Utifrån en kvalitativ och rättsdogmatisk metod ställde vi oss frågande till hur och utifrån vilka faktorer kuratorer på ungdomsmottagningar bygger sina bedömningar på. I sexualbrottslagstiftningen framgår det på flera ställen att ett barn under 15 år som utsätts eller deltar i sexuella handlingar är brottsutsatt. Vilket ledde till funderingar hur kuratorerna tillämpade lag och/eller förhöll sig till lag i praktiken. I denna uppsats har vi undersökt hur kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Stockholms län, förhåller sig till förändringen i sexualbrottslagstiftningen (BrB 6:4-6:5) som trädde i kraft 1 april 2005, samt om den fått någon praktisk betydelse för kuratorerna i deras arbete. Vidare har vi undersökt kuratorernas beslutsprocess samt hur kuratorerna kommer fram till för motiv till beslut att anmäla enligt SoL 14:1. Resultatet visar att kuratorerna följer ett tydligt mönster vid beslutsfattandet. Resultatet av studien visar att kuratorerna får svårt att förhålla sig till sin egen policy samtidigt som de förhåller sig till sexualbrottslagstiftningen, BrB 6:4-6:5. Kuratorerna gör ofta själva en egen utredning innan de tillämpar anmälningsskyldigheten, SoL 14:1. Resonemanget runt barns skyddsbehov ser olika ut beroende på barnets kön, ålder och kroppsmognad samt termer som frivillighet och ömsesidighet. Hur domstolarna dömer utifrån lagarna visade sig ha betydelse för hur kuratorerna resonerar runt sina egna skyldigheter kring barns skyddsbehov. Resultatet är ur ett rättsociologiskt perspektiv, en differens mellan lag och verklighet. Eftersom lagstiftaren lämnat ett tolkningsutrymme blir det den enskilde kuratorn som förväntas tolka och förstå verkligheten, vilket i slutändan leder till att det blir magkänslan, eller den dolda professionen som avgör. Vi har använt oss av genusteori och kognitiv teori för att belysa till våra resultat i analysen i ytterligare en dimension. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan elevers betyg i idrott och hälsa i relation till kön och när på året elever är födda, samt om eventuella förändringar över tid går att utläsa. Frågeställningarna var: 1. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa för elever födda tidigt på året respektive sent på året? 2. Hur ser eventuella skillnader ut gällande slutbetyget i skolår 9 år 2008 i idrott och hälsa mellan könen? 3. Vilka eventuella skillnader kan utläsas mellan resultaten i vår studie och Allan Svenssons rapport från 1993?   Vi har använt oss av en statistisk metod. 1687 betyg från fyra olika områden i Stockholms län har samlats in. Tabeller har sammanställts över tidigt respektive sent födda elever, samt kön, i förhållande till betyg i idrott och hälsa. Jämförelser har gjorts med Svenssons resultat.   Killar får klart högre betyg än tjejer i ämnet idrott och hälsa. Elever födda första kvartalet på året får klart bättre betyg än övriga elever. Sämst betyg får de elever som är födda det sista kvartalet. När vi jämför vår studie med Svenssons konstaterar vi att skillnaderna har ökat något mellan tidigt och sent födda killar. Svenssons undersökning visade inga större skillnader mellan tidigt och sent födda tjejer, medan vår visar en nästan lika stor skillnad som hos killarna.   Vi tror att selektionen inom föreningsidrotten påverkar elevers betyg i idrott och hälsa. Många sent födda anses som mindre talangfulla, och slås ut. De som fortsätter med föreningsidrottandet är också de som får högst betyg i idrott och hälsa. Dessutom tror vi att lärare i idrott och hälsa fortfarande grundar sina betyg mycket på prestation. Den skillnad vi kunde se i vårt resultat mellan tjejerna tror vi beror på en ökad elitsatsning och selektering på tjejsidan, gentemot för 20 år sedan då Svensson genomförde sin studie.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor. Resultatet redovisas utifrån fem förklaringsmodeller; mognad, hemmiljö, gruppen, skolmiljön samt lärarens betydelse. Resultatet som framkommit i studien är att respondenterna ser olika förklaringsmodeller till elevernas handlande. Gruppens och lärarens betydelse är de mest framkomna förklaringsmodellerna. / Our choice of subject is a direct result of our experiences with the utilization of value based education on the primary school level. From our perspective value based education works effectively in classroom environments, however does not effectively prevent conflicts from arising, for example, in the school yard or in the school hallways. The purpose of the study is to examine, utilizing a qualitative study, teachers’ views on the importance of value  education for primary school pupils. The study  analyzes how teachers understand the relationship between value based education and the application the value based education in pupils’ daily lives. The  method is based on individual interviews with six teachers who all work in primary  school. In the study three perspectives on teaching are briefly presented; all of which have been interpreted by the respondents  in the interviews. The final  discussion is based on five models: maturity, home environment, group belonging,  school environment and the importance of the teacher. The result of the study is that the group and the importance of the teacher are the two most prominent explanations for the students’ practical use of value education.

