Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling. För att erhålla data genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma på HVB-hem och en kvalitativ intervju med två tillsynsinspektörer från IVO. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begreppen psykosocial utveckling, motivation och gränssättning och visar att ungdomars behov för att utvecklas psykosocialt består av individuell vård, delaktighet, gränssättning samt verktyg att hantera och skydda sig själva. Vidare visar resultatet att det förekommer hinder och möjligheter i personalens handlingsutrymme för att uppnå detta. Personal upplever frustration över hur tillsynen utförs och anser att deras handlingsutrymme begränsas då personalen och IVO har olika syn på lagstiftningen och hur personalen ska behandla den problematik som ungdomar på HVB-hem uppvisar. En problematiserande diskussion förs angående ungdomars problematik, gränssättning och personalens handlingsutrymme i relation till tillsynens utförande och de två olika tolkningarna av lagstiftningen som delvis står i motsättning till varandra. / Youths in Residential Institutions (HVB-home) often have a problematic behavior and are in need of protection, security and boundaries. HVB-homes are through legislation required to provide care and treatment to counteract adverse development among the youth. The Inspection for Health and Care (IVO) supervise the HVB-homes. The purpose of this study was to interview staff at HVB-homes and Inspectors at IVO to investigate their perceptions of how care and treatment should be conducted. Furthermore the aim was to distinguish whether the legislation can be interpreted differently and what consequences this has for the care and the treatment for the youths regarding their needs for positive psychosocial development. To obtain data five qualitative interviews were conducted with professionals at HVB-homes and one with two inspectors at IVO. The result was analyzed according to the theoretical concepts of psychosocial development, motivation and boundaries. The result shows that to develop psychosocial maturity, young people need individual care, empowerment, boundaries and skills to control and protect themselves. Furthermore, it shows occurrences of both obstacles and opportunities in terms of the staff being able to provide the appropriate care for the youth. The staff experience frustration in the execution of the supervision and describe that they interpret the legislation differently from IVO. The staff express that they are unable to handle the youths at HVB-home. A problematizing discussion is conducted regarding the youths’ problems at HVB-homes, need of boundaries and the staffs’ ability to provide appropriate care in relation to the execution of the supervision and the two partly different interpretations of the legislation.

The aim of this study was to create an understanding about what kind of knowledge social workers, that work in social services, use in determining a child's participation in an investigation with the focus on the child's maturity and age. We also had the aim to get an understanding about if the reasoning about a child's maturity could lead to learning. With a qualitative approach and with semi structured interviews, seven social workers were interviewed. We were inspired of an hermeneutical approach. As the theoretical starting point, the concepts of knowledge, discretion and learning were used to analyze our data.  The conclusion of this study was that social workers use a combination of several knowledge forms when assessing children's participation based on maturity. Tacit knowledge, scientific knowledge and institutionalized knowledge were used mainly to gather information to assess the maturity of the children. Articulated knowledge and bodily knowledge were used in the reasoning in how to make children participated. The use of several forms of knowledge in combination with the reasoning of children's participation based on maturation leads to learning. However, the social workers implied that the children's participation wasn’t depending on maturity, rather that maturity only determined in which way the child was going to be participated.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka digitalisering och dess påverkan på kompetens och kompetensförsörjning inom svenska myndigheter. Detta med avseende på det 16:e hållbarhetsmålet, framtaget av FN, som syftar till att främja fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling. För att uppnå denna vision studeras e-förvaltning och dess inverkan på samhället. Insamling av primärdata har skett genom semistrukturerade intervjuer. Vidare har sekundärdata tillämpats i form av statistik för att stödja en del påståenden. Utifrån denna studie kan det konstateras att digitalisering inom de studerade myndigheterna dels bidragit till att ersätta arbetsuppgifter och dels till att förändra arbetsverktyg. De nya arbetsuppgifterna och arbetsprocesserna har ställt ökade krav på nya kompetenser bland medarbetarna inom den operativa verksamheten. Främst handlar det om en ökad digital kompetens hos medarbetare. Beroende på den digitala mognaden och införandet av digital teknologi varierar efterfrågan på den digitala kompetensen. Ur myndighetens perspektiv har digitaliseringen bidragit till ökad kompetensnivå. Detta har medfört att arbetsuppgifternas process och resultat blir av högre kvalitet. / The purpose of this thesis has been to study how digitalization has affected competency and competency management within Swedish authorities. This regards to the sixteenth sustainable goal developed by the UN which purpose is to promote peaceful, equitable and inclusive societies for a sustainable development. E-governance and its effect on the society is being studied to achieve the vision of a sustainable development. Collection of data has included primary data in the form of semi-structured interviews. Further on, secondary data have been applied in form of statistics for varying contexts. Based on the study’s findings it can be confirmed that the digital transformation within the examined authorities partially has contributed to replace professional tasks and partially to change the working tools used in the operation. The new professional tasks and their applied processes have contributed to higher demands of new competencies within the operation. It is mainly about an increased digital competency of employees. Depending on the digital maturity and the implementation of new technologies, the demand of digital competence varies between the authorities.

