Syftet med studien var att undersöka hur specialpedagoger berättar om barns delaktighet på barn- och ungdomshabiliteringen. Den första av två frågeställningar handlade om hur specialpedagoger beskriver  vilka möjligheter det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den andra fokuserade på hur specialpedagoger beskriver vilka hinder eller begränsningar det finns för barns delaktighet i deras habilitering. Den kvalitativa metoden användes i studien och genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem specialpedagoger. Resultatet visade att kommunikation och ett barns kognitiva mognad är faktorer som beskrivs spela stor roll i huruvida ett barns delaktighet blir möjlig, begränsas eller hindras. Flera kommunikationsverktyg och tillämpningen av dessa är förutsättningar för att alla barn ska få en chans till att göras delaktiga. Alla barn har olika sätt att kommunicera och exempel på icke-verbal kommunikation som det redogörs för i intervjuerna är bildstöd, ritprat, tecken, samtalsmatta och seriesamtal samt att använda objekt.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur det upplevs att arbeta i en digital arbetsmiljö samt vilket ledarskap medarbetare prefererar i en digital verksamhet. För att besvara studiens syfte användes följande frågeställningar: Hur speglar medarbetarnas uppfattning om den digitala arbetsmiljön verksamhetens digitala mognad och dess betydelse för den digitala kompetensen som medarbetarna upplever sig besitta? Vilka utmaningar och möjligheter upplever medarbetare att en digital arbetsmiljö bidrar med för deras yrkesutövande? Vilken typ av ledarskap upplever medarbetarna sig vara i behov av och föredra i en digitaliserad verksamhet? Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med tio respondenter. Undersökningen baserades på två validerade enkäter som skalades ner och omarbetades för att passa verksamheten som undersöktes. Resultatet visade att det fanns både fördelar och nackdelar med att arbeta i en digital arbetsmiljö, samt att det prefererade ledarskapet var det relations- respektive förändringsorienterade. I samtliga delar av studien framkom även medarbetarnas stora behov av autonomi. Samtidigt som det är en förutsättning för deras nuvarande arbetssätt kan det även ses som ett problem eftersom autonomin verkade vara inristad i verksamhetens kultur och arbetssätt vilket påverkade medarbetarna negativt. Det talar i sin tur för att verksamheten är i behov av en balans mellan autonomi och kontroll för att minska arbetsrelaterad stress samt för att förbättra verksamheten och arbetsmiljön i stort.

This thesis investigates the needs and possibilities with digitalization of regulatory reports in the central heating sector. The prerequisites for an automated solution for generating digital reports are investigated for the central heating producer Värmevärden focusing on two reports on environmental exhaust data sent to Naturvårdsverket. The processes from raw data to completed report at Värmevärden as well as the processes and final use of the data at Naturvårdsverket were studied in an interview study. The study also covered digitalization projects within the organisations and an assessment of their digital maturity in relation to these processes was made. The analysis was made with the digital maturity model DiMiOS, developed by the Swedish center for digital innovation. Findings of the study concludes that an automated solution for generating digital reports would suffer from risks of being sub-optimal due to the lower level of digital maturity of Värmevärden. Värmevärdens constraining digital heritage needs to be modernised in order to obtain most possible benefit from other digitalisation projects. The digital maturity level of Naturvårdsverket was found to be high, with the consequence that digitalisation initiatives are likely to be successful.