Studien behandlar ålder som social konstruktion i förskolan. Syftet som korrelerar med frågeställningarna är att öka kunskap om förskollärares uppfattningar om och förhållningssätt till ålder samt hur dessa påverkar förskolans utbildning. Studiens utformning utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på ålder. Studiens bakgrund visar att barns ålder och mognad får betydelse i flera avseenden i förskolans struktur och praktik samt att nutidens barnsyn är påverkad av en utvecklingspsykologisk historia. En kvalitativ metod har genomförts för att besvara syftet för studien, där åtta verksamma förskollärare intervjuats. Resultatet visar att det finns en övergripande åldersnorm som skapar generaliseringar i förskolans utbildning, vilket kan få konsekvenser för de barn som inte tydligt särskiljer sig från normen. Genom empirin synliggörs uppfattningar om att barn i olika åldrar har specifika egenskaper. Yngre barn beskrivs som ickeverbala, omsorgsbehövande och förstörare. Mellanbarnen beskrivs som trotsiga och mer verbala än de yngre och de äldsta beskrivs som verbala, självständiga och med förmåga att samspela. Uppfattningarna påverkar vad förskollärarna erbjuder barnen i förskolans utbildning, gällande inflytande, lärmiljöer och bemötande.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare resonerar i bedömningen av barns mognad. Studien bygger på vinjettintervjuer med sex socialsekreterare som alla arbetar med utredning inom barn och unga. Efter ordagrann transkribering av intervjuerna analyserades materialet genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien tar avstamp i de teoretiska begreppen ”skön” och ”tyst kunskap”. Resultatet visar på att bedömningen av barns mognad är komplex och diffus. Det var svårt för socialsekreterarna att sätta ord på hur de gick tillväga i bedömningen och vad de baserar den på. Mognadsbedömningar görs inte som en egen utredning, utan blir en del i den helhetsbedömning som görs av all fakta i utredningen. Socialsekreterarnas känsla i ett ärende hade också stor betydelse för deras bedömning om barns mognad. Komplexiteten i bedömningen av barns mognad i samband med att det inte finns någon tydlig definition av själva begreppet mognad öppnar upp för skönsmässiga bedömningar. I diskussionen problematiseras skönsmässiga bedömningar med tanke på den rättsosäkerhet det medför i arbetet. Avslutningsvis lyfts de funktioner som dessa bedömningar ändå fyller och vilken plats de har i socialsekreterares arbete.

