Manufacturing companies are currently experiencing a digital transformation pressure as focus on concepts such as Industry 4.0 are growing. Industry 4.0 a concept inheriting, among other technologies, IoT, Cloud manufacturing and advanced analytics. The digital transformation and digitalisation of manufacturing may provide performance improvements. For example, in Supply chain functions, due to increased information sharing and possible performance improvements in forecast accuracy and deliverer accuracy. However, many companies are uncertain regarding how digital transformation best could be approached. An increasingly digital supply chain will increase the complexity of the organisation and the first step of any such transformation is to understand current capabilities. In this study we applied and, propose, the usage of a digital maturity framework, including a questionnaire, which is academically robust, has high level of transparency regarding the questionnaire, and are measuring all corporate functions. The digital maturity model is built on 3 dimensions, Strategy & organisation, Smart business processes and Smart product & services, 3 sub-dimensions and 13 associated fields. The framework thereby assesses all necessary enablers for digital transformation and provide guidelines for companies regarding what dimensions that are lagging and potentially are hindering a digital transformation. The framework was adapted and applied in the Scandinavian FMCG industry. By assessing 3 companies within the same corporate group which enabled triangulation with interviews to ensure validity provided a deeper understanding of the challenges in digitalisation and level of digital maturity in the Scandinavian FMCG industry were obtained. The results indicate that the major factor causing the low level of digital maturity within the Scandinavian FMCG industry were due to insufficient Strategy & Organisation mostly caused by a lack of strategic partners. The study concludes that competence and knowledge regarding how to approach digital transformation are the major challenge. In order to avoid develop all capabilities internally it is therefore important to source strategic partners. In addition, this study explored certain KPI’s that, according to the SCOR-model, are of great importance for operational performance. The SCOR-model were used since it is an established framework. The KPI’s for each of the participating factories were presented in relation to the digital maturity score within the associated field of production, procurement & logistics. Although no claims regarding causal relationships between digital maturity are made, the study proves the importance of connecting digital maturity to KPI’s in order to provide tangible benefits. / I och med framväxten av nya digitala teknologier upplever tillverkande företag ett ökat fokus på att digitalisera sin produktion. Digitaliseringen av industrin har kommit olika långt i olika delar men försök till att definiera vad som menar har genererat koncept som exempelvis Industry 4.0. Industry 4.0 är ett koncept som innefattar bland annat teknik som möjliggör att genom avancerad dataanalys och informationsdelning i realtid få helt nya insikter och möjlighet att styra och optimera produktionsprocesser. Dessa digitala hjälpmedel och tekniker tros även leda till mer kostnadseffektiva och flexibla värdekedjor. Exempelvis försöker många företag att förbättra sin prognos och leveranssäkerhet genom att få tillgång till försäljningsdata i realtid. Många företag är emellertid osäkra om hur de ska ta implementera och välja mellan vilka tekniker de bör fokusera på, samt om de har en organisation som är redo för att dra nytta av ny teknologi. En alltmer digital värdekedja som agerar i realtid ökar komplexitet och ställer även ökade krav på olika funktioner inom organisationen att samarbeta. Ett första steg i att förändras till ett digitalt företag att avgöra var de står idag och vad som kan förhindra en sådan förändring. I den här studien justerades och applicerades en modell som mäter digital mognadsgrad på ett företag inom den Skandinaviska FMCG industrin. Modellen som används är framtagen av akademiker och erbjuder transparens då frågeformuläret och hur bedömningen görs framgår, till skillnad från andra modeller. Modellen bedömer en organisations digital mognadsgrad enligt 3 dimensioner, Strategi och organisation, Smarta affärsprocesser och Smarta produkt och tjänster. I tillägg är dessa dimensioner uppbyggda av 3 under-dimensioner och 13 relaterade områden. Modellen bedömer därigenom alla nödvändiga faktorer för digital transformation och ger riktlinjer för företag om vilka dimensioner som anses digitalt omogna och potentiellt hindrar en digital transformation. Resultaten valideras genom att även genom semi-strukturerade intervjuer få ytterligare insikter i företagets processer, attityder, ledarskap och strategiska utmaningar. Resultaten visade att den avgörande faktorn som orsakade den relativt sett låga digitala mognadsgraden var avsaknaden av en tydlig strategi, att företagen är organiserade i funktionella silos, brist på kompetens och även strategiska partnerskap. I tillägg, utforskades vilka KPI’er som eventuellt kan förbättras genom en ökad digital mognadsgrad. Dessa KPI’er togs fram enligt SCOR-modellen då den är erbjuder ett akademisk etablerat ramverk. KPI’er för var och en av de deltagande fabrikerna presenterades i förhållande till digital mognadsgrad, men enbart inom det området produktion, upphandling och logistik. Även om det i studien inte görs några anspråk på att förklara samband mellan digital mognadsgrad, visar studien vikten av att koppla digital mognadsnivå till KPI’er för att kunna ge erbjuda konkreta fördelar med digitalisering och föreslår att det här tillvägagångsättet utvecklas i framtida arbete.