Many organizations are striving to reach the benefits that digital transformation brings, as there are clear benefits to be gained from digitizing an organization. However, a vast majority of companies fail to implement digital technology. Previous research within the field emphasizes that the organizational culture is crucial for the success of digitization projects. This study examines the relationship between digital transformation and organizational culture through a communicative approach, and the assumption is made that there is a reflexive relationship between organizational culture and communication. The study is based on a social constructivist perspective, where the aim is to contribute key insights regarding the importance of communication and organizational culture in digital transformation processes. The selected case company is SJ AB (Statens Järnvägar)—a major Swedish railway company. The intention is to assess SJ’s digital maturity, which is concretized by studying their employees’ perceptions of the implementation of SJ’s new scheduling system IVU— an implementation that did not meet the expected goals. The study has a qualitative approach; the method used is semi- structured interviews, where 13 interviews in total were conducted with employees from different departments within SJ’s organization. The results indicate that due to the divided organizational culture within the company SJ’s organization has different levels of digital maturity. The result also suggests that the insufficient communication may have been a contributing factor to the outcome of IVU. / Många organisationer strävar efter att nå de många fördelar som digital transformation medför. Emellertid misslyckas en övervägande del av företagen med att implementera digital teknik. Forskning inom området framhåller att organisationskulturen är avgörande för framgången av digitaliseringsprojekt. Denna studie undersöker förhållandet mellan digital transformation och organisationskultur utifrån ett kommunikationsvetenskapligt angreppssätt, och utgår från att det finns ett reflexivt förhållande mellan organisationskultur och kommunikation. Vidare utgår studien från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att de kommunikativa processerna inom en organisationskultur skapar mening. Syftet med denna studie är att bidra med insikter om kommunikationen och organisationskulturens betydelse vid digital transformation genom att undersöka ett specifikt företag: SJ AB. Studien avser att besvara frågan om hur digitalt mogen SJ:s organisation är, vilket konkretiseras genom att studera medarbetarnas uppfattningar om implementeringen av SJ:s nya schemaplaneringssystem IVU, som inte resulterade i ett framgångsrikt utfall. Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod, och totalt genomfördes 13 intervjuer med medarbetare från olika delar inom SJ. Resultatet visar att SJ:s organisation har olika digitala mognadsnivåer då kulturen inom företaget är uppdelad, och att kommunikationen kan ha varit en bidragande faktor till utfallet av IVU.

Syftet med denna studie har varit att undersöka digitalisering och digital transformation i den svenska skolan. För att besvara detta har syftet delats upp i tre forskningsfrågor: ​Hur arbetar svenska skolan med digitalisering och digital transformation utifrån ett förändringsperspektiv? Hur kan digitalisering och digital transformation av den svenska skolan förstås utifrån begreppet digital mognad? Vilka faktorer är viktiga för digital mognad inom svenska skolan? ​Denna studies design är utformad utifrån en fallstudie. Metoden som applicerats för detta arbete är dokumentstudie, där endast offentliga dokument av vetenskaplig karaktär valts ut. För datainsamlingen så har även en sökstrategi formulerats samt ett urval gjorts av dokumenten, för att kunna hitta relevant information inom området som studerats. Resultatet visar att digitala satsningar har genomförts inom den svenska skolan som till exempel ett till ett-satsningen​, i​ntroduceringen av digitala skrivtavlor i undervisningen och utvecklandet av lärplattformar. Den digitala mognaden har under detta förändringsarbete varit medelhög, men behöver utvecklas för att följa med i utvecklingen. Viktiga faktorer för digital mognad som går att identifiera för att digitalisera och genomföra digital transformation i skolan är: en tydlig vision till om vad skolan vill uppnå, konkreta strategier för hur visionen ska uppnås, tillgängliga stödfunktioner för medarbetare att utnyttja samt slutligen även kompetensutveckling och utbildningsmöjligheter för lärare att ta del av före, under och efter förändringsarbetet. / The purpose and aim of this study is to examine how the Swedish school works towards digitalization and digital transformation of their educational system. To be able to answer the purpose of this study, the research questions have been deconstructed in three parts: How does the Swedish school work with digitalization and digital transformation from a change perspective? How can this be understood based on the concept digital maturity? Which factors are important based on digital maturity for the Swedish school? ​The design of this study is based on a case study. The methodology for this study has been a document study, where public documents have been the main source for information. To be able to allocate the documents needed for the study, a search strategy has been formulated as well as criterias for selection to find relevant information. The result of the study shows that investments in digital technology have been conducted in different forms. Some examples of this is one computer to every student and teacher, digital whiteboards and digital learning platforms. The digital maturity in the Swedish school, during these organization changes, has had a middle high level of digital maturity and it is necessary to improve this to be able to tackle upcoming changes and obstacles. Important factors the study could identify was: that it is essential that there is a vision in place for what the digitalization of the Swedish school aim to achieve. Based on the vision, there needs to be strategies on how to achieve it. There is also a necessity for support systems to be in place and finally there has to be competence development as well as opportunities for the staff to get training for their digital competence before, during and after the changing process.