UX-mognad inom företag kan enklast beskrivas som mätningen av användarfokus under utvecklingen av en produkt och inom ett företag. Syftet med denna rapport är att jämföra två UX-mognadsmodeller i praktisk tillämning inom ett spelföretag utifrån aspekterna lätthanterlighet, modellprecision samt tillgänglighet. Nielsens UX-mognadsmodell som kom ut 2006 är utformad för organisationer, medan McAllisters UX-mognadsmodell är specifikt utformad för spelföretag och släpptes 2018. Den praktiska tillämpningen av modellerna bestod av en fältstudie där anställda på spelföretaget intervjuades. Analysen gjordes sedan i två delar. Den första delen var att fastställa spelföretagets UX-mognadsnivå genom användning av modellerna, under denna analys separerades modellerna. Andra analysen var den jämförande analysen mellan de två modellerna ur de tre aspekterna, även under denna analys separerades de två modellerna. Studiens resultat påvisar att McAllister UX- mognadsmodell är bättre på att fastställa spelföretags UX-mognadsnivå ur aspekterna lätthanterlighet och modellprecision, men Nielsens modell är mer tillgänglig. De hinder som stöttes på i studien pekar på att båda modellerna innehåller svagheter som bör förändras för enklare tillämpning i praktiken. Ihop med studiens resultat uppenbarades det även att finns behov för områdesspecificera UX-mognadsmodeller, och att detta skulle leda till enklare tillämpning för företag, organisationer och konsulter.

Företag, oavsett storlek, vill idag följa den digitala transformationen och höja den digitala mognadsgraden för att kunna få effektivare resultat samt nå de konkurrensfördelar som digitaliseringen kan medföra. Små och medelstora företag, så kallade SMF:s, påverkas av de förändringar som digitaliseringen medför eftersom de får helt nya möjligheter att delta i den globala ekonomin jämfört med tidigare. Denna studie kommer att utforska den digitala mognaden bland små och medelstora företag samt identifiera företagens utmaningar och efterfrågade stöd för att nå högre mognad. Studiens metod utgår från ett explorativt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod och använder sig av en abduktiv forskningsansats. Både en strukturerad och en semi-strukturerad intervju används för den empiriska datainsamlingen. I studien intervjuas sju respondenter från olika små- och medelstora företag. Studiens analys undersöker hur företagens digitala mognad och utmaningar ställer sig mot teorier rörande digitalisering, digital mognad och digitala mognadsmodeller. Diskussionen belyser att de mer mjuka värdena som ledarskap, strategi och visionsarbete samt kompetensutveckling är utmanande för små och medelstora bolag. Dessutom diskuteras att små och medelstora bolags förutsättningar och resurser påverkar deras upplevda utmaningar samt vilka stöd som efterfrågas för att höja den digitala mognadsgraden. Studien visar att små och medelstora bolag har olika utmaningar för att nå digital mognad, men att de har viljan att höja mognadsgraden. För att höja mognadsgraden förutsätts att de har egna kapaciteter eller kan få förutsättningar i form av stöd och hjälpmedel för att prioritera transformationsinsatser och anpassa struktur samt kultur internt. / Companies, regardless of size, want to follow the digital transformation and reach a higher level of digital maturity. Because they want to achieve more effective results and gain the competitive advantages of digital transformation. Small and medium-sized enterprises, SMEs, are affected by digitalization and they are given new opportunities to participate in the global economy compared to before. This study explores the digital maturity of small and medium- sized enterprises and identifies their challenges for reaching higher maturity. Furthermore, the study distinguishes what kind of support SMEs are in need of to be able to raise their maturity level. The study method is based on an