Denna studie undersöker de svårigheter som företag möter vid implementering av artificiell intelligens (AI) och undersöker strategier för framgångsrik integrering av AI. Genom en kombination av semistrukturerade intervjuer och en omfattande litteraturstudie användes en induktiv metod för att analysera de utmaningar som företag stöter på före implementeringsprocessen. Resultaten avslöjar flera nyckelområden av bekymmer, inklusive teknisk spridning, samarbetsbaserad design, utbildning, arbetsmiljö, arbetsmarknadsdynamik och moraliska överväganden. Genom att ta itu med dessa utmaningar kan företag navigera effektivare genom AI-implementeringens komplexiteter. Denna studie ger insikter om de avgörande faktorer som påverkar framgångsrik integration av AI-system i organisatoriska sammanhang. Förståelsen av dessa utmaningar och användningen av lämpliga strategier är avgörande för företag som vill utnyttja potentialen hos AI. / This paper explores the difficulties faced by companies when implementing artificial intelligence (AI) and investigates strategies for successful AI integration. Through a combination of semi-structured interviews and a comprehensive literature review, an inductive approach was employed to analyze the challenges encountered by companies before the implementation process. The findings reveal several key areas of concern, including technical diffusion, customer collaboration, education, workers' health, labor market dynamics, and moral considerations. By addressing these challenges, companies can navigate the complexities of AI-implementation more effectively. This paper provides insights into the critical factors that influence the successful integration of AI systems in organizational settings. Understanding these challenges and employing appropriate strategies is crucial for companies seeking to harness the potential of AI while mitigating associated risks

Att involvera UX (”User Experience”) i ett tidigt skede i en agil systemutvecklingsprocess avdigitala produkter och tjänster har visat sig vara en framgångsfaktor för företag. Företag inseri allt högre grad affärsvärdet av att involvera användare. För att vara konkurrenskraftig krävsdet av företag att de lyssnar på sina användares behov. Genom att lyssna till sina användaresbehov och involvera dessa i design-och utvecklingsprocessen av digitala produkter kan ettföretag få lojalare användare. Bättre UX-design är ett resultat av organisationen som helhet,och kan inte endast uppnås av skickliga UX-designers. Användaren interagerar med företagpå fler digitala gränssnitt än förr i dagens digitala värld, vilket kräver komplex UX-designoch tvärfunktionellt samarbete. Ett vanligt förekommande hinder för användarcentrering isystemutveckling av digitala produkter är bristen på en användarcentrerad företagskultur. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva faktorer sombidrar till, eller motverkar, en mer användarcentrerad företagskultur under ensystemutvecklingsprocess av digitala produkter ur ett relationsperspektiv mellan ledningenoch agila team. I denna studie har fallstudiemetoden använts med en abduktiv ansats. En litteraturstudie hargenomförts. Under litteraturstudien skapades en litteraturbaserad analysmodell som itereradesunder studiens gång. Analysmodellen låg till grund för de fem semistrukturerade intervjuernamed olika rollinnehavare som genomfördes. Studiens tre mest centrala slutsatser är att användarperspektivet ses som centralt ochanvändare involveras i utvecklingen, men det finns faktorer som säljfokus och silobeteendesom motverkar en mer användarcentrerad företagskultur. Studiens andra slutsats är att UX ihögre grad anses betydelsefullt, men faktorer såsom brist på samsyn för UX och agilaarbetssätt samt acceptansen för tvärfunktionella designprocesser motverkar en meranvändarcentrerad företagskultur. Studiens tredje slutsats är att företagskulturen påfallföretaget förefaller sig vara i förändring där den traditionella organisationen möter en ihögre grad agil organisation.