Syfte och Frågeställningar Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida den relativa ålderseffekten tenderar att förekomma på kvinnliga fotbollsspelare på landslagsnivå i en svensk kontext. Studien avser därför att undersöka eventuella samband mellan spelares födelsedatum och uttagning till landslag, samt eventuella samband mellan födelsedatum och spelarposition. Följande frågeställningar kommer användas för att besvara syftet: Förekommer den relativa ålderseffekten på landslagsnivå på flick- och damsidan inom svensk fotboll? Skiljer sig den relativa ålderseffekten mellan de olika landslagen. Ökar eller minskar den relativa ålderseffekten desto äldre spelarna blir? Är den relativa ålderseffekten mer eller mindre vanligt förekommande för någon specifik position? Metod Studien är av kvantitativ metod och innehåller insamling av data och analys av födelsedatum och uttagning till landslag. Data bestod av födelsedatum och spelarposition. Urvalet bestod av 126 flick- och damlandslagsspelare från fem olika landslag: Dam, U23, F19, F18 och F17 (n=23, n=31, n=22, n=21, n=29) som representerat Sverige under åren 2021-februari 2022. Samtliga spelare togs med i urvalet i respektive åldersgrupp, vilket gör att samtliga fall utgör urvalet till denna studie. Spelarnas födelsedatum sammanställdes utifrån vilket landslag de spelade i. Spelarnas födelsedatum kategoriserades i kvartal, Q1: januari, februari och mars, Q2: april, maj och juni, Q3: juli, augusti och september samt Q4: oktober, november och december. Spelarnas födelsedatum kategoriserades även in i halvår. Första halvåret vilket motsvarade januari-juni och andra halvåret vilket motsvarade juli-december. Vidare registrerades spelarna spelarpositioner. Resultat Resultatet visar på att det förekommer en överrepresentation av spelare födda under det första halvåret i de svenska flick- och damlandslagen. Resultatet visar att tre av fem landslag (dam, F19 och F17) uppvisade en RÅE inom spelartrupperna. Vidare visar studien på att RÅE är förekommande för alla positioner, (målvakt, backar, mittfältare och forwards), dock återfanns den största RÅE bland målvakterna och backarna. Slutsats RÅE är något som förekommer inom svenska flick- och damlandslag. Hur stor RÅE som förekommer varierar från varje specifikt landslag och det går därav inte att tala om någon trend. Det finns skillnader mellan landslagen som till viss del inte går att förklara med denna studie. Vidare kan man inte uttala sig om RÅE ökar eller minskar med en ökad ålder bland spelarna då denna studies resultat tyder på RÅE i vartannat landslag. Fysisk mognad kan antas vara den viktigaste egenskapen och spelare som tidigt väljs ut utifrån dessa egenskaper kan få fördelar som till exempel högre kvalitet på coachningen samt får tidigare erfarenhet av konkurrens. Spelare som mognar senare har då mindre chanser att bli uttagna till elitlag och riskerar även avhopp från idrotten. / <p>Idrott III</p>

In an increasingly digital world, companies need to be at the forefront of development in order to gain market share and be competitive. Therefore this qualitative case study intends to investigate how Business intelligence should be implemented to increase the technology acceptance among the employees. Furthermore, it is investigated how data-driven a consulting company in Sweden is. An important factor when Business intelligence is about to be implemented and applied are the employees and the company culture. It is important to normalize the collection of data, in order to create a data culture where high quality data is collected. What is more, Business intelligence is strongly dependent on the data collected maintaining a high data quality, in order to be able to create relevant reports and thereby be able to support various decision-making. When implementing a new platform, many employees are affected. This means that the platform can generate both positive and negative reactions. / I en allt mer digitaliserad värld krävs det att företag ligger långt fram i utvecklingen för att kunna ta marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Därmed ämnar denna kvalitativa fallstudie att undersöka hur Business intelligence kan implementeras för att öka acceptansen för IT-stöd hos de anställda, samt hur datadrivet ett svenskt konsultföretag är. En viktig faktor när Business intelligence ska implementeras och appliceras är de anställda och den kultur som företaget har. Det är viktigt att normalisera insamlandet av data, för att i förlängningen skapa en datakultur där data med hög kvalité samlas in. Vidare är Business intelligence starkt beroende av att den data som samlas in håller en hög datakvalité, för att kunna skapa relevanta rapporter och därigenom kunna ge förslag inför olika beslutsfattande. Vid en implementering av en ny plattform, är det många anställda som berörs. Det betyder att plattformen kan generera såväl positiva som negativa reaktioner.