explorative approach with a qualitative research method and uses an abductive research approach with two types of interviews in the data collection, structured and semi-structured interviews. In the study, seven respondents from different SMEs were interviewed. The study's analysis examines how the companies' digital maturity and challenges can be linked to theories regarding digitalization, digital maturity and digital maturity models. The discussion highlights that softer values such as leadership, strategy and vision, as well as competence and digital knowledge are challenging for SMEs. In addition, it is discussed that the resources of small and medium-sized enterprises affect the perceived challenges as well as the support needed to increase the digital maturity level. The study shows that small and medium-sized enterprises have different challenges for achieving digital maturity. However, they also have the will to increase the level of maturity. In order to increase the maturity level, they must have their own capacities or get the capacities with external support. Then they will be able to prioritize digital transformation efforts and adapt structure as well as culture internally.

Denna studie beskriver vad handelsorganisationer med butiksförsäljning som primär försäljningskanal bör fokusera på för att öka sin lönsamhet. För att samla in information har vi gjort en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till primärt 96 stycken VD:ar i Svenska handelsorganisationer inom B2C. Denna studie visar att handels-organisationer har stora utmaningar när det gäller att hantera digitaliseringen och bli digitalt mogna, även om de aldrig tidigare investerat så mycket i digital teknik som under senare år. Det mest anmärkningsvärda i denna studie är dock att det inte finns något samband mellan deras lönsamhet och digitala mognad. Det indikerar på att deras investeringar de senaste åren inte bidragit till vare sig en ökad lönsamhet eller en ökad effektivitet. Slutsatsen belyser att handelsorganisationer bör se över synen på digital innovation och förbättra styrningen genom att ge anställda möjligheten att skapa bättre strategier med hjälp av digital teknik. Vidare bör de fortsatt värdesätta intuition men till mycket högre grad säkerställa att de har resurserna och möjligheterna att nyttja kund- och affärsdata, för att på så vis kunna använda sig av ett teknokratiskt beslutsfattande. Slutligen bör de behålla satsningar mot en mer organisk organisationsstruktur och säkerställa att de har mätbara målsättningar i deras digitaliseringsstrategier. / This research paper describes what brick-and-mortar organizations, in the new technological world, should focus on in order to increase their profitability. Information was collected primarily from 96 CEO:s at Swedish retail organizations working within B2C. This study shows that retail organizations have great challenges in managing digitalisation and becoming digitally mature, even though they never invested as much in digital technology as in the recent years. The most remarkable result in this study, however, is that there is no link between their profitability and digital maturity. This indicates that their investments in recent years have not contributed to either increased profitability or increased efficiency. The conclusion highlights that retail organizations should review the view of digital innovation and improve management by giving employees the opportunity to create better strategies using digital technology. They should also continue to value intuition but to a much greater degree ensure that they have the resources and opportunities to use customer and business data, in order to be able to use technocratic decision-making. Finally, they should maintain their efforts towards a more organic organizational structure and ensure that they have measurable objectives in their digitization strategies.

