktyg? - Hur kan dessa värden tolkas och förstås utifrån digital mognad? För att samla in empiriskt material genomfördes elva kvalitativa intervjuer. Baserat på dettamaterial utfördes en tematisk analys. De teoretiska ramar som används i denna studie är Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion ofInnovation, Schein & Scheins beskrivning av Organisationskultur och Mintzberg & Waters teori om strategi. Resultatet av studien visar att Företag X har passerat den initiala fasen av digital mognad genom implementeringen av värdeskapande digitala verktyg. Medarbetarna på Företag X upplever att brister i den interna kommunikationen under digitala förändringar leder till inkonsekvens och otillräcklig informationsspridning, vilket orsakar frustration ochminskat engagemang i förändringsprocessen. Detta resulterar i olika perspektiv och värdeninom organisationskulturen. För att främja en enhetlig och inkluderande kultur krävstydligare kommunikation och strategier. Trots framgångar saknas en sammanhållen innovativkultur, vilket understryker behovet av en förbättrad digital strategi och intern utveckling.Medarbetarna är positiva till digitalisering, men en mer systematisk strategi för ökatrisktagande behövs för att uppnå högre digital mognad / The purpose of the study is to examine both the experiences and perceptions employees haveregarding internal communication, as well as the effects that digital changes bring withinFöretag X. To answer the purpose, the following questions are used: - How do employees at Företag X perceive that internal communication, in connectionwith digital changes, influences organizational culture? - What specific values do employees at Företag X experience in connection with theimplementation and use of digital tools? - How can these values be interpreted and understood in terms of digital maturity? To receive the empirical material eleven qualitative interviews are conducted. Based on theempirical material a thematic analysis is done. The theoretical framework used in this studyare Shahiduzzaman & Kowalkiewicz Digital Business Maturity Model, Rogers Diffusion of Innovation, Schein & Schein description of Organizational Culture and Mintzberg & Waters Theory of Strategy. The result of the study shows that Företag X has surpassed the initialphase of digital maturity through the implementation of value-generating digital tools.Employees at Företag X perceive that deficiencies in internal communication during digital changes lead to inconsistency and insufficient information dissemination, causing frustrationand reduced involvement in the change process. This results in differing perspectives andvalues within the organizational culture. To foster a unified and inclusive culture, clearer communication and strategies are needed. Despite successes, a cohesive innovative culture islacking, highlighting the need for strengthened digital strategy and internal development. Employees are positive about digitization, but a more systematic approach towards increasedrisk-taking is required to achieve higher digital maturity.

Denna studie undersöker hur demokratisk organisering i det svenska civilsamhället har påverkats av den hastiga digitaliseringen i samband med covid-19. Studien är av induktiv karaktär och syftar till att studera förutsättningarna för demokratiskt deltagande under digitala årsmöten i ideella föreningar. Den empiri som ligger till grund för undersökningen är kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätstudie. Urvalsgrupperna är personer som har suttit som mötesordförande under både digitala och fysiska årsmöten samt förtroendevalda och anställda som har arrangerat eller deltagit vid årsmöten under covid-19. Studien visar att det finns ett samband mellan demokratiska förutsättningar under digitala årsmöten och den digitala kompetensen inom organisationen. Vidare att förberedelser och organisationskultur är viktigare för de demokratiska förutsättningarna än om årsmötet arrangeras via fysiska eller digitala kanaler. Resultatet visar att lärdomar från digitaliseringen av årsmöten under covid-19 kan leda till ökade förutsättningar för deltagande och jämlikt inflytande. Empirin pekar på en framtida utveckling där majoriteten av organisationerna i studien kommer återgå till fysiska årsmöten eller hybridmöten. Hybridmöten, där vissa medlemmar deltar fysiskt och andra digitalt, rekommenderas inte då de kan skapa problem gällande jämlikt deltagande och inflytande under årsmötet. / This study examines how democratic organization of operations within Swedish non-profit organizations (NPO) has been affected because of rapid digitalization following covid-19. The study is inductive in nature and aims to study the prerequisites regarding democratic participation during annual meetings. The empirical data that creates the foundation for this research is based on qualitative interviews and a quantitative survey. The selection group studied comprises persons that have acted as chairman during both digital and physical annual meetings, as well as board members and employees within NPO's that have arranged or participated in annual meetings during covid-19. The study shows that there is a correlation between democratic prerequisites during digital annual meetings and the digital competence within the organization. Furthermore, preparations are shown to be more important regarding the democratic prerequisites than whether the annual meeting is conducted via physical or digital platforms. The results indicate that knowledge gained from the digitization of annual meetings during covid-19 could lead to better possibilities regarding participation and equal influence. Empirical data points out a possible future development where the organizations participating in the study will revert to using physical and hybrid meetings when conducting annual meetings. Hybrid meetings, where some participate physically and others digitally, are not to be recommended due to problems regarding equal participation and influence during the annual meeting.