Syftet med denna studie är att undersöka människors uppfattningar av den egna yrkesrelaterade digitala mognaden och den egna inställningen till arbete. Därtill hör att klargöra huruvida det föreligger ett samband mellan den digitala mognaden och inställningen. Underlaget är en enkätundersökning till sysselsatta individer bosatta i Sverige. Studien bygger på totalt 319 besvarade enkätformulär. Den digitala mognaden kategoriseras som antingen låg eller hög och avser hur digitalt mogna individerna upplever sig vara i sin roll som yrkesutövare. Med inställningen till arbete avses dels inställningen till arbete utan annan jämförelse, dels satt i relation till annat i livet. Det kan här talas om arbetets absoluta centralitet respektive relativa centralitet. Inställningen kategoriseras därtill som antingen instrumentell eller engagerad. Studiens resultat visar att den yrkesrelaterade digitala mognaden överlag kan antas vara förhållandevis välutvecklad, det vill säga hög. Resultatet visar även att de flesta uppvisar ett starkt engagemang i arbetet absolut sett. Arbetet visar sig däremot ha en mer undanskymd plats i relation till andra livsaspekter. Inställningen tenderar då att i större utsträckning vara instrumentell. Den instrumentella inställningen visar sig samtidigt vara den mest utbredda inställningen när samtliga aspekter av inställningen till arbete slås samman. Beträffande förhållandet mellan den digitala mognaden och inställningen framträder inget tydligt samband. Det är dock möjligt att urskilja att de individer som kan antas ha en hög digital mognad tenderar att ha en engagerad inställning till arbete, medan de individer som kan antas ha en låg digital mognad tenderar att ha en instrumentell inställning till arbete.

BIM är ett arbetssätt som bygger på användandet av en virtuell 3D-modell som lagrar all information om objektet. Arbetssättet har växt fram för att underlätta informationshanteringen i byggbranschen och har ansetts vara verktyget för att effektivisera processerna och med det öka produktiviteten. Drivkrafterna för BIM är många men ett hinder som ofta påpekas stå i vägen för implementeringen av BIM är kompetensbrist. I och med de olika kunskapsnivåerna har begreppet BIM-mognad växt fram där olika modeller finns för att fastställa BIM-mognad hos företag och organisationer. Hindret som gör BIM-implementeringen svår är att företag arbetar utifrån olika arbetssätt vilket gör att BIM-mognad varierar både inom och mellan företagen. Nyttan av BIM erhålls inte till den grad som önskas och aktörer med hög BIM-mognad påpekar att andra aktörer brister i sitt användande. Syftet med studien är att undersöka vad begreppet hög BIM-mognad innebär och hur hög BIM-mognad påverkar aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter med BIM. Genom att erhålla praktiska kunskaper kan studien förmedla vilka hinder som kan överbryggas med hjälp av hög BIM-mognad och belysa vilka drivkrafter som är viktiga. Studien är uppdelad i två delar där första delen undersöker begreppet hög BIM-mognad för att se hur begreppet beskrivs och används i branschen. Denna delen besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om mognadsnivåer inom BIM-implementering och djupgående semistrukturerade intervjuer med tre svenska BIM-experter. Andra delen studerar hur aktörers upplevelser av hinder och drivkrafter påverkas av hög BIM-mognad. Detta besvaras genom data erhållen från befintlig forskning om hinder och drivkrafter förknippade med BIM och från ett fallstudieprojekt med hög BIM-mognad. Från djupgående semistrukturerade intervjuer med åtta aktörer i olika roller i samma projekt erhölls praktiska erfarenheter om hur hinder hade överbryggats och hur nyttor skapats i projektet genom olika drivande krafter. Utifrån teorin och empirins resultat gavs ingen entydig bild av vad hög (eller låg) BIM-mognad innebär och experterna som intervjuats ställer sig kritiska till mognadsmodellen som mätmetod. Den studerade mognadstrappan togs inte fram för att mäta BIM-mognad utan skulle vara ett implementeringsverktyg men förefaller har fått en ny tillämpning med åren. Bilden som växer fram är att BIM-mognad är ett fragmenterat och tidsberoende begrepp utan någon entydighet kring vad som