Background: Adapting to digital environments and utilizing the benefits that digitalization brings is becoming increasingly important and crucial for the survival of firms in a market that is constantly changing and characterized by digitalization. Firms need to undergo necessary changes in order to successfully adapt their firm to a digital environment and therefore increase their digital maturity. At the same time, it is becoming more common for consultants to be employed by firms to drive their digital transformation.   Purpose: The purpose of this study is to investigate how consultants within the IT industry work define digital maturity and what consultants experience is important to work with within digital maturity to drive digital transformation. The study intends to answer the following research questions; ●      What does digital maturity signify for a consultant within the IT industry? ●      What aspects of digital maturity does a consultant within the IT industry experience are the most important to work with within a firm?   Methodology: To answer the purpose of the study and the related research questions, a qualitative interview study with an abductive approach was conducted. A reference model has been used which forms the basis for the study's theoretical frame of reference, interview guide and thematic analysis. The empirical data has been obtained through semi-structured interviews and has been analyzed using a thematic method. The respondents are senior consultants who work at different consulting firms in the IT industry and who have at least 10 years of experience in projects regarding digital transformation and/or digital maturity and at least five years of experience in the consulting profession. This study has adopted an interpretivist philosophy in order to understand contextual factors within the studied subject.   Conclusion: The most important aspects of digital maturity from a consultant’s perspective are; capacity for change, external analysis, digital strategy, leadership and governance, and organizational culture. The aspects that have been identified as less important are; digital competence and IT use. This study has therefore contributed to how consultants can work with digital maturity and digital transformation and has also created a classification of the phenomenon that can help both firms and consultants to understand which aspects of digital maturity are more important to prioritize in a digital transformation than others.   Keywords: digital maturity, digital transformation, digitalization, digital strategy, leadership, organizational culture, digital competence

As organizations grow larger, so does the information base of the organization, and the need to findimportant information increases along with it. However, many organizations are neglecting theimportance of information. Enterprise search lets users search for information in multiple informationrepositories from one single application, without having to know where the information resides. The focalfirm of this research, Findwise AB, is a Swedish IT consultancy firm specialized in delivering searchsolutions to its customers. It has been shown that not many organizations have a strategy for their internalwork with enterprise search. Therefore, Findwise wants to be able to deliver enterprise search strategies toits customers. Such a strategy would facilitate the customers’ development of their internal enterprisesearch management. However, this requires the ability to define an organization’s current and future statewith regard to enterprise search management, something that, up until now has not been possible.Therefore, the purpose of this study was to develop an enterprise search management maturity (ESMM)model, which Findwise’s consultants can use for assessing an organization’s current state, as well aspossible future state within enterprise search management. Through an extensive literature study, incombination with an empirical study consisting of a questionnaire and semi-structured interviews, theESMM model was developed. The themes of the identified maturity levels of enterprise searchmanagement are; knowledge, management, priority, standardization, and sustainability. It is concludedthat the parameters to evaluate on each of these maturity levels are the three parameters information,technology, and user. Each of these parameters consists of three specific factors to evaluate, providingguidelines for what to look at in an assessment. This will enable Findwise to define an organization’scurrent and future state within enterprise search management, as well as enable organizations to gain themost benefit out of their enterprise search solution. / När organisationer växer ökar även deras interna informationsmängd. I takt med detta, ökar även behovetav att finna relevant information inom organisationen. Tyvärr är detta något som ofta försummas avdagens organisationer. Enterprise search är en sökapplikation som möjliggör sökning i flera olikainformationskällor från endast en applikation. Detta innebär att istället för att söka igenom olikainformationskällor via separata sökfunktioner, behöver användare av