Statistik från Skolverket (Skolverket 2023a, s. 12) visar att barn i årskurs 4 till 6 i hög grad slutar på fritidshemmen. Syftet med denna studie har varit att synliggöra och analysera vilka faktorer som ligger bakom att barn i årskurs 4 och årskurs 5 stannar eller slutar på fritidshemmet ur barnens perspektiv samt att ta reda på hur barnen i årskurs 4 och årskurs 5 ser på sin fritid. Studien har gjorts utifrån frågeställningarna: Varför stannar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Varför slutar barn i årskurs 4 och årskurs 5 på fritidshemmet? Hur ser barn i årskurs 4 och årskurs 5 på sin fritid? Empirin har samlats in genom kvalitativa barnintervjuer i fokusgrupper: en kategori av grupper som går kvar på fritids och en kategori av grupper som har slutat på fritids.Som stöd för analysen har ett barndomssociologiskt perspektiv använts.Studiens resultat visar att flera olika faktorer påverkar att barnen stannar eller slutar på fritidshemmet. Den främsta faktorn att barnen stannar på fritidshemmet är betydelsen av kompisarna liksom att kompisarna även är främsta faktorn till att man slutar. Barnen strävar efter att befinna sig på samma arena som deras kompisar befinner sig. Många barn lyfter också ett mognadsperspektiv till att stanna eller sluta och hemnyckeln är en statussymbol. Kompisarna samt att barnen ges inflytande är det som är det viktigaste för att barnen ska få en meningsfull fritid på fritidshemmet, vilket i sin tur gör att de stannar. Barnens fritidsintressen riktas allt mer utanför fritidshemmets väggar när de går i åk 4 - åk 5. Olika organiserade fritidsaktiviteter liksom behov som fritidshemmet inte kan tillmötesgå ligger till grund till att många barn är på fritidshemmet kortare tid eller att de slutar på fritidshemmet.

För att genomföra en digital transformation och ta del av de möjligheter som det digitala erbjuder är den digitala mognaden av vikt för att företag effektivt ska förhålla sig i en allt mer digital affärsmiljö. Den digitala transformationen drivs av lednings- och styrningsfrågor såsom kultur, strategi och kompetens där enbart implementering av ny teknik inte bedöms vara tillräcklig. Denna studie undersöker den digitala mognadsgraden på drivmedelsföretag samt identifierar centrala nyckelområden kopplat till kultur, strategi och kompetens som utifrån ett ledningsperspektiv anses vara främjande eller hämmande i transformationsarbetet för drivmedelsföretag i Sverige. Det är en explorativ liten N-studie med en abduktiv ansats. Den empiriska datainsamligen samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem olika respondenter från två olika drivmedelsföretag samt en branschorganisation. Studien undersöker de medverkande drivmedelsföretagens digitala mognad samt identifierar de nyckelområden som anses antingen främja eller hämma transformationsprocessen och har utgått ifrån teori rörande, digitalisering, digital mognad, digitala mognadsmodeller, digital strategi, digital kompetens och ledningsförmåga och digital kultur. Analysen belyser områden som har identifierats vara främjande för drivmedelsföretag i transformationsarbetet; genomsyrande kultur, acceptera brister, implementera i mindre skala, lokal anpassning och vikten av chefernas roll i transformationsrealiseringen. Det framkommer även i analysen områden som identifieras vara hämmande i transformationsarbetet för drivmedelsföretagen; gamla system försvårar digitaliseringen, bristande kommunikation genom leden och skilda verklighetsuppfattningar. Lednings- och styrningsfrågor är det som anses driva den digitala transformationen, dessa är abstrakta och det förekommer olika strategier i hur stora företag arbetar med dessa för att främja transformationsarbetet. Denna studie fann nyckelområden som var gemensamma för de undersökta drivmedelsföretagen där ett vidare arbete med både de identifierade främjande- och hämmande nyckelområdena kan på sikt öka dess digitala mognadsgrad och konkurrenskraft på drivmedelsmarknaden. / In order to carry out a digital transformation and take advantage of the opportunities that digital offers, digital maturity is important for companies to operate effectively in an increasingly digital business environment. The digital transformation is driven by management and governance issues such as culture, strategy and competence, where the implementation of new technology alone is deemed insufficient. This study examines the digital maturity of fuel companies and identifies key areas related to culture, strategy, and competence, which are considered either facilitating or inhibiting from a management perspective in the transformation efforts of fuel companies in Sweden. It is an exploratory n-study with an abductive approach. The empirical data was collected through semi-structured interviews conducted with five different respondents from two different fuel companies and an industry