kan betraktas som låg eller hög mognadsgrad. När teorin jämförs med empirin väcks frågan kring vad BIM-mognad har för innebörd och betydelse för olika samverkande projektörer men även för byggbranschen och BIM-utvecklingen i stort. Experterna relaterar bedömningen av BIM-mognad till vad som krävs för att flera nyttor som följer av BIM-användning ska erhållas. Utifrån detta perspektiv anser de att BIM-mognad motsvarar nivå 2 utifrån mognadsmodellen. Experterna anser dock att branschen generellt ligger på en låg nivå vad gäller BIM-mognad. Studiens resultat öppnar upp för en fortsatt forskning inom BIM-mognad. I fallstudieprojektet upplevdes hindren som låga där det funnits specifika drivkrafter som möjliggjort implementeringen. Slutsatsen drogs även att projektet erhållit stora nyttor utifrån arbetssättet med BIM. De drivkrafter som har haft störst betydelse för implementeringen av BIM var den tydliga kravställningen från beställaren, den gemensamma plattformen och engagemanget från projektorganisationen. Nyttor projektet upplevde var bättre kommunikations- och samarbetsklimat, bra informationsflöden, ekonomi- och tidsbesparingar, visualisering, kollisionskontroller, kunskapsberikning och processeffektivitet. Hindren som fallstudieprojektet upplevde var negativa attityder, kompetensbrist, juridiska förändringar och problem med programvarorna i form av otillräckliga BIM-bibliotek och att programvarorna inte lever upp till sin marknadsföring. Både de negativa attityderna och kompetensbristen kunde överbryggas under projektet gång medan de juridiska förändringarna inte ansågs utgöra ett hinder för arbetssättet utan upplevdes mer som ett problem. / BIM is a working method based on the use of a virtual 3D model that stores all information about the object. This approach has been developed to facilitate information management in the construction industry and has been regarded as the tool to increase the efficiency and productivity. The driving forces for BIM are many, but one often mentioned obstacle for BIM implementation is the lack of competence. With the different levels of knowledge, the concept of BIM maturity has emerged where different models exist to determine BIM maturity in companies and organizations. An obstacle that makes BIM implementation difficult is the different ways of working used in the industry which makes BIM maturity varies both within and between companies. The benefits of BIM are not obtained to the extent that is desired and actors with high BIM maturity point out that the other actors are lacking in competence. The purpose of this paper is to investigate what the concept of high BIM maturity means and how high BIM maturity affects the actors' perception of obstacles and driving forces with BIM. By gaining practical knowledge, the study can convey which obstacles that can be overcome with the help of high BIM maturity and highlight which driving forces that are important.  The study is divided into two parts where the first part examines the concept of high BIM maturity to see how the concept is described and used in the industry. This part is answered through data obtained from existing research on BIM maturity levels and in-depth semi-structured interviews with three Swedish BIM experts. The second part examine how the perception of obstacles and driving forces is affected by high BIM maturity. This is answered through data obtained from existing research on obstacles and driving forces associated with BIM and from a case study project with high BIM maturity. From in-depth semi-structured interviews with eight actors in different roles in the same project, practical experience was gained on how obstacles were overcome and how benefits were created in the project through different driving forces. Based on theory and empirical results, no clear picture was given of what high (or low) BIM maturity means and the interviewed experts were critical of the maturity model as a measurement method. The maturity model was developed as an implementation tool and not as a tool to measure BIM maturity, but it seems to have gained a different roll over the years. The picture that emerges is that BIM maturity is a fragmented and time-dependent concept