Digital teknik används alltmer av företag för att utveckla sina erbjudanden, och framstegen inom området har haft en betydande inverkan på att företag omprövar och förändrar sina affärsmodeller. En viktig teknologi inom detta område är molntjänster (eng. Cloud Computing), som möjliggör lagring och tillhandahållande av information som en tjänst via internet. Inom molntjänster finns olika tjänstemodeller, och en av dem är Software-as-a-Service (SaaS). SaaS utgör en tredjedel av den totala mjukvarumarknaden och förväntas fortsätta växa inom industrin för internetbaserad mjukvara och tjänster. SaaS har potentialen att främja transformationen av affärsmodeller genom att introducera en ny logik för att skapa, leverera och fånga värde. För att lyckas med användningen av SaaS behöver tjänsteleverantören implementera och införa nya affärsmodeller. Trots att många företag strävar efter att utveckla digitala tjänster, upplever många företag svårigheter med att skapa verkligt kundvärde med sina digitala tjänster. Dessutom möter företagen utmaningar när det gäller att generera en lönsam intäktsström och bedöma vilken intäktsmodell som är lämpligast för tjänsten. Med grund i detta formulerades studiens syfte: att undersöka hur ett företag kan styra affärsmodellens utveckling mot ett SaaS-baserat erbjudande. En litteraturstudie genomfördes inom områdena affärsmodeller och affärsmodellsinnovation. I denna studie betraktas affärsmodellen som en modell bestående av tre komponenter: skapa, fånga och leverera värde, där varje komponent byggs upp av aktiviteter. Baserat på dessa teoretiska områden utvecklades en analysmodell. I litteraturstudien presenteras även tjänstefiering och digital tjänstefiering för att ge förståelse för drivkraften och relevansen av molntjänster. Studien utfördes som en flerfallsstudie av åtta företag som erbjuder en SaaS-lösning. Dessa företag är verksamma inom olika branscher och befinner sig på olika stadier i utvecklingen av sitt SaaS-erbjudande. Empirisk data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, där respondenterna var personer med relevant kompetens inom studieområdet. Studien visade att kunderna spelar en central roll i utvecklingen av affärsmodellen för en SaaS-baserad lösning. Kunden har särskild betydelse i de tidiga faserna av affärsmodellens utveckling, och deras påverkan på styrningen av affärsmodellens utveckling är av stor vikt. När det gäller affärsmodellens komponenter framkom det att komponenten för att fånga värde spelar en betydande roll i styrningen av affärsmodellens utveckling. Vidare har studien visat att mognadsgraden och vidareutvecklingen av affärsmodellens komponenter sker i en särskild ordning (skapa värde→leverera värde→fånga värde), där företagets mognadsgrad styr vilken affärsmodellskomponent deras utvecklingsaktiviteter fokuseras på. Studien visade också att utvecklingsprocessen mot en SaaS-baserad affärsmodell är en iterativ process, där det är svårt att undvika behovet av att aktivt iterera affärsmodellen mot kunder för att fortsätta utveckla den. / Digital technology is increasingly being used by companies to develop their offerings, and advances in the field have had a significant impact on businesses reconsidering and changing their business models. One important technology in this area is cloud computing, which enable the storage and provision of information as a service over the internet to customers. Within cloud services, there are different service models, and one of them is Software-as- a-Service (SaaS). SaaS accounts for one-third of the total software market and is expected to continue growing in the industry of internet-based software and services. SaaS has the potential to promote the transformation of business models by introducing a new logic for creating, delivering, and capturing value. To succeed in the use of SaaS, the service provi- der needs to implement and adopt new business models. Despite many companies striving to develop digital services, many of them struggle to create real customer value with their digital services. Additionally, companies face challenges in generating a profitable revenue stream and choosing the appropriate revenue model for their service. Based on this, the following purpose of the study was formulated: to investigate how a company can steer the development of its business model towards a SaaS-based offering. A literature review was conducted in the areas of business models and business model innovation. In this study, the business model is considered as a model consisting of three components: creating, capturing, and delivering value, where these components consist of activities. Based on these theoretical areas, an analytical model was developed. The litera- ture review also presents servitization and digital servitization to provide an understanding of the driving force and the relevance of cloud services. The study was conducted as a multiple case study of eight companies offering a SaaS so- lution. These companies operate in different industries and are at different stages in the development of their SaaS offering. Empirical data was collected through 15 semi-structured interviews, where the respondents were individuals with relevant expertise in the study area. The study showed that customers play a central role in the development of the business model for a SaaS-based solution. Customers have particular significance in the early stages of business model development, and their influence on the development of the business model is of great importance. Regarding the components of the business model, it emerged that the value capture component plays a significant role in guiding the development of the business model. However, the study has shown that the maturity and further develop- ment of the business model components occur in a specific order (value creation→value delivery→value capture), where the company’s maturity level determines which business model component their development activities focus on. The study also demonstrated that the development of a SaaS-based business model is an iterative process, where companies need to actively iterate their business model with customers to continue its development.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.