organization. The study examines the digital maturity of the participating fuel companies and identifies the key areas that are considered to either promote or hinder the transformation process and has been based on theory relating to digitization, digital maturity, digital maturity models, digital strategy, digital competence and leadership and digital culture.The analysis highlights areas identified as beneficial for fuel companies in their transformation efforts: pervasive culture, accepting flaws, implementing on a smaller scale, local adaptation, and the importance of managers’ role in realizing transformations. The analysis also reveals areas identified as hindering the transformation efforts for fuel companies: legacy systems complicating digitization, communication gaps within the hierarchy, and differing perceptions of reality. Management and governance issues are considered to drive digital transformation, these are abstract and there are varying strategies in how large companies work with these to promote transformation efforts. This study found key areas common to the examined fuel companies, where further work on both the identified facilitating and inhibiting key areas could ultimately increase their digital maturity and competitiveness in the fuel market.

No description available.

Syfte Det övergripande syftet med studien var att öka förståelsen för hur digitalt mogna företag utformar och bedriver arbetet i de digitala enheterna. Studien har undersökt den del av organisationen som direkt eller indirekt arbetar med att utveckla digitala innovationer (digitala enheten) mot externa kunder, och har nyttjat konceptet verksamhetsmodell för att uppnå ett systemperspektiv i förståelsen. Syftet adresseras genom följande forskningsfråga: Vilka gemensamma faktorer finns hos digitalt mogna företags digitala enheter? Metod Studien är av explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en kvalitativt flerfallsstudie genomförts. För att studera digitalt mogna företag har urvalet skett med hjälp av digitala experter och tidigare forskning på digital mognad. Primärdata bestod av 21 semi-strukturerade intervjuer med informanter från 8 digitalt mogna företag med god insikt i respektive verksamhet, samt 4 intervjuer med experter inom digitalisering och verksamhetsutveckling. Sekundärdata bestod av publik information så som årsrapporter, presentationer och hemsidor m.fl.. Resultat Resultatet visar att det finns många gemensamma faktorer mellan de studerade verksamheterna som kan utgöra en förklaring till varför de är framstående inom digital innovation och mognad. Totalt har 22 gemensamma teman identifierats som till betydande grad återspeglats i de studerade verksamheterna. De identifierade teman aggregeras till ett förslag på 4 generiska designprinciper för hur verksamheter kan utformas och bedrivas för att främja digital innovation. Därtill presenteras ett ramverk för verksamhetsmodellering med fokus på digitala enheter. Teoretiska implikationer Det teoretiska bidrag som studier tillför är fyrfaldigt: (1) Studien skapar större insikter kring digitalt mogna företag och bekräftar indirekt mycket av tidigare forskning på digital mognad (2) utvecklar och konkretiserar konceptet verksamhetsmodell, (3) introducerar ett ramverk för verksamhetsmodellering i allmänhet och med generiska designprinciper för främjandet av digital innovation i synnerhet samt (4) bidrar till tvärdisciplinär forskning genom ett holistiskt perspektiv. Praktiska implikationer Det praktiska bidrag som studien skapar är kunskap kring verksamhetsdesign för samtida företagsledare i allmänhet, och i synnerhet för ledare som arbetar kring digital innovation. Ramverket och designprinciperna kan bidra till att företagsledare lättare kan skapa en överblick av verksamheten och aktivt utforma den för att stödja affärsmodellen och i förlängningen främja strategin. / Purpose The overall purpose of the study is to develop the understanding of how digitally maturing companies design and operates the digital unit. The study has examined the organization within the companies that directly or indirectly develop digital offerings (the digital unit) towards external customers , and has utilized the holistic concept of an operating model in order to do so. The purpose is addressed by the following research question: What common factors exist between the digital units of digitally maturing companies? Method The study is exploratory in its nature with an inductive approach, in which a qualitative multiple case study was conducted. In order to study digitally matured companies, the selection process involved the help of digital experts as well as previous studies on digital maturity. In total, 21 semi-structured interviews with informants from 8 digitally matured companies were conducted, together with 4 interviews with experts in digitalization