with no clarity about what can be regarded as low or high degrees of maturity. When the theoretical results are compared with the empirical, the question of what significance BIM maturity has for various collaborating actor’s is raised, but also for the construction industry and BIM development as a whole. The experts relate the assessment of BIM maturity to what is needed to obtain several benefits that result from using BIM. From this perspective, they believe that BIM maturity corresponds to level 2 based on the studied maturity model, but the experts generally believe that the industry is at low levels in terms of BIM maturity. The results of the study open up for further research in BIM maturity. In the studied project, the obstacles were perceived to be low where specific driving forces had enabled the implementation. It was also concluded that the project received great benefits based on the working method with BIM. The most important driving forces for the implementation of BIM were the clear requirements from the client, the platform used and the commitment from the project organization. The benefits of the project were a better communication and collaboration climate, good information flows, financial and time savings, visualization, collision controls, knowledge enrichment and process efficiency. The obstacles that the case study project experienced were negative attitudes, lack of competence, legal changes and problems with the software in the form of inadequate BIM libraries and that the software did not live up to its marketing. Both negative attitudes and the lack of competence could be overcome during the project. The legal changes were not considered as an obstacle but more experienced as a problem.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och företag och offentlig sektor möter hela tiden nya utmaningar. Att förhålla sig aktuell med digitaliseringen och för att ta hänsyn till de behov och intresse som finns i samhället behövs en hög digital mognad. Digitala mognad är centralt för att upprätthålla verksamheter aktuella och effektiva. Studien lyfter upp vad digital mognad är och genom en fallstudie och semi-strukturerade intervjuer förklarar och undersöker den digitala mognaden av en kommun i Sverige. Studien använder definitionen av digital mognad i enlighet med Kane et al. (2015) som beskriver att det finns en tydlig digitaliseringsstrategi, ett ledarskap och en kultur som främjar förändring. Studien ämnar undersöka den digitala mognaden i en mellanstor svensk kommun. Resultatet av studien analyseras utifrån ett konceptuellt ramverk som är baserat på tidigare forskning och diskuteras gentemot forskning och teorier. Studiens resultat visar att det delvis finns en digital mognad i kommunen men att det inte finns en definierad strategi som förklarar vägen dit och är kommunicerad utöver hela organisationen. Studien visar även att den undersökta enheten har mycket pågående arbete när det kommer till digitalisering / Today's society is becoming increasingly digitalised and businesses and the public sector are constantly facing new challenges. To keep up with digitalisation and to take into account the needs and interests of society, a high level of digital maturity is needed. Digital maturity is central to keeping businesses current and efficient. The study highlights what digital maturity is and through a case study and semi-structured interviews explains and examines the digital maturity of a municipality in Sweden. The study uses the definition of digital maturity in line with Kane et al. (2015) who describe the existence of a clear digitalisation strategy, leadership and a culture that promotes change. The study aims to investigate the digital maturity of a medium-sized Swedish municipality. The results of the study are analysed using a conceptual framework based on previous research and discussed against research and theories. The results of the study show that there is partial digital maturity in the municipality but that there is no defined strategy that explains the way there and is communicated throughout the organization. The study also shows that the investigated unit has a lot of work in progress when it comes to digitisation.