en enterprise search-lösning endastgöra en enda sökning. Findwise AB är ett svenskt IT-konsultbolag som är specialiserade på att utvecklasådana enterprise search-lösningar. Ett stort problem är att organisationer ofta saknar ett konkretarbetssätt och en strategi för enterprise search. Detta leder till att det blir mycket svårt att dels realiseravärdet av söklösningen, men även till svårigheter med att definiera hur det interna arbetet kringsöklösningen bör se ut. På grund av detta vill Findwise kunna erbjuda sina kunder enterprise searchstrategier.En sådan strategi skulle underlätta kunders interna utveckling av styrprocesser för enterprisesearch. Detta kräver dock förmågan att definiera en organisations nuvarande och framtida tillstånd medavseende på styrningen av enterprise search, något som fram tills nu ej har varit möjligt. Således varsyftet med detta arbete att ta fram en mognadsmodell för utvärdering av styrprocesser för enterprisesearch. Denna mognadsmodell ska bistå Findwise-konsulter med ett verktyg för att definiera vilkenmognadsnivå en organisation befinner sig på i dagsläget, men även se var man vill befinna sig iframtiden. Från denna utvärdering kan sedan de aktiviteter identifieras, som behöver utföras för att uppnåett framtida mål och skapa en strategi för enterprise search. Denna rapport beskriver utvecklandet av ensådan mognadsmodell för styrning av enterprise search. Modellen utvecklades genom en kvalitativfallstudie på Findwise AB, där resultat från en enkät och semistrukturerade intervjuer utgör grunden förstudien. Fakta och diverse koncept har även grundats i teori. Resultatet blev en mognadsmodell beståendeav fem olika mognadsnivåer: kunskap, hantering, prioritering, standardisering och hållbarhet. Dessaanvänds för att utvärdera mognaden inom tre huvudområden av enterprise search: information, teknik ochanvändare. Inom varje område är tre olika faktorer identifierade, som bidrar med riktlinjer för vad manbör titta på vid en utvärdering av enterprise search. Modellen möjliggör för Findwise att kunna definieraen organisations nuvarande- och framtida tillstånd med avseende på styrning av enterpris search. Dessutom skulle en sådan modell möjliggöra för organisationer att få maximalt utbyte av sin enterprisesearch-lösning.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. / With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.

När världen ställdes inför krissutionen Covid-19 pandemin drabbades verksamheter av anpassningar och förändrade arbetssätt. Covid-19 pandemin bidrog till att verksamheter behövde engagera sig i distansarbete och förbättra sin IT-kapacitet för att komma framåt i sin digitala transformation. För att kunna genomföra en digital transformation är digital mognad, digital kompetens och digitala verktyg centrala delar. Syftet med studien är att undersöka om graden av digital mognad påverkar en digital transformation inom utbildningsverksamheter vid en krissituation. Studiens ändamål är att identifiera hur en digital transformation påverkas beroende på graden av digital mognad vid en utbildningsverksamhet. Studien har genomförts med hjälp utav en kvalitativ forskningsmetod där sju semistrukturerade intervjuer legat till grund för undersökningen. Respondenterna har bestått utav lärare och personal från olika institutioner på Högskolan i Borås där alla arbetat eller undervisat på distans. Resultatet visar att graden av digital mognad har en avgörande roll för hur den digitala transformationen kan genomföras. Graden av digital kompetens har också visat sig vara en bidragande faktor till om den digitala mognaden är hög eller låg. De personer som behärskar och tillämpar digitala verktyg bäst är också de som visat sig ha hög digital kompetens och hög digital mognad. / When the world was faced with the crisis Covid-19 pandemic, businesses were affected by adaptations and changed working methods. The Covid-19 pandemic contributed to the need for businesses to engage in teleworking and improve their IT capacity in order to move forward in their digital transformation. To be able to carry out a digital transformation, digital maturity, digital competence and digital tools are central parts. The purpose of the study is to investigate whether the degree of digital maturity affects a digital transformation within educational activities in a crisis situation. The purpose of the study is to identify how a digital transformation is affected depending on the degree of digital maturity in an educational activity. The study was conducted with the help of a qualitative research method where seven semi-structured interviews formed the basis of the study. The respondents consisted of teachers and staff from various departments at the University of Borås, where everyone worked or taught at a distance. The results show that the degree of digital maturity plays a decisive role in how digital transformation can be implemented. The degree of digital competence has also been shown to be a contributing factor to whether digital maturity is high or low. The people who master and apply digital tools best are also those who have been shown to have high digital competence and high digital maturity.