and business development. The informants had a good understanding of respective organization, and the data was complemented with publicly available information such as reports, presentations and websites. Results The results show that there are many common factors between the studied organizations that can help explain as to why they are prevalent in digital innovation and maturity. In total, 22 common themes were identified between the organizations’ digital units by studying their operating models. The identified themes were aggregated into a proposal of 4 generic design principles for how the digital units could be designed in order to prosper digital innovation. In addition, a framework for operations modelling is presented with a focus on digital units. Theoretical implications The theoretical implications from the study is primarely fourfolded: (1) the study develops the knowledge of digitally matured companies and concretizes the result from previous studies. (2) The study develops the concept of an operating model by identifying and bridging 6 academic fields. (3) The study presents a suggested framework for modelling the operations in general, and particularly for the design of the digital unit. (4) The study support a multidisciplinary approach to studying best praxis from a holistic perspective. Practical implications The results from the study can serve as inspiration when designing organizations for today’s the managers in general, and for the managers within digital innovation in particular. The suggested framework and design principles can facilitate the process of understanding and designing a synergetic operation that support the business model and strategy.

Förbränning av fossila bränslen är den största orsaken till ökade växthusgasutsläpp i atmosfären som i sin tur ligger till grund för klimatförändringarna. Europeiska Unionen uttrycker klimatförändringarna som ett existentiellt hot och har som mål att Europa ska bli en klimatneutral kontinent till år 2050. Arbetsmaskiner, som vanligtvis drivs på diesel, är ett energikrävande fordonsslag vid användning som år 2016 stod för 6 % av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Vätgas kan vara ett alternativt drivmedel till diesel eller andra fossila drivmedel för att minska de utsläpp som arbetsmaskiner ger upphov till. Syftet med studien är att uppmärksamma arbetsmaskiners roll i en omställning till vätgasdrift samt sprida kunskap om vad en omställning skulle innebära för dagens användare av arbetsmaskiner. Detta görs genom att belysa möjlig etablering i nutid av fem utvalda vätgasdrivna arbetsmaskiner samt gestalta dem i ett framtida vätgassamhälle. De arbetsmaskiner som inkluderas i studien är hjullastare, pistmaskin, sopmaskin, traktor och motviktstruck. Metoden består av en förenklad litteraturöversyn i kombination med personlig kommunikation samt en anpassning av verktyget Technology Readiness Level (TRL) i syfte att bedöma den tekniska mognaden. Resultatet visar att det i dagsläget finns etableringsmöjligheter i olika former för samtliga arbetsmaskiner i regionen baserat på TRL. Vätgasdrivna motviktstruckar och sopmaskiner är båda tillräckligt mogna tekniker för att etableras direkt på marknaden genom inköp. Vätgasdrivna hjullastare, traktorer och pistmaskiner är fortfarande under utveckling och kan därför etableras i regionen genom forskning och ytterligare utveckling eller först efter produktlansering på marknaden. De utvalda vätgasdrivna arbetsmaskinerna kan verka i ett framtida vätgassamhälle på liknande vis som motsvarande fossildrivna arbetsmaskiner gör idag med fördelar som mindre miljöpåverkan, vibrationer och buller som i sin tur medför mindre underhållsbehov med tillhörande kostnader. Resultatet visar att det finns möjligheter redan idag att påskynda en förändring, inte bara i Gävleborg utan i hela Sverige. De utvalda arbetsmaskinerna är verksamma inom branscher som motsvarar stora delar av det svenska näringslivet, en omställning till vätgasdrift kan därför ha en stor betydelse för en nationell reducering av växthusgasutsläpp. Det finns stor potential, särskilt för aktörer inom industrin, att upprätta egen vätgasproduktion och därmed bli självförsörjande på vätgas som drivmedel till arbetsmaskiner. Detta kan bli en av de radikala förändringar som enligt EU behövs för att uppnå målet om att åstadkomma klimatneutralitet år 2050. / Burning of fossil fuels is the biggest cause of increased greenhouse gas (GHG) emissions into the atmosphere, which in turn leads to climate change. The European Union expresses climate change as an existential threat and aims to make Europe a climate-neutral continent by 2050. Non-road machinery vehicles (NMV), which are usually powered by diesel, are an energy-intensive type of vehicle during usage that in 2016 accounted for 6% of Sweden's total GHG emissions. Hydrogen can be an