I svenska fritidshem idag väljer majoriteten av de inskrivna barnen att sluta i åldrarna 10–12 år. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka förhållningssätt personal på fritidshem har till att barn i åldrarna 10–12 år slutar. Studien undersöker även vilka orsaker personalen ger till att detta sker. Frågeställningarna studien utgår ifrån är följande: “Hur förhåller sig fritidshemspersonal till att barn i åldrarna 10–12 väljer att sluta på fritidshem?” och “Vilka möjliga orsaker ser fritidshemspersonalen till att barn i denna ålder slutar på fritidshem?”. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 12 fritidshemspersonal uppdelat på fem tillfällen. Intervjuerna genomfördes i början av 2019 och var av semistrukturerad karaktär. Analysen av den samlade empirin genomförs med utgångspunkt i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och personalens svar ställs även mot fyra olika barnsyner för att ge en djupare förståelse för hur personalen uppfattar barn och deras utveckling i fritidshemmen. Resultatet visar att den intervjuade personalen i huvudsak har två olika förhållningssätt till när barn väljer att sluta på fritidshem. Man tänker sig att det är naturligt att barn i åldrarna 10–12 år slutar då det är en del av deras progression mot att bli självständiga. Personalen påpekar även deras ansvar för att göra verksamheten meningsfull för barnen. Resultatet visar också på att personalen använder sig av tre olika förklaringsmodeller för att förklara varför barn väljer att sluta på fritidshemmet. Den första som anges är “mognad” där personalen menar på att barnet nått en viss grad av mognad och vill klara sig själv. Den andra är “ålder” där personalen ser att det finns vissa förändringar som sker med den stigande åldern som påverkar deras vilja att sluta. Den tredje är “annat som lockar” där personalen ser att det finns aktiviteter utanför fritidshemmet som kan ses som mer lockande och med en större dragningskraft än vad fritidshemmet kan erbjuda. / In Swedish leisure time centers today, the majority of the enrolled children choose to quit between the ages of 10 and 12 years. The purpose of this study is therefore to investigate what attitudes staff in the leisure time centers has toward this phenomenon. The study also examines which possible causes the staff sees to why this happen. The questions this study asks are the following: "What attitudes does staff in leisure time centers have towards that children aged 10-12 choose to quit at the leisure center?" And "What possible reasons do the staff at the leisure time centers see for children of this age to quit at leisure time centers?". The study is based on qualitative interviews with 12 staff members at leisure time centers divided into five different interviews. The interviews were conducted in early 2019 and were of a semi-structured nature. The analysis of the collected empirical data is carried out on the basis of a social constructivist perspective and the staff's answers are also set against four different perceptions of children to give a deeper understanding of how the staff perceives children and their development in the leisure time center. The result shows that the interviewed staff mainly have two different approaches to when children choose to quit at a leisure time center. It's thought that it is natural for children aged 10-12 to quit because it is part of their progression towards becoming independent. The staff also points out their responsibility for making the leisure time at the center meaningful for the children. The result also shows that the staff uses three different explanatory models to explain why children choose to quit at the leisure center. The first mentioned is "maturity" where the staff says that the child has reached a certain degree of maturity and wants to be independent. The second is "age" where the staff sees that there are some changes that occur with the rising age that affects their willingness to quit. The third is "more attractive activities" where the staff sees that there are activities outside the leisure time center that can be seen as more attractive and with a greater attraction than the leisure time center can offer.

Syfte: Syftet med studien är att genom en flerfallstudie kartlägga digitaliseringsgraden hos tillverkande små och medelstora företag (SMF) och undersöka huruvida det finns någon positiv korrelation mellan digitaliseringsgrad och lönsamhetsnyckeltal.  Metod: I studien användes en flerfallstudie på 17 tillverkande SMF i regionGävleborg. Data har samlats in genom en intervju och via databasen bisnisanalys. För att undersöka sambandet mellan digital förmåga och finansiell prestation används nyckeltalen EBIT, ROA, kassaflöde och omsättning per anställda som mått på finansiell prestation.  Resultat & slutsats: Enligt vår konceptuella modell ska storleksmässiga fördelningen och finansiella prestationen öka för varje nivå av digital förmåga. Den finansiella prestationen förbättras också om man befinner sig på en högre nivå inom modellen. Urvalsstorleken och antalet företag per nivå är begränsad och därav kan inga samband med säkerhet påvisas. Resultatet tillsammans med tidigare litteratur kan ge tillverkande SMF en indikation på att en högre grad av digital förmåga kan påverka ökad lönsamheten positivt. Examensarbetets bidrag: Praktiska bidraget är en modell för företag att enkelt göra en skattning av sin digitala mognad. Forskning som på ett trovärdigt sätt kan knyta digitalisering till finansiella resultat är sparsam därmed fyller studien lite av det identifierade forskningsgapet. Studien bekräftar tidigare litteratur och erbjuder ytterligare belägg för forskning som har undersökt samma fenomen i Sverige, Italien, Tyskland och Mexico. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida studier är att kartlägga den digitala förmågan kopplad mot processmognadsmodeller för tillverkande SMF. Forskning vi har kommit i kontakt belyser vikten av att den organisatoriska förändringen sker i symbios med implementationen av digitala system och verktyg. Genom att undersöka både digital mognad och processmognad bidrar man till det befintliga forskningsgapet samtidigt som man underlättar för företag vid implementering av ytterligare digitala processer i sin verksamhet. / Aim: The purpose of the study is to map the degree of digitalization for manufacturing SMEs through multiple case-studies and investigate whether there is any positive correlation between degree of digitalization and financial key performance indicators. Method: The study uses multiple case-studies on 17 small and medium-sized manufacturing companies in the region Gävleborg. Data have been collected through an interview and through the bisnisanalys database. To investigate the relationship between a company's digital ability and financial performance the key figures EBIT, ROA, cashflow and turnover per employee are used as measures of financial performance. Result & Conclusions: According to our conceptual model, the size distribution and financial performance must increase for each level of digital ability. Financial performance is also improved if you are at a higher level within the model. The sample size and the number of companies per level are limited and we can therefore not prove these connections with certainty. The results together with previous literature can give manufacturing SMEs an indication that a higher degree of digital readiness can have a positive effect on increasing profitability. Contribution of the thesis: Practical contribution is a model to easily make an estimate of a company's own digital maturity. Research that in a credible way can link digitization to financial results is sparse, thus the study fills a bit of the identified research gap. The study also confirms previous literature and offers additional evidence for research that has investigated the same phenomenon in Sweden, Italy, Germany and Mexico. Suggestions for future research: A proposal for future studies is to map the digital capability linked to process maturation for manufacturing SMEs. Research we have come in contact with during the study highlights the importance of organizational change taking place in symbiosis with implementation of digital systems. By examining both digital maturity and process maturity one contributes to the existing research gap while at the same time making it easier for companies to implement additional digital processes in their operations.

Detta är en undersökning om pedagogers syn på sexåringar. I undersökningens fokus ligger sexåringarnas mognad och lek. Har mognaden och leken påverkats av att det har blivit en egen verksamhet för sexåringarna, en förskoleklass? Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger anser att sexåringarnas lek och mognad har påverkats av att flytta till skolan från förskolan. För att få en klar bild på pedagogers syn, har vi valt att intervjua förskolepedagoger och specialpedagoger, alla med erfarenhet av sexårsverksamhet. Under intervjuerna har vi valt att diskutera sexåringars mognad, lekens betydelse, fri kontra styrd lek och vuxendeltagande i leken. Resultatet visar att det har blivit en påverkan på barnen men åsikterna är delade bland de intervjuade pedagogerna, vilket har gett en mångsidig och intressant undersökning.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar och tänker kring begreppen inflytande och delaktighet i förskolan. Vi vill även undersöka vilka verktyg pedagogerna använder sig av när det gäller barns inflytande. Våra frågeställningar i denna undersökning är följande: Vilka verktyg använder sig pedagogerna av för att främja barnens rätt till inflytande? Vad har pedagoger för tankar och uppfattningar kring barnens delaktighet och inflytande? Vilka faktorer kan påverkar arbetet med inflytande?Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med inflytande och delaktighet på ett eller annat sätt. Det har varit svårt att komma underfund med den egentliga innebörden av begreppen, eftersom det är något som ständigt sker i vardagen utan att pedagogerna hinner reflektera över innebörden. Därför har vi använt oss av två teoretiska begrepp, nämligen kompetensdiskurs och bristdiskurs, som genomsyrar vårt arbete och som har gjort det lättare att förstå och reflektera över pedagogers syn och förhållningssätt i demokratiarbetet. Under undersökningens gång tydliggjordes en del viktiga aspekter som spelar roll för det pedagogiska arbetet med inflytande och delaktighet. Aspekter som vi har fått syn på i undersökningen, och som har spelat en viktig roll i arbetet med delaktighet och inflytande, är bland annat miljön, barnens ålder och språk.

No description available.