alternative fuel to diesel or other fossil fuels in order to reduce the emissions that originate from NMVs. The aim of this study is to draw attention to the role of NMVs in a conversion to hydrogen operation and to spread knowledge about what a conversion would mean for today's users of work machines. This is done by highlighting possible establishment in the present of five selected hydrogen powered NMVs and illustrate them in a future hydrogen society. The NMVs included in the study are wheel loaders, snow groomers, street sweepers, tractors and counterbalanced forklifts. The method consists of a simplified literature review in combination with personal communication and an adaptation of the tool Technology Readiness Level (TRL) in order to assess technical maturity. The results show that there are establishment opportunities in the present in various forms for all NMVs in Gävleborg based on TRL. Hydrogen powered counterbalanced forklifts and street sweepers are both sufficiently mature technologies to be established directly in the market through purchasing. Hydrogen powered wheel loaders, tractors and snow groomers are still under development and can therefore be established in the region through research and further development or after product launch. The selected hydrogen powered NMVs can operate in a future hydrogen society similarly to fossil-fueled NMVs but with benefits such as less environmental impact, vibrations and noise which in turn entails less maintenance needs with associated costs. There are opportunities already today to accelerate a change, not only in Gävleborg but throughout Sweden. The selected NMVs are active in industries that correspond to large parts of the Swedish business community, a transition to hydrogen operation can therefore be of great importance for a national reduction of GHG emissions. There is great potential, especially for players in the industry, to establish their own hydrogen production and thereby become self-sufficient in hydrogen intended for NMVs. This could be one of the radical changes that, according to the EU, are needed to achieve the goal of accomplishing climate-neutrality by 2050.

The rise of technology and digitalization has greatly impacted organizations, particularly in the field ofHuman Resources (HR). To stay competitive in this evolving landscape, HR departments are increasingly adopting Business Intelligence (BI) as a useful umbrella concept to collect, store, access, and analyze data for data-driven decision-making. However, as research states, many HR organizations struggle to fully leverage the benefits of BI and therefore only adapt mere basic BI capabilities. This study aims to address this gap by examining how HR organizations can develop their BI maturity and identify the key categories and factors that influence it, as well as highlight the main hurdles in the journey towards higher BI maturity. To fulfill this purpose, a case study was conducted which centered around semi-structured interviews with respondents from the case company. The results from the interviews show that there are several factors deemed important when assessing BI maturity and we classify these factors into Organization & Structure, Data Governance and System, Tools & Technology. This study’s results are for the most part consistent with previous research on assessing BI maturity. However, the focus on HR departments reveals some interesting findings. Within these categories, the following factors, among others, have emerged as important to consider. Namely organizational culture and a collaborative mindset to promote the adoption of higher levels of analytics through the entire organization. Moreover, making HR more impactful in the sense of actionability and by demonstrating a cause-effect relationship emerges as a central and multi-faceted aspect when assessing BI maturity. Organizational management of data centralization is also considered a significant factor for HR. In addition, another central aspect to regard is GDPR, as it directly affects the collection, storing and analysis of personal data, consequently becoming crucial for HR to assess. The study also identified hurdles hindering HR departments from reaching higher levels of maturity, such as cross-functional collaboration and data transparency between departments. Furthermore, GDPR legislation hinders the possibility of distributing certain data and combining sensitive data with other sources. Additionally, a barrier to the successful utilization of existing tools and systems is considered to be related to the competence of employees. / Teknikens och digitaliseringens framväxt har haft stor inverkan på organisationer, särskilt inom området för Human Resources (HR). För att förbli konkurrenskraftiga i denna föränderliga miljö använder HR-avdelningar i allt större utsträckning Business Intelligence (BI) som ett användbart paraplykoncept för att samla in, lagra, få tillgång till och analysera data för datadrivet beslutsfattande. Forskningen visar dock attmånga HR-organisationer kämpar med att utnyttja fördelarna med BI fullt ut och därför bara anpassar sig till de mer grundläggande BI-funktionerna. Den här studien syftar till att åtgärda denna brist genom att undersöka hur HR-organisationer kan utveckla sin BI-mognad och identifiera de viktigaste kategorierna och faktorerna som påverkar detta, samt belysa de viktigaste hindren på vägen mot högre BI-mognad. För att uppfylla detta syfte genomfördes en fallstudie som var centrerad kring semistrukturerade intervjuer med respondenter från fallföretaget. Resultaten från intervjuerna visar att det finns flera faktorer som anses vara viktiga vid bedömningen av BI-mognad och klassificerar dessa faktorer i Organisation & Struktur, Datastyrning och System, Verktyg & Teknologi. Resultaten från denna studie stämmer till största delen överens med tidigare forskning om bedömningen av BI-mognad. Fokuseringen på HR-avdelningar ger dock några intressanta resultat. Inom dessa kategorier har bland annat följande faktorer framkommit som viktiga att beakta. Specifikt framhävs organisationskultur och ett samarbetsinriktat tänkande för att främja antagandet av högre nivåer av analys genom hela organisationen. Dessutom framstår det som en central och mångfacetterad aspekt vid bedömningen av BI-mognad att göra HR mer betydelsefull, i form av handlingsförmåga och genom att visa på orsak-verkan samband. Den organisatoriska hanteringen av datacentralisering anses också vara en viktig faktor för HR. En annan central aspekt att beakta är dessutom GDPR, eftersom den direkt påverkar insamlingen, lagringen samt analysen av persondata och blir därav avgörande för HR att bedöma. I studien identifierades även särskilda hinder som håller tillbaka HR-avdelningar från att nå högre mognadsnivåer, till exempel tvärfunktionellt samarbete och datatransparens mellan avdelningar. Dessutom hindrar GDPR-lagstiftningen möjligheten att distribuera vissa uppgifter samt att kombinera känsliga uppgifter med andra källor och avdelningar. Dessutom anses ett hinder för ett framgångsrikt utnyttjande av befintliga verktyg och system vara relaterat till de anställdas kompetens.

I uppsatsarbetet analyseras Malmö kommuns digitaliseringsarbete och digitala mognadsgrad utifrån medarbetarperspektivet. Det är viktigt för alla offentliga verksamheter inklusive kommuneratt identifiera var den befinner sig i sin digitala utveckling i förhållande till de kraven som ställsav staten och samhället. I uppsatsen besvaras det tre huvudfrågor som belyser vilka insatser somkommunen har gjort under de senaste åren för att utveckla digitaliseringen, hur medarbetare serpå digitaliseringsprocessen, vilka hinder de identifierar i den digitala utvecklingen samt vilkainsatser som kan göras i kommunen för att gynna digital transformation. Målet med studien äratt belysa vilka faktorer gynnar gentemot hindrar kommunens arbete med digitaliseringsmålenför att höja den digitala mognadsgraden. Det kan finnas ett stort glapp mellan hur arbetet medde utsatta målen ses av dem som utvecklar strategier och dem som faktiskt påverkas av det. Därföranalyseras i denna studie de olika arbetsgrupper genom att genomföra kvalitativ och kvantitativundersökning för att se på olika perspektiv och därmed identifiera de kritiska element som potentiellt påverkar glappet. Vår forskning bidrar med mer kunskap om kommunalt digitaliseringsarbete och verksamhetsutveckling samt kunskap om de faktorer som påverkar den digitala utvecklingen negativt. / The purpose of this thesis is to analyze Malmö municipality's digitization and the degree of digitalmaturity from the employee perspective. It is important for all public organizations, includingmunicipalities, to identify the degree of digital development in relation to the requirements set bythe state and society. In the essay, three main questions are answered to shed light on what effortsthe municipality has made in recent years to improve digitization, how the employees view thedigital maturity of the organization, what obstacles they identify in the digital development andwhat efforts can be made in the municipality to benefit digital transformation. As a result, wetried to understand which factors benefit and hinder the municipality in its work with digitizationgoals to increase the degree of digital maturity. There can be a big gap between how the workwith the set goals is perceived by those who develop strategies and those who actually are affectedby it. Therefore, in this study we analyzed different groups of employees by conducting qualitativeand quantitative research in order to analyze different perspectives on the problem and therebyidentify the critical elements that potentially affect the gap.